Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2002
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 22/2002
- Ursprunglig publikation
- Häfte 5/2002 (Publicerad 23.1.2002)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom., 7 § 1 mom., 10 § 6 mom., 11 § 4 mom och 12 § 4 mom. lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) betalas till jord- och trädgårdsproducenter för 2002 stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd för trädgårdsprodukter så som bestäms i denna förordning.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
foderareal areal där foderväxter som avses i artikel 12.2 b i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött konstaterats,
köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2002,
tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,
djurgrupp dikor, mjölkkor, kvigor i åldern 6 mån. – under 2 år, kvigor som är minst 2 år gamla, tjurar i åldern 6 mån. – under 2 år, tjurar som är minst 2 år gamla, slaktade kvigor, suggor, slaktsvin, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst 1 år gamla, tackor under 1 år som har lammat, hongetter som är minst 1 år gamla, hongetter under 1 år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst 1 år gamla eller 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer.
3 §Regionindelning
Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.
2 kap.Stöd för husdjursskötsel
4 §Produktionsstöd för mjölk
Betalningen av produktionsstöd förutsätter att sökanden har en individuell referenskvantitet för mjölk. För mjölk som sålts direkt till konsumenterna kan stöd betalas högst till ett belopp som motsvarar den referenskvantitet för direktförsäljning som tilldelats sökanden.
Produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk som sökanden har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna år 2002:
Stödregion cent/liter
Yttre skärgården, regionerna A och B 7,2
Fasta Åland 7,2
Övriga A- och B-regioner 6,0
År 2002 kan produktionsstöd betalas för hela den mjölkmängd som har sålts för marknadsföring. Stöd betalas dock inte för den produktionsmängd för vilken en sådan tilläggsavgift som avses i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter tas ut efter den utjämning av under- och överskridningarna av de individuella referenskvantiteterna som görs på basis av antalet fettkorrigerade litrar.
5 §Stöd som betalas per djurenhet
Husdjursstöd per djurenhet betalas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller en annan period på basis av vilken stödet fastställs.
Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienternas i bilaga 2.
Stöd betalas till högst följande belopp i euro per djurenhet:
Stödregionerna A och B
dikor 65
tjurar, minst 6 mån 345
tackor 344
hongetter 344
svin 294
hönor 283
övriga fjärderfän 198
hästar 250
I skärgårdsområdena i regionerna A och B betalas tilläggsstöd till högst följande belopp:
Yttre skärgården euro/djurenhet
dikor och mjölkkor 214
övriga nötkreatur 400
tackor 400
slaktsvin 25
hönor 39
Inre skärgården euro/djurenhet
nötkreatur och tackor 209
Fasta Åland euro/djurenhet
nötkreatur, frånsett mjölk- och dikor 41
tackor 41
slaktsvin 10
hönor 39
6 § Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet
För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att
djuren är bokförda,
för sökanden har i fråga om dikor fastställts ett individuellt tak enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen och i fråga om tackor ett individuellt tak enligt artikel 8 i rådets förordning nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött.
på lägenheten finns foderareal i fråga om stödet för dikor och tjurar,
hästarna och hongetterna utgör minst en djurenhet per djurart, samt
hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2001 och den 31 augusti 2002, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2001 under tiden maj – augusti 2002 har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas.
Det totala antal djur enligt 1 mom. 3 punkten som berättigar till stöd begränsas genom att på lägenheten tillämpas en djurtäthet som är två djurenheter per hektar foderareal.
För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst 5 djurenheter större än det för vilket sökanden har betalts stöd 2001.
För hönor kan stöd beviljas för högst 260 djurenheter per stödtagare.
På basis av antalet hönor kan nordligt stöd och nationellt stöd till södra Finland betalas till ett belopp av högst 14,0 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, sänks stödet.
7 § Stöd för slaktade kvigor
Stöd för slaktade kvigor betalas i stödregionerna A och B till ett belopp av högst 111 euro per slaktat djur.
Betalningen av stöd förutsätter att sökanden har haft kvigan i sin besittning minst två månader under de tre sista månaderna före slaktningen av djuret.
8 § Rätten till stöd för slaktade kvigor samt slaktsvin och köttfjäderfä
För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att
djuren är bokförda,
djuret har slaktats i ett av livsmedelsverket godkänt slakteri eller på en av de kommunala tillsynsmyndigheterna godkänd slaktplats,
djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel, samt
slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor och minst 61 kilo för slaktsvin.
För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.
Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en normal slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.
9 § Fastställande av husdjursstöd
Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens besittning så att
stödet för hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon fastställs som medeltalet av 12 räkningsdagar,
stödet för moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och anka samt broilrar fastställs som medeltalet av två räkningsdagar,
stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag,
stödet för dikor, mjölkkor, tjurar och kvigor fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt djuridentifikationsregistret varit i sökandens besittning under perioden 1.7.2001 – 30.6.2002, och
stödet för slaktade kvigor samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2002.
Djuren räknas den första dagen i månaden på det sätt som bestäms genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Djur kan levereras för slakt eller säljas såsom levande på räkningsdagen. När djur säljs såsom levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början.
Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även getternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 6 § 1 mom. 5 punkten.
10 § Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur
Det genomsnittliga antalet dikor, mjölkkor, tjurar och kvigor fås genom att de stödberättigade dagarna under perioden 1.7.2001― 30.6.2002 för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.
När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen.
Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan de högst fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet växlar.
Det genomsnittliga antalet husdjur beräknas med en decimals noggrannhet.
11 § Beräkning av det genomsnittliga antalet när husdjursproduktionen inleds eller avslutas
Om husdjursproduktionen har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.
I ovan nämnda fall då produktionen inleds eller avslutas fastställs stödet utgående från det genomsnittliga djurantal som beräknas på basis av alla räkningsdagar.
12 § Fastställande av förskott på husdjursstöd
Som grund för betalningen av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2001.
Om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2002 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2001, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.
Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2001 eller om produktionen utvidgas betydligt 2002, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur. Produktionen utvidgas betydligt, om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2002 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2001. När produktion inleds eller när produktionen utvidgas betydligt skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om förskott tillställas en utredning utgående från vilken myndigheten kan försäkra sig om att produktionen har den omfattning som angetts i ansökan.
13 § Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd
Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent.
Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen.
3 kap. Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd för trädgårdsprodukter
14 § Stöd för växthusproduktion
Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2002. Om det är uppehåll i odlingen den 1 maj 2002, fastställs stödet enligt den växthusareal som är i odling tiden före uppehållet. Växthuset skall användas för odling på det sätt som särskilt bestäms genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall omedelbart underrättas om ändringar i odlingsplanen.
Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.
Stöd beviljas högst till följande belopp:
Odlingssäsong euro/m 2
Kort: minst 2 mån.,
men högst 7 mån 5,7
Lång: över 7 mån 11,4
Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än 7 månader under 2002. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.
Nationellt stöd till södra Finland och nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas högst till ett belopp av högst 41,6 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.
15 § Lagringsstöd för trädgårdsprodukter
Lagringsstödet för trädgårdsprodukter fastställs utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2002, den 15 november 2002 och den 13 december 2002.
Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som befinns ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna.
Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är isbergssallat, kinakål, blomkål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, palsternacka, broccoli, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar blomkål, kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd.
Stöd betalas högst till följande belopp:
Produktion av färskvaror
Lagertyp euro/m 3
Maskinellt kylda lager 15,0
Övriga lager 10,1
Kontraktsproduktion för industrin
Lagertyp euro/m 3
Maskinellt kylda lager 12,6
Övriga lager 8,4
4 kap. Särskilda bestämmelser
16 § Register
För att stöd skall betalas förutsätts att
den som söker stöd för växtproduktion, stöd för växthusproduktion eller lagringsstöd för trädgårdsprodukter är registrerad i det växtskyddsregister enligt 5 § växtskyddslagen (1203/1994) som förs av Kontrollcentralen för växtproduktion i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996), vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det, samt
nötkreatur är märkta och registrerade i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).
17 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2002.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 17 januari 2002
Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Överinspektör Esa Hiiva
Bilaga 1
REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD TILL SÖDRA FINLAND
Region A
Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karinainen, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Loimaa kommun, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.
Region B
Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kullaa, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Sahalahti, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Veckelax, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.
Skärgårdsområden
Yttre skärgården
Brändö, Föglö, Houtskär, Iniö, Korpo, Kumlinge, Kökar, Nagu, Sottunga, Velkua och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Finby, Gustavs, Halikko, Hammarland, Ingå, Lemland, Lemu, Merimasku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Rimito, Sagu, S:t Karins, Tövsala och Åbo.
Inre skärgården
De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Hartola, Hauho, Joutseno, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kuhmoinen, Kuusankoski, Längelmäki, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä och Valkeala.
Fasta Åland
Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland.