Lag om ändring av rättegångsbalken
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 113/2002 (Publicerad 5.9.2002)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i rättegångsbalken 6 kap. 15―18 § och mellanrubriken före 15 §, sådana de lyder, 15, 16 och 18 § samt mellanrubriken före 15 § i lag 1052/1991 och 17 § i lag 595/1993,
ändras 2 kap. 5 §, 3 kap. 2 § 2 mom., 5 kap. 2 § 1 och 2 mom., 5 och 10 §, 13 § 1 mom., 14 § 2 mom., 15 och 16 §, mellanrubriken före 17 §, 18, 20―22 och 24 §, 6 kap. 2 och 3 §, 4 § 1 mom. och 9 §, 22 kap. 4 § 1 mom., 5 § 1 mom., 11 §, 24 kap. 2 § 1 mom., 3 § 2 mom., 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom., 25 kap. 18 § 1 mom. samt 26 kap. 24 §, sådana de lyder, 2 kap. 5 § i nämnda lagar 1052/1991 och 595/1993 samt i lag 690/1997, 3 kap. 2 § 2 mom. i lag 354/1987, 5 kap. 2 § 1 mom., 13 § 1 mom., 14 § 2 mom., 15 och 16 §, mellanrubriken före 17 §, 18, 20―22 och 24 §, 6 kap. 2 och 3 §, 4 § 1 mom. och 9 § i nämnda lag 1052/1991, 5 kap. 2 § 2 mom. i nämnda lag 595/1993, 5 kap. 5 och 10 § i nämnda lagar 1052/1991 och 595/1993, 22 kap. 4 § 1 mom., 5 § 1 mom. och 11 § i lag 1064/1991 samt 24 kap. 2 § 1 mom., 3 § 2 mom., 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom., 25 kap. 18 § 1 mom. samt 26 kap. 24 § i lag 165/1998, samt
fogas till 5 kap., sådant det lyder jämte ändringar, nya 15 a―15 d §, till 5 kap. 17 §, sådan den lyder i nämnda lag 1052/1991, nya 2 och 3 mom. och till kapitlet en ny 27 a §, till lagen ett nytt 8 kap. i stället för det 8 kap. som flyttats genom nämnda lag 1052/1991 samt till 22 kap., sådant det lyder jämte ändringar, en ny 13 § som följer:
2 kap.Om domförhet
5 §
Tingsrätten består av endast ordföranden
i ett ansökningsärende vars behandling inte fortsätter i den ordning som bestäms för behandling av tvistemål,
vid förberedelse,
vid huvudförhandling i tvistemål, om domaren är den domare som ansvarat för förberedelsen och målets art eller omfattning inte förutsätter att det behandlas i fulltalig sammansättning,
när den tar upp bevisning utom huvudförhandlingen, samt
när den separat behandlar säkringsåtgärder som nämns i 7 kap.
Tingsrätten skall ge parterna tillfälle att yttra sig om nödvändigheten av en sådan fulltalig sammansättning som avses i 1 mom. 3 punkten. Om en part anser att en fulltalig sammansättning är nödvändig, kan ett ärende bara av särskilda skäl avgöras vid huvudförhandling i sammansättning med en domare.
Tingsrätten kan i samband med ett annat mål eller ärende behandla ett ansökningsärende som hänför sig till detta eller ta upp bevis utom huvudförhandlingen också i fulltalig sammansättning.
3 kap.Om tingsrätt
2 §
Ett sammanträde kan hållas på den ort där domstolen har sitt kansli även om detta är beläget utanför domkretsen.
5 kap.Om väckande av talan och förberedelse i tvistemål
2 §
I stämningsansökan skall uppges
kärandens preciserade yrkande,
de omständigheter som yrkandet grundar sig på,
i den mån det är möjligt de bevis som käranden har för avsikt att lägga fram till stöd för sitt käromål och vad som skall styrkas med varje bevis,
ett yrkande om ersättning för rättegångskostnaderna, om käranden anser detta befogat, samt
på vilka grunder domstolen är behörig, om behörigheten inte annars framgår av stämningsansökan eller de handlingar som har bifogats den.
