190/2003

Rätten till invaliditetspension uppkommer tidigast vid ingången av månaden efter den för vilken sökanden på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada sist hade rätt till dagpenning med stöd av 15 § 1 eller 3 mom. sjukförsäkringslagen eller till rehabiliteringspenning som med stöd av lagen om rehabiliteringspenning eller en lag eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare betalas för den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår. Om rätt till dagpenning inte finns uppkommer rätten till invaliditetspension dock först efter att en tid som motsvarar den tid som avses i 19 § sjukförsäkringslagen har upphört. Detta gäller dock inte en sökande vars arbetsoförmåga har börjat innan han eller hon har fyllt 15 år. Har den försäkrade rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetiden för pensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som motsvarar en dylik förmån.

För den som inte fyllt 20 år uppkommer rätten till invaliditetspension tidigast vid ingången av månaden efter den under vilken hans eller hennes rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning upphörde. Den som får yrkesmässig rehabilitering har heller inte rätt till pension förrän betalningen av rehabiliteringspenning har upphört. Pension kan dock beviljas en person som enligt utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering eller vars yrkesinriktade rehabilitering avbrutits eller upphört som resultatlös på grund av sjukdom.