986/2002

Genom denna förordning genomförs kommissionens direktiv 2001/101/EG av den 26 november 2001 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel.

Denna förordning gäller förpackningspåskrifterna för kött som används som ingrediens i livsmedel. Förordningen tillämpas inte på förpackningspåskrifterna för styckat kött eller båldelar som saluhålls som sådana.

Om sammansättningen hos och påskrifterna för korv bestäms särskilt.

I denna förordning avses med

kött däggdjurs och fåglars skelettmuskulatur samt kött från mellangärde och tuggmuskler som godkänns som livsmedel. Den totala mängden fett och bindväv som utgör en naturlig del av det kött som används som ingrediens får inte överskrida den mängd som föreskrivs nedan, och

maskinurbenat kött som erhålls genom att det kött som blivit kvar sedan skelettmuskulaturen skurits bort avskiljs mekaniskt.

Den totala fetthalten hos köttet från andra däggdjur än svin och kaniner får vara högst 25 procent och mängden bindväv högst 25 procent.

Den totala fetthalten hos svinkött får vara högst 30 procent och mängden bindväv högst 25 procent.

Den totala fetthalten hos kött från kanin och fågel får vara högst 15 procent och mängden bindväv högst 10 procent.

Om fetthalten eller mängden bindväv i det kött som används som ingrediens i livsmedel överskrider de värden som anges i 4 §, skall den angivna kötthalten minskas på motsvarande sätt och fettet och/eller bindvävnaden anges skilt i förteckningen över ingredienser.

För kött som används som ingrediens skall alltid anges den djurart eller de djurarter från vilken eller vilka köttet eller de köttsorter som används i blandningen härstammar från.

Maskinurbenat kött, organ och andra animaliska ingredienser vilka inte omfattas av definitionen på kött skall anges med deras egna beteckningar i förteckningen över ingredienser. Då skall också den djurart från vilken köttet härstammar anges.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Livsmedel som inte stämmer överens med bestämmelserna i denna förordning får inte hållas till salu från och med den 1 juli 2003. Livsmedel som har tillverkats och förpackats före nämnt datum får dock säljas slut under förutsättning att de uppfyller de krav som gällde innan denna förordning trädde i kraft.