I stämningsansökan skall uppges domstolens namn, parternas namn och hemorter samt hur parternas lagliga företrädare eller ombud kan nås och den postadress samt en eventuell annan adress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller målet kan sändas ( processadress ). Tingsrätten skall också på lämpligt sätt meddelas hur parterna samt vittnen eller andra som skall höras kan nås. Om käranden inte känner till svarandens adress, skall käranden meddela vad han har gjort för att få reda på den.
5 §
Om en stämningsansökan är bristfällig, skall käranden uppmanas att inom utsatt tid avhjälpa bristen, om rättelsen är nödvändig för att rättegången skall kunna fortsätta eller för att svaromål skall kunna avges. Käranden skall samtidigt underrättas om på vilket sätt stämningsansökan är bristfällig och om att käromålet kan avvisas eller förkastas om käranden inte följer uppmaningen.
Domstolen kan på särskilda grunder förlänga den tid som avses i 1 mom.
Komplettering av stämningsansökan kan begäras och den tid som satts ut för kompletteringen förlängas också per telefon eller med hjälp av annan lämplig informationsförmedling. Käromålet får dock inte avvisas med stöd av 6 § 1 mom. trots att käranden inte följer en kompletteringsuppmaning som givits på detta sätt.
10 §
I stämningen skall svaranden uppmanas att i sitt svaromål
anmäla om han medger eller motsätter sig käromålet,
om svaranden motsätter sig käromålet, lägga fram sådana grunder för detta som har betydelse för avgörandet av målet,
i den mån det är möjligt uppge de bevis som han har för avsikt att lägga fram till stöd för sitt svaromål och vad som skall styrkas med varje bevis,
framställa ett yrkande om ersättning för sina rättegångskostnader, om svaranden anser detta vara befogat,
till svaromålet foga den handling på grund av vilken svaranden motsätter sig käromålet, i original eller kopia, och de skriftliga bevis som åberopas i svaromålet, samt
göra en eventuell invändning om att domstolen inte kan ta upp målet.
Tingsrätten kan dessutom uppmana svaranden att i sitt svaromål yttra sig om någon särskild fråga.
I stämningen skall svaranden uppmanas att lämna uppgifter om hur svarandens lagliga företrädare eller ombud kan nås och att också uppge den postadress samt en eventuell annan adress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller målet kan sändas ( processadress ). I stämningen skall meddelas att en handling kan delges parten genom att den sänds till den processadress som parten har uppgett i svaromålet. Svaranden skall också på lämpligt sätt meddela tingsrätten hur svaranden själv samt vittnen och andra som skall höras kan nås.
I stämningen skall dessutom meddelas att ett svaromål som skall avges skriftligen skall undertecknas av parten eller, om parten inte själv har uppsatt det, av den som har gjort det och att denna skall uppge sitt yrke och sin hemort.
13 §
Om en svarande som har uppmanats att avge skriftligt svaromål i ett mål där förlikning är tillåten
inte har avgivit svaromålet inom utsatt tid eller
inte i sitt svaromål har uppgett på vilka grunder han eller hon motsätter sig käromålet eller endast åberopar en grund som uppenbart saknar betydelse för målets avgörande,
avgörs målet utan att förberedelsen fortsätter. Käromålet bifalls härvid genom en tredskodom. Till den del käranden har avstått från käromålet eller detta är klart ogrundat skall det förkastas genom dom.
14 §
Om svaranden i ett mål som nämns i 1 mom.
inte har avgivit det begärda svaromålet,
inte har lagt fram sannolika skäl som stöd för att svaranden motsätter sig käromålet eller
inte har lagt fram en lagakraftvunnen dom, ett löpande skuldebrev, en växel eller en check som kan användas till kvittning,
avgörs målet utan att förberedelsen fortsätter. Käromålet bifalls härvid genom en tredskodom. Till den del käranden har avstått från käromålet eller detta är klart ogrundat skall det förkastas genom dom.
15 §
Om målet inte har avgjorts med stöd av 13 eller 14 §, skall förberedelsen fortsätta antingen skriftligen eller muntligen vid ett sammanträde ( förberedelsesammanträde ) eller målet överföras direkt till huvudförhandling, enligt vad som bestäms nedan.
