Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

258/2002

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om statliga rättshjälpsbyråer

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 41/2002 (Publicerad 11.4.2002)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Staten har rättshjälpsbyråer som ger rättshjälp. Rättshjälpsbyråerna utför de uppgifter som enligt rättshjälpslagen (257/2002) eller bestämmelser i någon annan lag eller i förordning ankommer på dem. En rättshjälpsbyrå kan ha en filialbyrå eller en filialmottagning.

2 §

Genom förordning av justitieministeriet bestäms om i vilka kommuner det finns rättshjälpsbyråer samt deras filialbyråer och filialmottagningar. Innan ändringar görs skall de kommuner höras som avgörandet gäller.

3 §

En rättshjälpsbyrå leds av ett ledande offentligt rättsbiträde, och vid den finns ett behövligt antal andra offentliga rättsbiträden samt övrig personal.

Behörighetsvillkoren för ett ledande offentligt rättsbiträde och ett offentligt rättsbiträde är juris kandidatexamen samt tillräcklig erfarenhet av arbete som advokat eller av domaruppgifter.

De ledande offentliga rättsbiträdena och de offentliga rättsbiträdena utnämns av justitieministeriet.

4 §

Varje hovrätts domkrets utgör ett rättshjälpsdistrikt, inom vilket finns en direktör för rättshjälpsverksamheten. Direktören för rättshjälpsverksamheten skall svara för att utbudet av rättshjälpstjänster är jämnt fördelat inom rättshjälpsdistriktet. Direktören för rättshjälpsverksamheten är samtidigt ledande offentligt rättsbiträde vid en rättshjälpsbyrå. När direktören för rättshjälpsverksamheten sköter ett enskilt uppdrag skall på honom eller henne tillämpas vad som bestäms om offentligt rättsbiträde.

5 §

Justitieministeriet förordnar direktören för rättshjälpsverksamheten bland de ledande offentliga rättsbiträdena inom rättshjälpsdistriktet för högst fem år i sänder.

6 §

De offentliga rättsbiträdena skall hederligt och samvetsgrant utföra de uppgifter som anförtrotts dem samt iaktta god advokatsed i alla sina uppdrag.

De offentliga rättsbiträdena står under advokatföreningens tillsyn så som bestäms i 6, 6 a och 7 § lagen om advokater (496/1958).

7 §

Ett offentligt rättsbiträde får inte vara delägare, bolagsman eller medlem i ett bolag eller någon annan sammanslutning som bedriver advokatverksamhet. Rättsbiträdet får inte heller ha någon annan sådan avlönad befattning som inverkar menligt på uppgiften som rättsbiträde och som han eller hon har rätt att avsäga sig.

8 §

Rättshjälpsbyrån kan ge juridisk hjälp även till andra än dem som är berättigade till rättshjälp enligt rättshjälpslagen, om det finns grundad anledning till detta med tanke på den som ansöker om tjänster eller för att rättshjälpsverksamheten skall kunna ordnas på behörigt sätt. I ett sådant fall tas full ersättning ut för tjänsterna. Biträdandet av klienter hos vilka full ersättning tas ut får inte hindra tillhandahållandet av tjänster enligt rättshjälpslagen.

9 §

I fråga om jäv för ett offentligt rättsbiträde gäller vad som bestäms om jäv för advokater.

Direktören för rättshjälpsverksamheten får inte biträda motparten till den som är klient hos ett offentligt rättsbiträde inom direktörens rättshjälpsdistrikt. I övrigt kan offentliga rättsbiträden som arbetar vid olika rättshjälpsbyråer biträda motparter, om de inte är jäviga i ett enskilt fall.

10 §

En rättshjälpssökande skall hänvisas till ett rättsbiträde vid en annan rättshjälpsbyrå eller till ett privat biträde, om

1)

det offentliga rättsbiträdet är jävigt i saken,

2)

byråns offentliga rättsbiträden på grund av sin arbetssituation inte kan sköta ett brådskande ärende,

3)

det inte råder ömsesidigt förtroende mellan det offentliga rättsbiträdet och den som begär rättshjälp,

4)

den rättshjälpsbyrå till vilken sökanden har vänt sig inte kan tillhandahålla tjänster på sökandens eget nationalspråk, finska eller svenska, eller om

5)

det finns annan grundad anledning.

I andra ärenden än sådana som behandlas i domstol hänvisas sökanden i de situationer som avses i 1 mom. till en annan rättshjälpsbyrå, om den närmaste rättshjälpsbyrån finns inom ett avstånd som kan anses vara rimligt för uträttande av ärenden. I annat fall hänvisas sökanden till ett privat biträde.

11 §

Offentliga rättsbiträden skall på begäran ge varandra handräckning.

Rättshjälpsbyrån bestyrker i fråga om i Finland bosatta personer de uppgifter om inkomst och förmögenhet som behövs för rättshjälpsansökningar till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och till Europeiska gemenskapernas domstol. De offentliga rättsbiträdena kan avgiftsfritt ge utländska rättshjälpsmyndigheter handräckning.

12 §

Ledande offentliga rättsbiträdet eller ett offentligt rättsbiträde avgör de ärenden som med stöd av rättshjälpslagen skall avgöras vid rättshjälpsbyrån. Ledande offentliga rättsbiträdet fattar dock beslut om framställande av en i 10 § 2 mom. rättshjälpslagen avsedd begäran hos ett penninginstitut. Ändring i beslutet får sökas genom besvär så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ledande offentliga rättsbiträdet kan skriftligen förordna en medlem av kanslipersonalen att avgöra rättshjälpsansökningar i klara fall, om rättshjälp beviljas i enlighet med ansökan.

13 §

Innan en sådan teknisk anslutning som avses i 10 § 3 mom. rättshjälpslagen öppnas till ett personregister vid en skattemyndighet eller Folkpensionsanstalten, skall rättshjälpsbyrån för den registeransvarige lägga fram en utredning om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt sätt.

14 §

Den allmänna styrningen av och tillsynen över den statliga rättshjälpsverksamheten hör till justitieministeriets uppgifter.

15 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av justitieministeriet. Närmare föreskrifter om hur arbetet ordnas vid en rättshjälpsbyrå meddelas i rättshjälpsbyråns arbetsordning, som fastställs av det ledande offentliga rättsbiträdet.

16 §

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002.

Genom denna lag upphävs lagen den 6 februari 1998 om statliga rättshjälpsbyråer (106/1998) jämte ändringar.

RP 82/2001

LaUB 22/2001

RSv 182/2001

Helsingfors den 5 april 2002

Republikens President TARJA HALONENJustitieminister Johannes Koskinen

Till början av sidan