Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1457/2001

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av mervärdesskattelagen

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 201/2001 (Publicerad 31.12.2001)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i mervärdesskattelagen av den 30 december 1993 ( 1501/1993 ) 130 § 3 mom. och

ändras 130 § 4 mom. och 133 § 1 och 3 mom., av dessa lagrum 133 § 1 och 3 mom. sådana de lyder i lag 940/1999, samt

fogas till lagen en ny 130 a §, till 133 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 5 mom. och till 209 a §, sådan den lyder i lagarna 1486/1994 och 1767/1995 samt i nämnda lag 940/1999, ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3―7 mom. blir 4―8 mom., som följer:

Kommuner

130 §


Kommunerna skall för skatteverket uppge de sammanlagda skatteåterbäringarna för kalenderåret enligt 1 mom. senast före utgången av den andra månaden efter kalenderåret till den del uppgifter inte har uppgetts tidigare. Med stöd av 6 § 2 mom. får avdrag för den skatt som skall betalas under kalenderåret göras från det uppgivna beloppet.

130 a §

Kommunerna har rätt till återbäring för den kalkylerade skatten på följande skattefria tjänster och varor som de anskaffat:

1)

hälso- och sjukvårdstjänster enligt 34 § och i nämnda lagrum avsedda tjänster och varor som ingår i vården samt tjänster och varor enligt 36 § 1―4 punkten,

2)

tjänster eller varor i form av socialvård enligt 37 §.

Kommunerna har rätt till återbäring även för understöd eller bidrag till en verksamhetsidkare för sådan verksamhet som avses i 1 mom.

Den kalkylerade skatten är 5 procent av inköpspriset på en tjänst eller vara, av den i 9 kap. avsedda skattegrunden för en importerad vara eller av understödets eller bidragets belopp.

Återbäring fås inte

1)

för anskaffningar från en kommun eller för understöd eller bidrag till en kommun,

2)

för ersättningar som betalas på basis av anställningsförhållande.

Kommunerna skall för skatteverket uppge de sammanlagda återbäringarna av kalkylerad skatt som med stöd av 1 och 2 mom. återbärs. Dessa uppgifter skall ges för kalenderåret senast före utgången av den andra månaden efter kalenderåret till den del uppgifter inte har uppgetts tidigare.

133 §

Vad som i denna lag bestäms om avdragsgill användning och avdragbar skatt tillämpas också på sådan användning som berättigar till återbäring och skatt som skall återbäras, som avses i 130, 131 och 131 a §.


Vad som i 13―23 kap. bestäms om skattskyldiga tillämpas också på den som är berättigad till återbäring enligt 130, 131 och 131 a § samt på den som gör ett gemenskapsinternt varuförvärv och som med stöd av 72 f § inte behöver betala skatt.


Vad som i 13―22 kap. bestäms om avdragbar skatt och skattskyldiga tillämpas också på skatt som skall återbäras och på den som har rätt till återbäring enligt 130 a §.

209 a §


Den som säljer en sådan tjänst eller vara som avses i 130 a § 1 mom. skall ge kommunen en verifikation över försäljningen.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagen tillämpas när en vara har levererats till eller en tjänst har utförts för den som har rätt till återbäring, ett gemenskapsinternt förvärv har gjorts eller en importerad vara har utlämnats från tullkontroll sedan lagen trätt i kraft.

RP 130/2001

FiUB 33/2001

RSv 183/2001

Helsingfors den 21 december 2001

Republikens President TARJA HALONENMinister Martti Korhonen

Till början av sidan