Finansministeriets förordning om villkoren för anstånd med betalningen av vissa skatter
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 197/2003 (Publicerad 31.12.2003)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av
90 § lagen den 18 december 1995 om beskattningsförfarande (1558/1995), sådant detta lagrum lyder i lag 505/1998,
211 § 1 mom. mervärdesskattelagen av den 30 december 1993 (1501/1993),
57 § lagen den 20 december 1996 om förskottsuppbörd (1118/1996),
37 § fastighetsskattelagen av den 20 juli 1992 (654/1992), sådant detta lagrum lyder i lag 1560/1995,
52 § 3 mom. lagen den 29 november 1996 om överlåtelseskatt (931/1996),
22 § lagen den 11 augusti 1978 om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978), sådant detta lagrum lyder i lag 1563/1995,
38 § sjukförsäkringslagen av den 4 juli 1963 (364/1963), sådant detta lagrum lyder i lag 1576/1995,
14 § 3 mom. lagen den 4 juli 1963 om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963), sådant det lyder i lag 543/1985,
53 § 3 mom. lagen den 12 juli 1940 om skatt på arv och gåva (378/1940), sådant det lyder i lag 507/1998,
18 § 3 mom. lotteriskattelagen av den 26 juni 1992 (552/1992),
7 § lagen den 20 december 1966 om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966), sådant detta lagrum lyder i lag 543/1996,
50 § 2 mom. lagen den 29 december 1994 om påförande av accis (1469/1994),
50 § 3 mom. bilskattelagen av den 29 december 1994 (1482/1994)
61 § fordonsskattelag av den 30 december 2003 (1281/2003),
31 § 2 mom. bränsleavgiftslag av den 30 december 2003 (1280/2003):
1 §
Denna förordning tillämpas vid beviljande av anstånd med betalning av skatter, avgifter eller motsvarande prestationer enligt vad som bestäms särskilt.
2 §
Anstånd beviljas på villkor att godtagbar säkerhet ställs för betalningen av det belopp med vilket anstånd beviljas. Anstånd kan dock beviljas utan att säkerhet fordras, om det belopp som skall betalas är ringa, anståndstiden är kort eller andra särskilda skäl föreligger.
På skatter och avgifter som uppbärs av skatteverket beviljas anstånd utan krav på säkerhet endast på villkor att anståndet inte utgör hinder för skattekvittning till betalning av det belopp, med vilket anstånd har beviljats, samt av ränta som eventuellt uppbärs på detta belopp.
3 §
På skatt, avgift eller motsvarande prestation, med vars betalning anstånd har beviljats, uppbärs för anståndstiden en ränta enligt vad som bestäms om förseningsränta i 4 § lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). Av särskilt vägande billighetsskäl kan anstånd dock beviljas utan ränta.
4 §
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
Denna förordning tillämpas på anstånd som beviljas samma dag förordningen träder i kraft eller därefter, dock så, att anståndsräntan räknas ut för tiden före förordningens ikraftträdande i enlighet med då gällande beslut.
Anståndsränta räknas enligt denna förordning även på anstånd som beviljats innan denna förordning trätt i kraft från och med den dag förordningen trätt i kraft.
Villkoren i denna förordning tillämpas även på anstånd som beviljas samma dag förordningen träder i kraft eller efter det och på vilka i övrigt tillämpas sådana tidigare gällande bestämmelser enligt vilka finansministeriet har befogenhet att bestämma om villkoren för anstånd.
Genom denna förordning upphävs finansministeriets beslut av den 11 december 1997 om villkoren för anstånd med betalningen av vissa skatter (1130/1997).
Helsingfors den 30 december 2003
Minister Jan-Erik EnestamÖverinspektör Panu Pykönen