629/2002

I denna förordning bestäms om den grundersättning, tilläggsersättning och ersättning i anslutning till skuldförlikningsprogrammet som av statens medel skall betalas till en producent av ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster, vilken har ingått avtal med länsstyrelsen, för ändamålsenlig produktion av dessa tjänster samt om grunderna för dessa ersättningar.

De kostnader som förorsakas av att ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster produceras ersätts inom gränserna för det anslag som har reserverats för detta syfte i statsbudgeten för 2002.

Konsumentverket betalar ut ersättning till en kommun som producerar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster. Till en annan tjänsteproducent betalas ersättningen av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen tillställer Konsumentverket en kopia av det avtal som har ingåtts med tjänsteproducenten inom utgången av januari och de beslut om utdelning av pengar som ansluter sig till skuldförlikningsprogrammet inom utgången av september.

Ersättningarna betalas ut senast den 15 mars i en rat dock så att de ersättningar som ansluter sig till skuldförlikningsprogrammet betalas ut senast den 15 november.

Den grundersättning som skall betalas för produktion av ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster är 0,66 euro per år och invånare i verksamhetsområdet.

Som invånarantal beaktas kommunens invånarantal enligt 18 § befolkningsdatalagen (507/1993) vid ingången av det år som föregår det år då grundersättningen betalas ut.

Tilläggersättningen allokeras till de olika länen enligt följande: 51 945,54 euro till Södra Finlands län, 51 945,54 euro till Västra Finlands län, 26 945,54 euro till Östra Finlands län, 26 945,54 euro till Uleåborgs län, 26 945,54 euro till Lapplands län och 6 736,36 euro till landskapet Åland.

En tjänsteproducent kan betalas tilläggsersättning utgående från länsstyrelsens behovsprövning, ifall detta förutsätts för att tillgången på tjänster skall kunna garanteras. Grunder för tilläggsersättningen är främst rådgivningsområdets omfattning och de specifika kostnader som förorsakas av de ärenden gällande ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning som är anhängiga. Om beloppet av tilläggsersättningen överenskoms i det avtal som skall ingås med tjänsteproducenten.

Som ersättning i anslutning till skuldförlikningsprogrammet allokeras 572 500 euro fördelade mellan länen i proportion till deras invånarantal enligt 3 § 2 mom.

En tjänsteproducent kan betalas ersättning utgående från länsstyrelsens behovsprövning dock under förutsättning att tjänsteproducenten använder ersättningen till förstärkning av personalresurserna och täckande av skäliga allmänna kostnader. Om ersättningens belopp överenskoms i det avtal som skall ingås med tjänsteproducenten.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2002.

Genom denna förordning upphävs handels- och industriministeriets förordning den 21 december 2000 om grunderna för den ersättning som skall betalas till den som producerar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster (1204/2000) jämte ändringar.