653/2001

I denna förordning bestäms om avgifter som yrkeshögskolorna med stöd av lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) kan ta ut för undervisning.

Undervisning som leder till en yrkeshögskoleexamen och uppgifter som förutsätts av eller hör samman med den, såsom urvalsprov, förhör, bedömningar, handledning vid och granskning av lärdomsprov, studiehandledning, betyg över studieprestationer och examensbetyg är avgiftsfria för den studerande.

För sådana specialiseringsstudier enligt 1 § lagen om yrkeshögskolestudier som fullgörs som vuxenutbildning kan en avgift på högst 1 000 mark per läsår tas ut av den studerande. Av särskild anledning är det möjligt att helt eller delvis avstå från att ta ut avgift.

I den öppna yrkeshögskoleundervisningen kan en avgift motsvarande högst de verkliga kostnaderna för anordnandet av utbildningen tas ut av den studerande. Avgiften kan tas ut för ett förhör, en dag, en studievecka eller ett läsår. Av särskild anledning är det möjligt att ta ut avgiften till ett mindre belopp än de verkliga kostnaderna eller avstå från att ta ut den. När någon annan än en yrkeshögskola ordnar öppen högskoleundervisning, tar yrkeshögskolan ut en avgift av den som ordnar undervisningen. Avgiften skall motsvara de verkliga kostnaderna för godkännande av undervisningens motsvarighet och för registrering av studieprestationerna.

Om yrkeshögskolan får offentlig finansiering för öppen yrkeshögskoleundervisning eller annan vuxenutbildning som avses i 1 § lagen om yrkeshögskolestudier, bestäms avgiften enligt de verkliga kostnaderna för anordnandet av utbildningen och vid beräkningen av storleken på avgiften skall den offentliga finansieringen beaktas som ett avdrag.

Om yrkeshögskolan ger studeranden sådana läromedel eller arbetsredskap, anordningar, material eller andra förnödenheter avsedda för personligt bruk som studeranden efter slutförd utbildning får behålla, kan yrkeshögskolan ta ut en avgift för dem motsvarande de verkliga anskaffnings- eller produktionskostnaderna. Om studeranden skaffar sig dessa läromedel och förnödenheter någon annanstans, kan de avgifter som avses i detta moment inte tas ut av studeranden.

Som sådana läromedel och förnödenheter som avses i 1 mom. betraktas inte sådana arbetsredskap, maskiner, anordningar, skyddskläder, sådan i bestämmelserna om skydd i arbetet föreskriven utrustning, sådana i undervisningen behövliga material och förnödenheter vilka tillhör skolan samt sådant annat motsvarande undervisningsmateriel som ingår i den avgiftsfria undervisningen och behövs för att undervisningen skall kunna ordnas.

Vid beräkning av de verkliga kostnader som skall läggas till grund för de avgifter som bestäms i denna förordning beaktas de kostnader som används vid bestämmande av det självkostnadsvärde för en prestation som avses i 6 § lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001.

Denna förordning tillämpas första gången vid fastställande av avgifter för läsåret 2001―2002.