Statsrådets förordning om inkomst som skall beaktas vid fastställande av arbetslöshetsförmån
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 195/2002 (Publicerad 31.12.2002)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av 4 kap. 4 § 3 mom., 6 kap. 4 § 4 mom. samt 9 kap. 3 § 1 mom. lagen den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002):
1 kap.Fastställande av lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning
1 §Stabiliserad löneinkomst
När den stabiliserade lönen fastställs beaktas löneinkomsterna för minst den i 5 kap. 3 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda tidsperiod under vilken personen har uppfyllt arbetsvillkoret.
Lönen för två eller flera arbeten räknas till den löneinkomst som skall anses som stabiliserad lön ända upp till maximiarbetstiden inom branschen, dock högst 40 arbetstimmar per kalendervecka. Vid fastställande av den löneinkomst som skall anses som stabiliserad lön beaktas inte de löneinkomster som utbetalas under den tidsperiod för vilken lönen fastställs, men som har intjänats genom arbete som utförts under en annan tidsperiod.
Den genomsnittliga dagslönen fås genom att den lön som betalats under en i 1 mom. avsedd tid divideras med det beräknade antalet arbetsdagar som ingår i denna period så, att 5 arbetsdagar anses ingå i den kalendervecka som räknas till arbetsvillkoret. Som arbetsdagar betraktas dock inte de dagar när personen har varit frånvarande från arbetet av något sådant godtagbart skäl som avses i 5 kap. 3 § 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa och utan lön för denna tid.
2 §Löneinkomster som skall beaktas
Som stabiliserad lön enligt 6 kap. 4 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller som inkomst som skall beaktas i den betraktas
semesterlön, lön för uppsägningstid och annan grundlön som betalas för arbete;
tillägg för kvällsarbete, skifttillägg, personligt och uppgiftsbaserat tillägg, miljötillägg, tillägg för lördags- och söndagsarbete, förhöjning för nattarbete, övertidsersättning, helgdagsersättning och beräkningsgrund för ackord samt övriga motsvarande lönetillägg och ersättningar;
med lön jämförbart arvode;
beredskaps- och jourersättning;
resultatbaserad lön såsom provision, bonus och tantiem;
skattepliktig natura- eller personalförmån;
skattepliktig kostnadsersättning;
av arbetsgivaren betald försäkringspremie för sparlivförsäkring;
av arbetsgivaren betald försäkringspremie för en individuell, frivillig pensionsförsäkring, till den del den är skattepliktig;
arvode som betalats för skötsel av förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter samt arvode som betalats på grund av samarbete enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988);
lön som betalats enligt lönegarantin, till den del den om den betalades av arbetsgivaren skulle betraktas som sådan förvärvsinkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning;
betjäningsavgift; och
övriga inkomster som är jämförbara med ovan nämnda inkomster.
3 §Övriga inkomster
Vid fastställande av den stabiliserade lönen beaktas inte inkomst som inte grundar sig på arbete, kapitalinkomst eller inkomst som inte kan anses vara stabiliserad. Sådan inkomst är
semesterpenning, semesterpremie och semesterersättning;
en sådan ekonomisk förmån från arbetsgivaren enligt 3 kap. 6 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa som periodiseras enligt arbetstagarens stabiliserade lön;
en penninggåva från arbetsgivaren;
en skattefri natura- och personalförmån;
en skattefri kostnadsersättning;
försäkringspremien för en individuell, frivillig pensionsförsäkring, till den del den är skattefri;
en ränteförmån i samband med anställningslån;
lön för väntetid;
skadestånd;
stipendier och understöd;
inkomst som erhållits från en personalfond;
en vinstutdelningspost;
lön som betalats enligt lönegarantin, till den del den inte om den betalades av arbetsgivaren skulle betraktas som sådan inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning;
tilläggförmåner från arbetsplatsens sjukkassa;
arvode som betalts för ett förtroendeuppdrag;
ersättning för immaterialrätt;
aktieoption;
dividendinkomst;
aktieemission på grundval av arbetsförhållande;
förtäckt dividend;
ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden; samt
annan inkomst som är jämförbar med ovan nämnda inkomster.
4 §Årsinkomst
Om ett arbete eller löneinkomsten därav har varit säsongbetonat eller oregelbundet skall till grund för dagpenningen läggas den årsinkomst som hänför sig till de 12 månader som omedelbart föregått arbetslösheten. Ett arbete är säsongbetonat om det på grund av naturförhållandena eller av annan motsvarande orsak kan utföras endast under en viss tid av året. Ett arbete är oregelbundet om i den tid som räknas till arbetsvillkoret i ett och samma arbetsförhållande ingår flera arbetsperioder som i fråga om avlöningen väsentligt avviker från varandra.
5 §Fastställande av årsinkomst
Till den i 4 § nämnda årsinkomsten räknas löneinkomst som arbetstagaren fått på grund av ett arbetsförhållande och därmed jämförbar personlig inkomst samt dessutom följande socialförmåner och ersättningar för inkomstbortfall förutsatt att de är skattepliktig inkomst för mottagaren:
arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa;
i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) avsett utbildningsstöd, sysselsättningsstöd som är avsett att trygga utkomsten för personer som deltar i arbetslivsträning samt deltidstillägg;
alterneringsersättning enligt lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) och lagen om alterneringsledighet (1305/2002);
dagpenning för tryggande av utkomsten enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice och enligt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den;
dagpenning samt moderskapspenning, särskild moderskapspenning, faderskapspenning och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963):
förmån som på grund av sjukdom betalas av sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992);
rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991) eller de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare;
dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), vilka inte längre utbetalas;
dagpenning, ersättning för inkomstbortfall och invalidpension enligt trafikförsäkringslagen (279/1959), vilka inte längre utbetalas;
dagpenning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948);
invalidpension och arbetslöshetspension enligt arbetspensionslagarna, vilka inte längre utbetalas; samt
vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000).
Till årsinkomsten räknas dock inte den inkomst av företagsverksamhet som avses i 1 kap. 6 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Det per månad beräknade beloppet av årsinkomsten erhålls genom att årsinkomsten divideras med talet 12.
6 §Löneintyg
Löneinkomsterna anges i första hand genom det löneintyg som arbetsgivaren tillhandahåller vid arbetsförhållandets slut eller permitteringens början. Löneintyget skall innehålla uppgifter om när arbetsförhållandet börjat och slutat samt uppgifter om löneinkomsten för minst den tid som enligt 5 kap. 3 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa krävs för att personen skall ha uppfyllt arbetsvillkoret eller, om det är fråga om säsongbetonat eller oregelbundet arbete, för minst de 12 månader som omedelbart föregått arbetslösheten. Är arbetsförhållandet kortare än vad som nämns ovan, skall uppgifter lämnas för hela den tid arbetsförhållandet varat. På intyget antecknas särskilt semesterpenning eller semesterpremie, semesterersättning och andra rater som nämns i 3 § som inte kan anses vara stabiliserad löneinkomst samt dessutom frånvarodagar utan lön samt orsaken till dessa.
Andra förvärvsinkomster som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen än löneinkomsterna skall framgå av intyg som givits av utbetalaren, eller av annan tillförlitlig utredning med iakttagande i tillämpliga delar av vad som ovan bestäms om angivande av löneinkomst.
7 §Användning av beskattningsuppgifter
Om det för den tid för vilken lönen som ligger till grund för dagpenningen fastställs inte finns att tillgå en sådan utredning om löneinkomster eller förvärvsinkomster som avses i 6 §, skall dessa uppskattas med hjälp av de i 5 § avsedda förvärvsinkomster som konstaterats vid den senast verkställda beskattningen, justerade i samma förhållande som det i 9 § lagen om pension för arbetstagare (395/1961) avsedda löneindextal, som fastställts för det år under vilket dagpenningen skall utbetalas, avviker från det löneindextal som fastställts för föregående kalenderår. Av särskilda skäl kan även annan tillförlitlig utredning än beskattningsuppgifterna användas.
2 kap.Förvärvsinkomster av arbete vilka skall beaktas vid jämkning
8 §Förvärvsinkomster av arbete vilka skall beaktas vid jämkning
Som sådana förvärvsinkomster av arbete som skall beaktas vid jämkning betraktas
grundlön för arbete och därtill hörande tillägg och ersättningar, såsom exempelvis tillägg för kvällsarbete, övertidsersättning, beredskaps- och jourersättning samt skattepliktig natura- eller personalförmån;
semesterpenning och semesterpremie samt semesterersättning till den del den inte periodiseras i enlighet med 3 kap. 6 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa;
semesterlön som intjänats i deltidsarbete;
lön för uppsägningstiden, till den del personens ansökan om arbetslöshetsförmån inte med stöd av 3 kap. 5 § 1 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa avslås på grundval av rätten till lön för uppsägningstid,
resultatbaserad lön såsom provision, bonus och tantiem;
av arbetsgivaren betald försäkringspremie för sparlivförsäkring;
av arbetsgivaren betald försäkringspremie för en individuell, frivillig pensionsförsäkring, till den del den är skattepliktig;
av arbetsgivaren betalda stipendier och understöd till den del de är skattepliktiga;
ersättning för immaterialrätter såsom royalty, bruksavgift, ersättning för upphovsrätt och ersättning för arbetstagares uppfinning;
arvode som betalats för skötsel av förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter samt arvode som betalats på grundval av samarbete enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988);
med lön jämförbart arvode;
lön som betalats enligt lönegarantin, till den del den om den betalades av arbetsgivaren skulle betraktas som sådan förvärvsinkomst som skall jämkas;
betjäningsavgift;
förvärvsinkomst av affärsverksamhet med undantag av sådan nettoinkomst av skogsbruk som beräknas med stöd av inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967);
dividendinkomst till den del den utgör förvärvsinkomst;
förtäckt dividend till den del den utgör förvärvsinkomst;
övriga förvärvsinkomster som är jämförbara med ovan nämnda inkomster.