15 a §
När domstolen fortsätter förberedelsen skriftligen kan den uppmana en part att tillställa domstolen en skriftlig utsaga, om den anser detta vara motiverat. Domstolen skall då bestämma vad parten skall yttra sig om. En part får dock inte uppmanas att inkomma med en skriftlig utsaga mer än en gång, om det inte finns särskilda skäl till detta.
15 b §
Om de i 19 § nämnda syftena med förberedelsen har nåtts vid den skriftliga förberedelsen av målet så att det inte är ändamålsenligt att fortsätta förberedelsen vid ett förberedelsesammanträde, kan domstolen överföra målet direkt till huvudförhandling efter att ha gett parterna tillfälle att yttra sig om huruvida de anser att ett förberedelsesammanträde är onödigt.
15 c §
Vid förberedelsesammanträdet, till vilket domstolen kallar parterna, fortsätter behandlingen av målet muntligen där den skriftliga förberedelsen slutade.
Domstolen skall när sammanträdet inleds redogöra för vad målet gäller och för resultatet av den skriftliga förberedelsen. Dessutom skall domstolen ställa de frågor som är nödvändiga för att de i 19 § nämnda syftena med förberedelsen skall nås.
Vid sammanträdet får parterna inte läsa upp eller lämna in rättegångsskrivelser eller andra skriftliga utsagor. En part får i sin muntliga framställning på ett ändamålsenligt sätt använda sig av det rättegångsmaterial som har lagts fram vid den skriftliga förberedelsen och använda anteckningar till stöd för minnet.
Domstolen skall försöka slutföra den muntliga förberedelsen utan dröjsmål vid ett enda sammanträde.
15 d §
Förberedelsesammanträdet kan också hållas per telefon eller med hjälp av annan lämplig informationsförmedling som möjliggör att de som deltar i sammanträdet kan tala med varandra, om detta är ändamålsenligt med hänsyn till arten och omfattningen av de frågor som skall behandlas vid sammanträdet och för att de i 19 § nämnda syftena med förberedelsen skall nås. Härvid tillämpas inte bestämmelserna i 12 kap. om avgörande av ett mål på grund av en parts utevaro.
16 §
I samband med kallelsen eller uppmaningen skall en part upplysas om vilken påföljden enligt 12 kap. kan vara, om parten inte är närvarande vid sammanträdet eller inte avger en skriftlig utsaga. Om en part skall infinna sig till ett sammanträde, skall parten samtidigt meddelas vilken dag och vid vilket klockslag samt var sammanträdet hålls.
Förberedelsens syften och innehåll
17 §
Parterna skall vid behov ges tillfälle att yttra sig om hur förberedelsen av målet skall ordnas.
Förberedelsen skall slutföras utan dröjsmål. En part skall sätta sig in i målet så väl att behandlingen av målet inte fördröjs på grund av en underlåtelse från partens sida.
18 §
Domstolen skall under förberedelsen se till att parterna informeras om vilken domare som ansvarar för förberedelsen av målet och att de får andra nödvändiga upplysningar om hur behandlingen av målet framskrider. Följande information skall alltid ges:
käranden skall informeras om att målet har blivit anhängigt och att stämning har utfärdats samt om den utsatta tid inom vilken svaromålet skall ges och en eventuell förlängning av den, samt
parterna skall informeras om att skriftlig utsaga har begärts av motparten och om en eventuell förlängning av tidsfristen.
Domstolen skall efter det att svaromålet har inkommit utan dröjsmål ge parterna en tidsplan för behandlingen.
Domstolen kan fullgöra de skyldigheter som nämns i 1 och 2 mom. per telefon eller med hjälp av annan lämplig informationsförmedling.
Ett skriftligt svaromål eller en skriftlig utsaga skall genast delges de övriga parterna.
De meddelanden och den tidsplan som avses i denna paragraf behöver inte ges i ett mål som avses i detta kapitels 3 § och som med stöd av 13 eller 14 § avgörs utan att förberedelsen fortsätter och inte heller i ett ansökningsärende, om det inte har beslutats att behandlingen av ärendet skall fortsätta i den ordning som bestäms för behandling av tvistemål.
