Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

23/2002

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om nordligt stöd 2002

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Uppdaterad författning
23/2002
Ursprunglig publikation
Häfte 5/2002 (Publicerad 23.1.2002)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom., 7 § 1 mom., 9 § 3 mom., 10 § 6 mom., 11 § 4 mom., 12 § 4 mom. och 13 § 4 mom. lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2002 stöd för växtproduktion samt stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd för trädgårdsprodukter så som bestäms i denna förordning.

2 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen växter och växtsorter som räknas upp i bilaga 1 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor samt grödor som producerar gräsensilage som avses i artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor,

2)

trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk,

3)

blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

4)

blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och proteingrödor som omfattas av EU:s stödsystem för jordbruksgrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

5)

grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas efter att det gått i ax, dock senast innan spannmålsskörden mognat,

6)

foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

7)

odlad åkerareal odlingsareal för jordbruksgrödor, trädesareal som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen samt odlingsareal för trädgårdsväxter, dock inte trädgårdsland,

8)

foderareal areal där foderväxter som avses i artikel 12.2 b i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött konstaterats,

9)

köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2002,

10)

tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,

11)

djurgrupp dikor, tjurar i åldern 6 mån―under 2 år, tjurar som är minst 2 år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst 1 år gamla, tackor under 1 år som har lammat, hongetter som är minst 1 år gamla, hongetter under 1 år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst 1 år gamla eller 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer.

3 §Regionindelning

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.

2 kap.Stöd för växtproduktion

4 §Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under samma vegetationsperiod.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland.

5 §Nordligt hektarstöd

Nordligt hektarstöd betalas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2002 används till nedan avsedd produktion:

Stödregionerna C1, C2 samt

C2 norr och skärgården euro/ha

vete 110

råg 135

sockerbeta 202

stärkelsepotatis 168

äpplen 34

Stödregionerna C1―C4 euro/ha

Frilandsgrönsaker, dill och persilja 395

Speltvete berättigar till stöd för vete.

Det nordliga stöd och det nationella stöd för växtodling som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 14,3 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

Det stöd som betalas för frilandsgrönsaker, dill och persilja kan med beaktande av det stöd som avses i 6 § uppgå till högst 0,85 miljoner euro, varav högst 0,51 miljoner euro i region C1 och högst 0,29 miljoner euro i region C2. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

Grönsaker som används som livsmedel är frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. När det gäller ärter är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas omogna frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. Ett ärt-spannmålsbestånd betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

Stöd kan beviljas för frilandsgrönsaker samt dill och persilja som såtts eller planterats efter den 30 juni 2002 och som avkastar skörd, om datum för sådd eller plantering har anmälts till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 31 december 2002. Stöd kan beviljas för äppelträd och bärväxtlighet om de har planterats senast den 30 juni 2002.

För växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett vete, råg, maltkorn, foderspannmål, ensilagevall och träda, betalas stöd till högst följande belopp:

Stödregion euro/ha

C1 135

C2 67

Stöd som avses i 7 mom. kan förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

6 §Allmänt hektarstöd

Allmänt hektarstöd betalas till högst följande belopp för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2002:

Stödregion euro/ha

C2, C2 norr och skärgården 34

C3 50

C4 101

7 § Stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1―C4 betalas högst 27 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2002.

8 § Miljövillkor

Den som ansöker om stöd skall iaktta de miljövillkor för växtodling och trädor som anges i 4―9 § jord- och skogsbruksministeriets beslut om de horisontella villkoren för areal- och djurbaserade direktstöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (154/2000). Det krävs dock inte att dikesrenar som avses i beslutets 6 § 1 mom. på vallskiften som gränsar till ett vattendrag eller till utfallsdike skall vara obearbetade.

3 kap. Stöd för husdjursskötsel

9 § Produktionsstöd för mjölk

Betalningen av produktionsstöd förutsätter att sökanden har en individuell referenskvantitet för mjölk. För mjölk som sålts direkt till konsumenterna kan stöd betalas högst till ett belopp som motsvarar den referenskvantitet för direktförsäljning som tilldelats sökanden.

Produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk som sökanden har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna år 2002:

Stödregion cent/liter

C1 8,8

C2 9,4

C2 norr och skärgården 10,7

C3―P1 13,7

C3―P2 15,4

C3―P3, P4 18,0

C4―P4 22,7

C4―P5 31,9

Med avvikelse från det ovan sagda är produktionsstödet för mjölk i stödregion C2 under tiden april―december 2002 högst 8,4 cent per liter.

År 2002 kan produktionsstöd betalas för hela den mjölkmängd som har sålts för marknadsföring. Stöd betalas dock inte för den produktionsmängd för vilken en sådan tilläggsavgift som avses i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter tas ut efter den utjämning av under- och överskridningarna av de individuella referenskvantiteterna som görs på basis av antalet fettkorrigerade litrar.

10 § Stöd som betalas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet betalas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller en annan period på basis av vilken stödet fastställs.

Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienternas i bilaga 2.

Stöd betalas till högst följande belopp i euro per djurenhet:

Stödregioner

C1

C2

C2 norr och

C3

C3

C4

C4

skärgården

P1, P2

P3, P4

P4

P5

dikor

269

269

345

420

420

605

605

tjurar

412

420

496

572

572

757

757

tackor

412

420

496

824

925

1 110

1 110

hongetter

389

397

414

515

548

605

690

svin

306

306

387

387

387

387

387

hönor

283

286

372

439

439

439

439

övriga fjäderfän

198

203

294

294

294

294

294

hästar

265

265

265

265

265

265

265

11 §Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att

1)

djuren är bokförda,

2)

för sökanden har i fråga om dikor fastställts ett individuellt tak enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen och i fråga om tackor ett individuellt tak enligt artikel 8 i rådets förordning nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött,

3)

på lägenheten finns foderareal i fråga om stödet för dikor och tjurar,

4)

hästarna och hongetterna utgör minst en djurenhet per djurart, samt

5)

hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2001 och den 31 augusti 2002, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2001 under tiden maj – augusti 2002 har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas.

Det totala antalet djur enligt 1 mom. 3 punkten som berättigar till stöd begränsas genom att på lägenheten tillämpas en djurtäthet som är två djurenheter per hektar foderareal.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst 5 djurenheter större än det för vilket sökanden har betalts stöd 2001.

Stöd per djurenhet kan beviljas i stödregionerna C2 norr och skärgården för högst 300 djurenheter, i stödregion C3 för högst 200 djurenheter och i stödregion C4 för högst 100 djurenheter per sökande. För hönor kan i stödregionerna C1, C2, C2 norr och skärgården stöd beviljas för högst 260 djurenheter per sökande.

På basis av antalet hönor kan nordligt stöd och nationellt stöd till södra Finland betalas till ett belopp av högst 14,0 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, sänks stödet.

12 §Stöd för slaktade kvigor och tjurar

För slaktade kvigor och tjurar betalas stöd till högst följande belopp:

Kvigor

Stödregion euro/slaktat djur

C1 210

C2 210

C2 norr och skärgården 259

C3 301

C4 387

Tjurar

Stödregion euro/slaktat djur

C3―P1, P2 131

C3―P3 182

C4―P4 182

C4―P5 333

13 §Rätten till stöd för slaktade kvigor och tjurar samt slaktsvin och köttfjärderfä

För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att

1)

djuren är bokförda,

2)

djuret har slaktats i ett av livsmedelsverket godkänt slakteri eller på en av de kommunala tillsynsmyndigheterna godkänd slaktplats,

3)

djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4)

slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor, minst 220 kilo för tjurar och minst 61 kilo för slaktsvin, samt

5)

den sökande har haft kvigan eller tjuren i sin besittning minst två månader under de tre sista månaderna före slaktningen av djuret.

För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga, en tjur eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en normal slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

14 §Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader.

15 §Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens besittning så att

1)

stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon fastställs som medeltalet av 12 räkningsdagar,

2)

stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och anka samt broilrar fastställs som medeltalet av två räkningsdagar,

3)

stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag,

4)

stödet för dikor och tjurar, fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt djuridentifikationsregistret varit i sökandens besittning under perioden 1.7.2001 – 30.6.2002,

5)

stödet för slaktade kvigor och tjurar samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2002, och

6)

stödet för unga avelssvin fastställs på basis av antalet djur som sålts för avel 2002.

