95/2002

Om inte annat föreskrivs i 4 a kap. lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995) eller i denna förordning, skall vid besiktningar som avses i 4 a kap. lagen om tillsyn över fartygssäkerheten i tillämpliga delar iakttas förordningen om inspektion av utländska fartyg i Finland (325/1997), förordningen om besiktning av fartyg (1123/1999) och i fråga om fartyg i inrikestrafik också förordningen om säkerhet på vissa passagerarfartyg som används på inrikes resor (1307/1999).

Tillsynsmyndigheten skall utföra de särskilda besiktningar som avses i 17 d och 17 f § lagen om tillsyn över fartygssäkerheten i samarbete med kvalificerade inspektörer från en annan eventuell värdstats administration. På begäran av redaren skall företrädare för administrationen i en sådan flaggstat som inte är värdstat inbjudas till särskilda besiktningar.

Tillsynsmyndigheten kan på begäran utföra besiktningen för en annan behörig värdstats räkning eller begära att denna utför besiktningen för tillsynsmyndighetens räkning.

Vid planeringen av en besiktning enligt 17 d eller 17 f § lagen om tillsyn över fartygssäkerheten skall tillsynsmyndigheten på behörigt sätt ta hänsyn till fartygets drifts- och underhållsschema.

Tillsynsmyndigheten skall utan dröjsmål skriftligen meddela redaren resultaten av de kontroller och besiktningar som utförts med stöd av 17 b – 17 d och 17 f § lagen om tillsyn över fartygssäkerheten.

Om tillsynsmyndigheten upptäcker brister vid sådana kontroller och besiktningar som avses i 17 d och 17 f §, skall den rapportera dem till en annan värdstats administration samt till ett utländskt fartygs flaggstat, ifall den inte är en värdstat.

Tillsynsmyndigheten skall avfatta en rapport om de iakttagelser som gjorts vid sådana särskilda besiktningar som avses i 17 d och 17 f § lagen om tillsyn över fartygssäkerheten.

Tillsynsmyndigheten skall tillställa Europeiska gemenskapernas kommission en kopia av den rapport som avses i 1 mom., om det inte har kommit överens om att en annan värdstat gör det.

I fall av oenighet mellan värdstater om tillämpningen av 17 b § och 17 c § 1 och 2 mom. lagen om tillsyn över fartygssäkerheten skall tillsynsmyndigheten omedelbart underrätta kommissionen om skälen till oenigheten, om inte administrationen i en annan värdstat underrättar därom.

Tillsynsmyndigheten skall för säkerställande av ett integrerat system för beredskapsplanering förfara i enlighet med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) resolution A.852(20). Om någon annan medlemsstat i Europeiska gemenskapen också är värdstat, skall tillsynsmyndigheten och denna värdstats administration tillsammans godkänna en plan för de olika rutterna.

Färdskrivaren skall uppfylla de prestandanormer som anges i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) resolution A.861 (20) och uppfylla de provningsstandarder som fastställs i Internationella elektrotekniska kommissionens (IEC) standard nr 61996.

Sjöfartsverket kan föreslå beviljande av befrielse från kraven gällande installering av färdskrivare på ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg byggda före den 29 april 1999. Befrielsen förutsätter att det förfarande som fastställs i artikel 16 i rådets direktiv 1999/35/EG om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik följs.

Tillsynsmyndigheten skall i fråga om de krav som på grundval av 4 a kap. lagen om tillsyn över fartygssäkerheten och denna förordning skall ställas på redare informera sådana länder utanför Europeiska gemenskapen som i egenskap av flaggstater eller värdstater ansvarar för sådan reguljär trafik som faller inom tillämpningsområdet för de ovan avsedda bestämmelserna och som går mellan en hamn i Finland och en hamn i en stat utanför Europeiska gemenskapen.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.