20 §
En part skall vid förberedelsen utan dröjsmål framställa sina yrkanden och grunderna för dem samt yttra sig om vad motparten har framfört. Dessutom skall parten uppge alla bevis som han vill lägga fram och vad som skall styrkas med varje bevis. Parten skall ytterligare lägga fram alla skriftliga bevis som han åberopar.
På motpartens begäran skall en part dessutom meddela om han i sin besittning har ett sådant skriftligt bevis eller ett sådant föremål som motparten har specificerat tillräckligt ingående och som kan ha betydelse för målet.
21 §
Domstolen skall vid förberedelsen se till att de syften som nämns i 19 § nås och att parterna uppger alla omständigheter som de vill åberopa.
Om en parts skriftliga eller muntliga utsaga är oklar eller bristfällig, skall domstolen ställa de frågor som behövs för att klarlägga saken.
Domstolen skall övervaka att sådant som inte hör till målet inte inblandas i det och att onödiga bevis inte läggs fram i det.
22 §
I ett mål där förlikning är tillåten kan domstolen vid behov uppmana en part att inom utsatt tid fullgöra de skyldigheter som nämns i 20 § 1 mom. vid äventyr att parten inte sedan den utsatta tiden har löpt ut får åberopa ett nytt yrkande eller en ny omständighet eller uppge ett nytt bevis, om inte parten gör sannolikt att förfarandet har en giltig orsak.
24 §
Domstolen skall under förberedelsen göra en skriftlig sammanfattning av parternas yrkanden och grunderna för dem samt vid behov av bevisen och vad som skall styrkas med varje bevis.
Om målet avgörs vid förberedelsen i enlighet med 13, 14 eller 27 § görs ingen sammanfattning, om det inte finns särskilda skäl till detta.
Sammanfattningen skall göras redan före förberedelsesammanträdet, om den kan anses främja den muntliga förberedelsen. Sammanfattningen skall vid behov kompletteras under förberedelsen.
Sammanfattningen kan göras muntligen, om en skriftlig sammanfattning kan anses vara onödig med hänsyn till målets art eller omfattning. Dessutom kan en skriftlig sammanfattning kompletteras muntligen. Om ett tvistigt mål avgörs med stöd av 27 a § utan att sammanträde hålls eller om målet efter den skriftliga förberedelsen överförs direkt till huvudförhandling, skall sammanfattningen göras skriftligen.
Parterna skall ges tillfälle att yttra sig om sammanfattningen.
27 a §
Ett tvistigt mål kan avgöras på basis av enbart skriftlig förberedelse, om målet är av sådan natur att dess avgörande inte förutsätter huvudförhandling och om ingen av parterna motsätter sig att målet avgörs genom skriftligt förfarande.
6 kap.Huvudförhandling i tvistemål
2 §
Vid huvudförhandlingen skall målet behandlas i följande ordning:
när sammanträdet inleds skall domstolen i ett sammandrag kort redogöra för resultatet av förberedelsen och förhöra sig om huruvida de yrkanden som framställts vid förberedelsen fortfarande motsvarar parternas uppfattning,
parterna skall i tur och ordning motivera sin uppfattning och yttra sig om de grunder som motparten har anfört,
domstolen skall ta upp bevis, samt
parterna skall slutföra sin talan.
Parterna skall förhöras i bevissyfte innan någon annan muntlig bevisning tas upp i den fråga som förhöret gäller. Domstolen kan bestämma att bevisning som gäller någon viss omständighet skall tas upp före den övriga bevisningen.
Avvikelse från ordningsföljden enligt 1 och 2 mom. får dock ske vid behov.
3 §
Huvudförhandlingen är muntlig. En part får inte läsa upp eller lämna in någon skriftlig utsaga till domstolen eller i övrigt framställa saken skriftligen.
En part får dock ur en handling läsa upp sitt yrkande samt direkta hänvisningar till rättspraxis och den juridiska litteraturen liksom även till sådana handlingar som är svåra att förstå om de läggs fram endast muntligen. Dessutom får parten använda anteckningar till stöd för minnet.
Vid huvudförhandlingen får den skriftliga sammanfattning som gjorts vid förberedelsen användas som stöd på ett ändamålsenligt sätt.
