350/2002

Statsrådet har på föredragning från handels- och industriministeriet, med stöd av 2 § 2 mom. och 12 § 2 mom. lagen den 18 december 1992 om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992), beslutat:

1. Utgångspunkterna för försörjnings- beredskapen

Det allmänna målet är en försörjningsberedskap som baserar sig på nationella åtgärder och resurser. Vid sidan av de nationella åtgärderna omfattar försörjningsberedskapen också de beredskapsåtgärder som vidtagits inom Europeiska unionen, avtalet om ett internationellt energiprogram (Fördragsserien 115/1991) samt de bilaterala avtal om ekonomiskt samarbete i krislägen som har ingåtts med olika stater.

Genom beredskapsåtgärder tryggas de grundläggande funktioner som betjänar befolkningen och stöder landets ekonomi samt tillgången på kritiskt material.

Utgångspunkten för beredskapen är en krissituation som räcker 12 månader och som avses i beredskapslagen (1080/1991) och i vilken kan ingå ett sådant försvarstillstånd som avses i lagen om försvarstillstånd (1083/1991). Vid dimensioneringen av försörjningsberedskapen tas hänsyn också till terrorhot. Det centralaste hotet är en krissituation där landets möjlighet att producera eller från utlandet skaffa varor och tjänster som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen tillfälligt har försvårats. Det allmänna målet är att trygga en försörjningsberedskap som är tillräcklig med tanke på befolkningens säkerhet och samhällets basfunktioner.

Försörjningsberedskapen dimensioneras så att befolkningens levnadsmöjligheter, sådana funktioner som är nödvändiga för samhället och sådan produktion som stöder försvaret inte äventyras ( basservicenivå ).

2. Målen med beredskapen

2.1. Samhällets tekniska infrastrukturer

De infrastrukturer som skall tryggas är energinäten, kommunikationsnäten, de centrala datasystemen, masskommunikationen i elektronisk eller tryckt form, den finansiella verksamheten, betalningsrörelsen, penningförsörjningen, service- och underhållsverksamheten för datatekniken, vattenförsörjningen och andra centrala kommunaltekniska bastjänster.

Insatserna för att trygga samhällets datatekniska infrastrukturer skall ökas.

Förberedelser görs för att de tekniska infrastrukturerna skall kunna upprätthållas i undantagsförhållanden så att de är kontinuerligt funktionsdugliga på en basförsörjningsnivå som skall fastställas närmare av varje ministerium.

Serviceproduktionen och användningen av tekniska system skall styras på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på tryggandet av försörjningsberedskapen.

2.2. Transport-, upplagrings- och distributionssystemen

När det gäller beredskapen med tanke på transporterna ligger huvudvikten på att trygga transporterna till havs samt de transporter som baslivsmedels- och energiförsörjningen kräver. För att utrikeshandelns transporter skall kunna tryggas upprätthålls ett tillräckligt isförstärkt fartygsbestånd samt lufttransportmedel. Infrastrukturen och de centrala logistikkedjorna tryggas.

Förberedelser görs för att transporter skall kunna styras med regleringsåtgärder och andra åtgärder så att de viktigaste transporterna kan tryggas.

2.3. Livsmedelsförsörjningen

Som grund för försörjningsberedskapen upprätthålls en tillräcklig inhemsk produktion av baslivsmedel. Försök att påverka Europeiska unionens jordbrukspolitik görs i enlighet med detta mål.

Förberedelser görs för att trygga livsmedelsförsörjningen i alla förhållanden så att tillgången på föda med normalt energiinnehåll tryggas. Målet är att trygga livsmedelsför-sörjningen i händelse av en svag skördeperiod.

Spannmål som utgående från kvalitets-egenskaperna är avsedd att användas som människoföda upplagras på olika håll i landet i en mängd som motsvarar normalförbrukningen under ett år. Växtbaserat protein upplagras i en mängd med vilken en tillräcklig foderförsörjning för husdjursproduktionen kan garanteras. Utsäde eller spannmål som till sina kvalitetsegenskaper lämpar sig som utsäde hålls i upplag i en mängd av 80 000 ton och vallfrö 900 ton. Av övriga produktionsinsatser som krävs i livsmedelsförsörjningskedjan hålls tillräckliga säkerhetsupplag med tanke på jordbruksproduktionen och bearbetningen och distributionen av livsmedel.