9 §Övriga inkomster
Som sådan förvärvsinkomst som skall beaktas vid jämkning betraktas inte
en sådan ekonomisk förmån från arbetsgivaren enligt 3 kap. 6 § 1 mom. lagen om utkomststöd för arbetslösa som periodiseras enligt personens stabiliserade lön;
semesterersättning till den del den har periodiserats med stöd av 3 kap. 6 § 2 mom. lagen om utkomststöd för arbetslösa;
lön för uppsägningstid, då ansökan om arbetslöshetsförmån med stöd av 3 kap. 5 § 2 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa avslås på grund av rätten därtill;
semesterlön som intjänats i hetidsarbete;
sedvanlig skattefri naturaförmån eller personalförmån;
försäkringspremie för en individuell, frivillig pensionsförsäkring, till den del den är skattefri;
lön för väntetid;
skadestånd;
penninggåva;
stipendier och understöd, till den del de är skattefria;
ränteförmån i samband med anställningslån;
tilläggsförmåner från arbetsplatsens sjukkassa;
inkomst från en personalfond;
en vinstutdelningspost;
lön som betalats enligt lönegarantin, till den del den inte om den betalades av arbetsgivaren skulle betraktas som sådan inkomst som skall jämkas;
aktieemission på grundval av arbetsförhållande;
aktieoptioner;
dividendinkomst till den del den utgör kapitalinkomst;
förtäckt dividend till den del den utgör kapitalinkomst;
arvode som betalts för ett förtroendeuppdrag; samt
annan inkomst som är jämförbar med ovan nämnda inkomster.
3 kap.Arbetsmarknadsstöd
10 §Behovsprövning av arbetsmarknadsstöd
De i 9 kap. 3 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda inkomster som då behovet av marknadsstöd prövas skall beaktas för den arbetslösa personen och maken beräknas enligt det belopp till vilket de fortlöpande kommer att uppgå under arbetslöshetstiden, eller enligt de inkomster som skall anses påverka personens inkomstnivå under ifrågavarande tid, även om den tid då de erhålls inte skulle sammanfalla med arbetslöshetstiden. En inkomstrat som återkommer årligen eller annars regelbundet fördelas såsom inkomst för hela året eller någon annan inkomstperiod. Innan behovsprövningen görs avdras från den inkomst som påverkar arbetsmarknadsstödet kostnaderna för inkomstens förvärvande och bibehållande.
11 §Avdrag från inkomsterna
Sådana kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande som får dras av från de inkomster som motsvarar situationen vid den tidpunkt då arbetsmarknadsstödet betalas ut är
sådana utgifter för inkomstens förvärvande som avses i 54 § inkomstskattelagen (1535/1992) och
utgifter för inkomstens förvärvande enligt 93―95 § inkomstskattelagen.
Levnadskostnader är inte sådana kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande som avses i behovsprövningen av arbetsmarknadsstöd.
12 §Inkomster som skall beaktas
Såsom i 9 kap. 3 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda inkomster som motsvarar situationen vid den tidpunkt då arbetsmarknadsstödet betalas ut och som skall beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstöd för en arbetslös person och maken betraktas personens eller makens alla inkomster oberoende av inkomstkälla och skattepliktighet, dock med undantag av
tillfälliga inkomster såsom arv, gåva, tillfälliga försäljningsvinster och därmed jämförbara inkomster;
ersättning för särskilda kostnader såsom resedagtraktamenten, ersättningar för reskostnader och ersättningar för sjukvårdskostnader;
sådana arbetsinkomster för maken som tjänats in under en kortvarig period och som inte kan anses påverka personens inkomstnivå under arbetslösheten;
pension som betalas retroaktivt som en engångsbetalning;
förmån som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning);
underhållsbidrag som ett barn får av den ena föräldern eller underhållsstöd som erhållits i stället för detta;
behovsprövat arbetsmarknadsunderstöd till maken; samt
något annat med punkterna 1―7 jämförbart stöd.
13 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 20 december 1996 om fastställande av lön som läggs till grund för dagpenning avvägd enligt förtjänsten (1227/1996).
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut om de allmänna grunderna för prövning av behovet av arbetsmarknadsstöd (35/1994).
Helsingfors den 30 december 2002
Social- och hälsovårdsminister Maija PerhoRegeringssäkreterare Marjaana Maisonlahti