4 §
Om en part vid huvudförhandlingen framför andra yrkanden eller grunder än vid förberedelsen eller förklarar att han inte kan eller vill yttra någonting i saken, skall domstolen vid behov på basis av handlingarna redogöra för vad parten har yttrat vid förberedelsen.
9 §
I ett mål där förlikning är tillåten får en part inte vid huvudförhandlingen åberopa en omständighet som parten inte har åberopat vid förberedelsen, om inte parten gör sannolikt att förfarandet har en giltig orsak.
I ett mål där förlikning är tillåten får en part inte vid huvudförhandlingen åberopa bevis som parten inte har åberopat vid förberedelsen, om det inte kan antas att partens förfarandet har en giltig orsak. Nya bevis kan dock tas upp, om parterna samtycker till det.
8 kap.Behandling av ansökningsärenden
1 §
Ett ansökningsärende anhängiggörs genom en skriftlig ansökan som tillställs tingsrättens kansli. Ansökan får göras muntligen, om saken tydligt framgår av de ingivna handlingarna. Ett ansökningsärende kan också anhängiggöras vid tingsrättens sammanträde.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på behandling i tingsrätten av sådana ansökningsärenden som tingsrätten kan ta upp efter anmälan eller självmant.
Ett ärende blir anhängigt när ansökan inges till kansliet eller vid sammanträde.
2 §
I ansökan skall uppges sökandens preciserade yrkande eller den åtgärd som begärs. Dessutom skall i ansökan vid behov uppges
de omständigheter som yrkandet eller den begärda åtgärden grundar sig på,
de bevis som sökanden har för avsikt att lägga fram till stöd för sitt yrkande eller den begärda åtgärden och vad som skall styrkas med varje bevis,
ett yrkande om ersättning för rättegångskostnaderna, samt
på vilka grunder domstolen är behörig.
Till ansökan skall fogas de skriftliga bevis som sökanden åberopar.
I ansökan skall även lämnas de upplysningar som avses i 5 kap. 2 § 2 mom. Ansökan skall undertecknas av sökanden eller, om denne inte själv har uppsatt den, av den som har gjort det. Denna person skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort.
3 §
Ett ansökningsärende behandlas skriftligen i kansliet eller muntligen vid ett sammanträde för ansökningsärenden.
Ett ansökningsärende skall behandlas vid ett sammanträde för ansökningsärenden, om någon som har del i saken, ett vittne eller någon annan skall höras personligen i saken.
Ett tvistigt ansökningsärende skall behandlas vid ett sammanträde för ansökningsärenden, om någon som har del i saken yrkar det eller om tingsrätten anser att utredningen av ärendet eller en del av det kräver att ärendet behandlas vid ett sådant sammanträde.
4 §
Om det är fråga om ett ansökningsärende som avses i 2 kap. 1 § 2 mom. 1, 2, 4 eller 5 punkten och ärendet är tvistigt, skall behandlingen fortsätta i den ordning som bestäms för behandling av tvistemål. I andra tvistiga ansökningsärenden kan tingsrätten besluta att behandlingen skall fortsätta i den ordning som bestäms för behandling av tvistemål. Oberoende av det sätt på vilket ärendet behandlas skall vad som i 7 § i detta kapitel bestäms om följderna av försummelser från den som har del i saken och vad som i 10 § i detta kapitel bestäms om avgörandet av ärenden iakttas.
5 §
Om någon som har del i saken skall ges tillfälle att bli hörd i ett ansökningsärende, skall tingsrätten uppmana denne att avge en skriftlig utsaga med anledning av ansökan. Om det kan antas att en muntlig utsaga påskyndar behandlingen av ärendet, kan den som har del i saken uppmanas att avge sin utsaga muntligen vid sammanträdet för ansökningsärenden.
6 §
Den som har del i saken skall uppmanas att i sin utsaga meddela hur han ställer sig till ansökan eller den begärda åtgärden. Dessutom skall den som har del i saken uppmanas att vid behov
lägga fram de grunder på vilka han motsätter sig ansökan eller åtgärden,
uppge de bevis som han har för avsikt att lägga fram och vad som skall styrkas med varje bevis,
framställa ett yrkande om ersättning för sina rättegångskostnader,
till utsagan foga de skriftliga bevis som åberopas, samt
göra en invändning om att domstolen inte kan ta upp ärendet.