Djuren räknas den första dagen i månaden på det sätt som bestäms genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Djur kan levereras för slakt eller säljas såsom levande på räkningsdagen. När djur säljs såsom levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början.

Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även getternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 11 § 1 mom 5 punkten.

16 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor och tjurar fås genom att de stödberättigade dagarna under perioden 1.7.2001―30.6.2002 för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen.

Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan högst de fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet växlar.

Det genomsnittliga antalet husdjur beräknas med en decimals noggrannhet.

17 §Beräkning av det genomsnittliga antalet när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om husdjursproduktionen har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

I ovan nämnda fall då produktionen inleds eller avslutas fastställs stödet utgående från det genomsnittliga djurantal som beräknats på basis av alla räkningsdagar.

18 §Fastställande av förskott på husdjursstöd

Som grund för betalningen av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2001.

Om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2002 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2001, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2001 eller om produktionen utvidgas betydligt 2002, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur. Produktionen utvidgas betydligt, om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2002 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2001. När produktion inleds eller när produktionen utvidgas betydligt skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om förskott tillställas en utredning utgående från vilken myndigheten kan försäkra sig om att produktionen har den omfattning som angetts i ansökan.

19 §Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktade tjurar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen.

4 kap.Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd

20 §Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2002. Om det är upphåll i odlingen den 1 maj 2002, fastställs stödet enligt den växthusareal som är i odling tiden före pausen. Växthuset skall användas för odling på det sätt som särskilt bestäms genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall omedelbart underrättas om ändringar i odlingsplanen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium ), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

Stöd beviljas högst till följande belopp:

Odlingssäsong euro/m 2

Kort: minst 2 mån.,

men högst 7 mån 5,7

Lång: över 7 mån 11,4

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än 7 månader under 2002. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Nordligt stöd och nationellt stöd till södra Finland för växthusproduktion kan betalas högst till ett belopp av 41,6 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

21 §Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

Lagringsstödet för trädgårdsprodukter fastställs utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2002, den 15 november 2002 och den 13 december 2002.

Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som befinns ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna.

Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är isbergssallat, kinakål, blomkål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, palsternacka, broccoli, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar blomkål, kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd.

Stöd betalas högst till följande belopp:

Produktion av färskvaror

Lagertyp euro/m 3

Maskinellt kylda lager 15,0

Övriga lager 10,1

Kontraktsproduktion för industrin

Lagertyp euro/m 3

Maskinellt kylda lager 12,6

Övriga lager 8,4

22 §Lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp

Lagringsstödet för skogsbär och skogssvamp fastställs utgående från den mängd skogsbär och svampar som finns lagrade den 30 juni 2002.

Stöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före 2002. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd betalas till högst följande belopp per kilo färskvikt:

Lagrad produkt cent/kg

Hjortron 33,6

Övriga skogsbär 10,1

Skogssvamp 42,0

Det totala stödbeloppet är högst 0,34 miljoner euro år 2002. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

5 kap.Särskilda bestämmelser

23 §Register

För att stöd skall betalas förutsätts att

1)

den som söker stöd för växtproduktion, stöd för växthusproduktion eller lagringsstöd för trädgårdsprodukter är registrerad i det växtskyddsregister enligt 5 § växtskyddslagen (1203/1994) som förs av Kontrollcentralen för växtproduktion i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996), vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det,

2)

den som söker lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 § mervärdesskattelagen (1501/1993), samt

3)

nötkreatur är märkta och registrerade i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).

24 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 17 januari 2002

Jord- och skogsbruksminister Kalevi HemiläÖverinspektör Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNING FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Jäppilä, Kangaslampi, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki lk, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Saari, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Uukunniemi, Vasa, Varkaus, Vehmersalmi, Vilppula, Virtasalmi, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pattijoki, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Värtsilä, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, Juuka, Kajana, Kiihtelysvaara, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Tuupovaara, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kangaslampi, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Vilppula och Östermark.

Region C2

Hirvensalmi, Idensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasnimei, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

Bilaga 2

Till början av sidan