Förberedelser görs för att produktionen och konsumtionen av livsmedel skall kunna styras med regleringsåtgärder och andra åtgärder på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på försörjningsberedskapen.

Tillräcklig tillgång till rent vatten tryggas.

2.4. Energiförsörjningen

För att trygga energiförsörjningen främjas en energiproduktion som baserar sig på flera bränslen och anskaffningskällor. Produktionen av inhemsk energi och användningen av inhemska bränslen utvecklas för att energiförsörjningen skall kunna tryggas. Med tanke på de särförhållanden som råder i vårt land hålls försörjningsberedskapen i fråga om energi på en nivå som ligger över de förpliktelser som följer av medlemskapet i Europeiska unionens samt avtalet om ett internationellt energiprogram.

Förberedelser görs för att produktionskapaciteten i fråga om värme och elenergi, de bränslen som anläggningarna behöver samt distributions- och överföringsnätverket skall kunna hållas på basförsörjningsnivå under 12 månader.

Med tanke på eventuella störningar i tillgången på importerad energi och för uppfyllandet av internationella avtalsförpliktelser hålls importerat bränsle i säkerhetsupplag i en mängd som motsvarar normalförbrukningen av importerat bränsle under fem månader.

Förberedelser görs för att energiproduktionen och energiförbrukningen skall kunna styras med regleringsåtgärder och andra åtgärder på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på försörjningsberedskapen och uppfyllandet av internationella avtalsförpliktelser.

2.5. Social- och hälsovården

Förberedelser görs inom social- och hälsovården för att en produktion av tjänster av central betydelse med tanke på befolkningens hälsa samt arbets- och funktionsförmåga som motsvarar omfattningen under normala tider skall kunna upprätthållas under 12 månader. Nivån på tjänsterna anpassas enligt de tillgängliga resurserna med beaktande av de särskilda behov som föranleds av försvarstillståndet (fältsjukvård) samt hotet om biologisk, kemisk eller radiologisk terror.

De upplag som är avsedda för tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om läkemedel, sjukvårdsmaterial och vacciner kompletteras med tanke på nya hot.

Underhållet av och reservdelarna till sådan utrustning för hälso- och sjukvård som är viktig med tanke på undersökning och behandling tryggas enligt målen för produktionen av tjänster.

2.6. Produktion och upprätthållande av system som stöder det militära försvaret

I syfte att stöda den militära försvarsberedskapen upprätthålls den inhemska industrins beredskap att underhålla och reparera tekniskt krävande vapensystem samt att behärska datatekniken och systemintegrationen.

I fråga om högteknologiska produkter upprätthålls den industriella kapaciteten samt forskningen och utvecklingen. Genom deltagande i egenskap av nationell part i de anskaffningar som försvarsmakten gör hos utländska företag utvecklas de tekniska kvalifikationerna hos den inhemska industrin samt upprätthålls vapensystems och andra systems kompatibilitet.

Målet är att upprätthålla och utveckla de viktigaste kompetensområdena inom den traditionella försvarsteknologin. Produktionskapaciteten för och säkerhetsupplagen av de viktigaste förbrukningsmaterialen upprätthålls med beaktande av de behov som försvarstillståndet förutsätter.

En viktig bransch är försörjningen av skjutförnödenheter där arbetsfördelningen mellan de nordiska länderna utvecklas. Också nödvändig byggkapacitet tryggas.

Med hjälp av internationella materialinköp och teknologiprojekt skapas förutsättningar för den inhemska industrin att utveckla nytt kunnande och att få produktsortimentet att motsvara försvarsmaktens krav. Som medlem av Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) deltas i utvecklandet av samarbetsprojekt.

3. Utveckling av lagstiftningen

Inom de olika förvaltningsområdena vidareutvecklas lagstiftningen på basis av vilken myndigheterna kan skapa strukturer som stöder försörjningsberedskapen med tanke på sådana situationer där de särskilda befogenheterna enligt beredskapslagen inte behövs men där marknaden inte skapar tillräcklig försörjningsberedskap.

4. Sektoriella anvisningar

Närmare anvisningar om tillämpningen av detta beslut utfärdar varje ministerium inom sitt förvaltningsområde. I fråga om betalningsrörelse och penningförsörjning styrs beredskapen av Finlands Bank.

Detta beslut träder i kraft den 15 maj 2002.