Den som har del i saken skall också uppmanas att lämna de upplysningar som avses i 5 kap. 10 § 3 mom. Utsagan skall undertecknas av den som har avgett det eller, om han inte själv har uppsatt utsagan, av den som har gjort det. Denna person skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort.
7 §
Om sökanden inte följer domstolens uppmaning att avge en skriftlig utsaga eller om sökanden uteblir från sammanträdet för ansökningsärenden, skall ärendet avskrivas.
Om någon annan som har del i saken inte följer domstolens uppmaning att avge en skriftlig utsaga eller uteblir från ett sammanträde för ansökningsärenden som han eller hon inte har ålagts att närvara vid personligen, kan ärendet handläggas och avgöras trots underlåtelsen.
8 §
Vid sammanträdet för ansökningsärenden kan ärendet också behandlas så att endast någon eller några frågor utreds. Till sammanträdet kallas de av de delaktiga som behandlingen gäller. Behandlingen kan efter sammanträdet fortsätta i kansliet eller vid ett nytt sammanträde.
9 §
Ett ansökningsärende och ett tvistemål kan behandlas vid samma rättegång, om de har anknytning till varandra och om de utan olägenheter kan behandlas tillsammans.
Ett ansökningsärende kan behandlas i samband med ett brottmål, om de har anknytning till varandra och om de utan olägenheter kan behandlas tillsammans.
10 §
Ett ansökningsärende avgörs genom beslut eller genom vidtagande av någon annan åtgärd som avses i ansökan.
Beslutet uppsätts som en särskild handling. Beslutet skall innehålla domstolens namn, datum och ort för beslutet, namnen på dem som har del i saken, en kort redogörelse för ärendet, motiveringen, de tillämpade lagrummen och det slutresultat som domstolen har kommit till. Om ansökan bifalls och ärendet inte har varit tvistigt och det inte finns några andra särskilda skäl till att uppsätta ett fullständigt beslut, behöver beslutet varken innehålla en redogörelse för ärendet eller motivering.
Om ärendet avgörs genom en sådan åtgärd som nämns i ansökan, ges ett intyg över detta. Ett sådant intyg samt ett beslut i vilket varken ingår en redogörelse för ärendet eller motivering kan också skrivas på eller fogas till ansökningen eller en handling som utgör grunden för den.
11 §
Avgörande i ett ansökningsärende ges i kansliet eller avkunnas vid sammanträde. I ett ärende som behandlats vid sammanträde och som är omfattande eller komplicerat får beslutet också ges i kansliet, om det inte på grund av överläggning i domstolen eller uppsättandet av beslutet kan avkunnas så snart behandlingen har avslutats.
I kansli skall beslut ges senast den fjortonde dagen efter det behandlingen i kansliet eller vid sammanträde avslutades. Den som har del i saken och som är närvarande när behandlingen avslutas skall upplysas om den dag då beslutet kommer att ges. Den som har del i saken och som inte är närvarande när behandlingen avslutas skall i god tid innan beslutet ges skriftligen underrättas om den dag då beslutet kommer att ges, om ansökningsärendet har avgjorts på annat sätt än sökanden eller någon annan som har del i saken har begärt.
När någon som har del i saken, enligt 2 mom. skall underrättas om den dag då beslutet ges, skall beslutet från och med denna dag finnas tillgängligt i kansliet.
12 §
Sökanden ges som expedition en kopia av beslutet eller ett intyg över den vidtagna åtgärden.
13 §
Vid behandlingen av ansökningsärenden gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms om behandling av tvistemål.
14 §
Om det i någon annan lag finns en bestämmelse som avviker från bestämmelserna om förfarandet i detta kapitel, skall denna iakttas. En bestämmelse enligt vilken ett ärende skall behandlas vid sammanträde skall dock iakttas endast om ärendet också enligt detta kapitel skall behandlas vid sammanträde.
22 kap.Tingsrättens protokoll
4 §
Protokollet över den muntliga förberedelsen skall utöver vad som föreskrivs i 3 § ange
de yrkanden, invändningar, medgivanden och motsättanden som har framförts,
de omständigheter som en part grundar sina yrkanden och motsättanden på och motpartens yttranden om dem,
de bevis som har åberopats och vad som skall styrkas med varje bevis, samt
övriga omständigheter som behövs för att huvudförhandling skall kunna hållas.
