Lag om ändring av 1 och 2 kap. lagen om verkställighet av straff
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 5/2001 (Publicerad 24.1.2001)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 19 december 1889 om verkställighet av straff ( 39/1889 ) 1 kap. 8 §, 2 kap. 3 d § 1 mom., 9 b § 3 mom. och 9 c §, dessa lagrum sådana de lyder, 1 kap. 8 § och 2 kap. 9 c § i lag 128/1995 samt 2 kap. 3 d § 1 mom. och 9 b § 3 mom. i lag 364/1999, samt
fogas till 1 kap. en ny 8 a § som följer:
1 kap.Allmänna stadganden
8 §Närmare bestämmelser
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser meddelas om
åtgärder i anslutning till verkställighet av fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter, samt om
placeringen av fångar, verksamheten och ordningen i straffanstalterna, förfarandet vid vidtagande av de tvångsåtgärder som avses i denna lag, fångarnas kontakter utanför straffanstalten samt det övriga innehållet i verkställigheten av fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter.
Kompletterande bestämmelser om de frågor som nämns i 1 mom. meddelas vid behov genom förordning av justitieministeriet.
8 a §Bestämmelser om fångvårdens förtjänstkors samt om emblem och tjänstedräkt för fångvårdsväsendet
Om fångvårdens förtjänstkors bestäms genom förordning av republikens president.
Om emblem och tjänstedräkt för fångvårdsväsendet bestäms genom förordning av justitieministeriet.
2 kap.Allmänna stadganden om fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter
3 d §
En fånge som skall anses vara pålitlig och som har rusmedelsproblem eller som kan antas ha speciella svårigheter att klara sig i frihet kan för en bestämd tid placeras vid en anstalt eller motsvarande enhet utanför straffanstalten, där han deltar i missbrukarvård eller annan målinriktad verksamhet som underlättar hans anpassning i samhället. Som villkor för tillståndet kan uppställas att fången på begäran lämnar urin-, saliv- eller utandningsprov. Ett villkor för placeringen är även att fången samtycker till att den utomstående anstalten eller motsvarande enheten får meddela fängelset om överträdelser av villkoren.
9 b §
Om det finns skäl att misstänka att fången är påverkad av alkohol eller något annat rusmedel, kan direktören för straffanstalten utan hinder av tvångsmedelslagen besluta att fången skall lämna urin-, saliv- eller utandningsprov. Dessutom kan som villkor för oövervakat besök, tillstånd att avlägsna sig, tillstånd till studier och till civilt arbete samt till deltagande i sammankomst eller tillställning som anordnas utanför anstalten uppställas att fången på uppmaning skall lämna urin-, saliv- eller utandningsprov. Provtagningen får inte förorsaka onödig olägenhet för den som undersöks. På en fånge som utan giltigt skäl vägrar lämna urin-, saliv- eller utandningsprov kan blodprov tas.
9 c §
I en straffanstalt kan det finnas avdelningar för fångar som förbinder sig att avstå från alkohol och andra rusmedel samt att på uppmaning lämna urin-, saliv- eller utandningsprov. En fånge som bryter sin förbindelse avlägsnas från avdelningen. Genom beslut av justitieministeriet kan också en hel straffanstalt förordnas att vara en sådan enhet.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2001.
RP 35/2000
RP 171/2000
LaUB 12/2000
RSv 188/2000
Helsingfors den 19 januari 2001
Republikens President TARJA HALONENJustitieminister Johannes Koskinen