5 §
Protokollet över huvudförhandlingen skall utöver vad som föreskrivs i 3 § innehålla de uppgifter som behövs för behandlingen av målet, och det skall ange
de yrkanden, invändningar, medgivanden och motsättanden som har framförts,
de omständigheter som en part grundar sina yrkanden och motsättanden på och motpartens yttranden om dem,
vittnen, sakkunniga och övriga personer som har hörts i saken samt andra bevis som har lagts fram.
11 §
Protokollet, domen, ett särskilt avfattat beslut och handlingarna skall sammanställas till en akt.
13 §
Justitieministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om förandet av dagböcker och förteckningar samt om behandlingssystemen och datainnehållet i de dokument som lämnas ut från dem liksom även om formulären för de intyg, ansökningar, stämningsansökningar och andra handlingar som skall utfärdas.
24 kap.Om domstolens avgörande
2 §
I domen får beaktas endast det rättegångsmaterial som har lagts fram vid huvudförhandlingen. Om en ny huvudförhandling har hållits, får i domen endast beaktas det som då har lagts fram. I domen får dock också beaktas det rättegångsmaterial som har lagts fram vid en komplettering av huvudförhandlingen enligt 6 kap. 14 §.
3 §
I ett mål där förlikning är tillåten får domen inte grundas på någon omständighet som en part inte har åberopat som stöd för sitt yrkande eller motsättande.
8 §
Beslutsöverläggningen skall hållas så snart huvudförhandlingen har avslutats eller senast följande vardag. Sedan överläggningen har avslutats skall domen avkunnas. När domen avkunnas skall domskälen och domslutet meddelas, om det inte är nödvändigt att domen avkunnas i sin helhet. Om parterna samtycker till detta kan domskälen då uppges endast i huvuddrag. Om det har röstats om domen, skall detta meddelas när domen avkunnas.
9 §
Tingsrättens domar och särskilt avfattade beslut arkiveras genom att de fogas till en akt.
25 kap.Om fullföljd av talan från tingsrätt till hovrätt
18 §
Skrivelser och till dem fogade handlingar som har tillställts tingsrättens kansli och är riktade till hovrätten skall utan dröjsmål sändas från tingsrätten till hovrätten. Samtidigt skall akten i saken och ljudupptagningarna sändas till hovrätten. Av tingsrättens dom och särskilt avfattade beslut sänds dock bara kopior till hovrätten.
26 kap.Om behandlingen av bevärsärende i hovrätten
24 §
Vid huvudförhandlingen skall saken behandlas i följande ordning:
när sammanträdet inleds skall domstolen i nödvändig utsträckning redogöra för tingsrättens avgörande och för resultatet av förberedelsen samt förhöra sig om huruvida de yrkanden som framställts vid förberedelsen fortfarande motsvarar parternas uppfattning,
ändringssökanden och svaranden skall i tur och ordning närmare motivera sin uppfattning och yttra sig om de grunder som motparten har anfört,
domstolen skall ta upp bevis, samt
ändringssökanden och svaranden skall slutföra sin talan.
Avvikelse från ordningsföljden enligt 1 mom. får dock ske vid behov.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
När ett mål eller ärende som har blivit anhängigt innan denna lag trätt i kraft behandlas i domstol skall de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet iakttas. Bestämmelserna i 24 kap. 9 § 2 mom. och 25 kap. 18 § 1 mom. tillämpas dock på mål och ärenden som avgjorts efter den 31 december 2002.
Genom denna lag upphävs lagen den 30 april 1986 om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/1986) jämte ändringar.
Om det på något annat ställe i lag bestäms att ett ärende skall behandlas i den ordning som bestäms i lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt, skall vad som i 8 kap. rättegångsbalken bestäms om behandling av ansökningsärenden iakttas vid behandlingen av ärendet.
RP 32/2001
LaUB 12/2002
RSv 97/2002
Helsingfors den 30 augusti 2002
Republikens President TARJA HALONENJustitieminister Johannes Koskinen