Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

137/2001

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om verkställighet av straff

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 18/2001 (Publicerad 21.2.2001)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 19 december 1889 om verkställighet av straff ( 39/1889 ) 1 kap. 8 a §, sådan den lyder i lag 19/2001,

ändras 1 kap. 2 och 7 §, 2 kap. 1 § 1 mom., 1 b § 1 och 2 mom., 1 d § 1 och 3 mom., 3, 3 a och 3 b §, 3 d § 3 mom., 6 § 2 mom., 9 a § 1 mom., 9 c §, 13 § 3 och 4 mom., 14 § 1 och 2 mom., 14 a § 2 och 3 mom., 15 § 3 mom., 3 kap. 2 b § 1 mom., 2 c § 1 mom., 6 § 2 mom., 8 §, 4 kap. 1 § 2 mom., 2 och 3 §, 6 § 2 mom. och 7 § 2 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 1 kap. 2 och 7 §, 2 kap. 1 d § 1 mom. och 9 a § 1 mom., 4 kap. 2 §, 6 § 2 mom. och 7 § 2 mom. i lag 128/1995, 2 kap. 1 § 1 mom., 3 kap. 6 § 2 mom. samt 4 kap. 1 § 2 mom. och 3 § i lag 612/1974, 2 kap. 1 b § 1 och 2 mom., 3 och 3 a § i lag 302/1971, 2 kap. 1 d § 3 mom. i lag 555/1990, 2 kap. 3 b § i nämnda lagar 302/1971 och 128/1995, 2 kap. 3 d § 3 mom. och 6 § 2 mom. samt 3 kap. 2 b § 1 mom. och 2 c § 1 mom. i lag 364/1999, 2 kap. 9 c § i nämnda lag 19/2001, 2 kap. 13 § 3 och 4 mom. i lag 506/1988, 2 kap. 14 § 1 mom. i lag 1036/1975, 2 kap. 14 § 2 mom. i lag 840/1971, 2 kap. 14 a § 2 mom. i lag 349/1990, 2 kap. 14 a § 3 mom. i lag 203/1966, 2 kap. 15 § 3 mom. i nämnda lag 349/1990 samt 3 kap. 8 § i nämnda lagar 612/1974 och 128/1995, som följer:

1 kap.Allmänna stadganden

2 §Straffanstalter

Straffanstalter är fängelser, öppna anstalter och ungdomsfängelser.

Öppna anstalter är öppna fängelser, arbetskolonier och andra straffanstalter eller sådana avdelningar vid straffanstalter som brottspåföljdsverket har bestämt att skall vara öppna anstalter.

Om straffanstalterna och deras namn föreskrivs genom förordning av statsrådet.

7 §Överföring av behörighet

Ärenden som enligt denna lag eller en förordning av statsrådet eller justitieministeriet som har utfärdats med stöd av den eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av dessa avgörs av straffanstaltens direktör kan genom beslut av brottspåföljdsverket anförtros även någon annan tjänsteman vid anstalten för avgörande i enlighet med vad som bestäms i arbetsordningen för anstalten. Beslutanderätt i disciplinära ärenden och ärenden som gäller kroppsbesiktning enligt 2 kap. 9 b § 2 mom., förvaring av penningmedel och hållande av en fånge avskild enligt 3 kap. 9 § 2 mom. kan dock inte överföras.

Om övrig beslutanderätt som tillkommer en tjänsteman vid en straffanstalt bestäms vid behov i anstaltens arbetsordning enligt anvisningar av brottspåföljdsverket.

2 kap.Allmänna stadganden om fängelsestraff och om förvandlingsstraff för böter

1 §

Den som blivit dömd till fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter skall, sedan domen vunnit laga kraft, utan dröjsmål befordras att avtjäna sitt straff. För utjämnande av växlingarna i antalet personer som anländer till straffanstalterna kan brottspåföljdsverket utfärda bestämmelser om vilka dagar straffanstalterna tar emot personer som dömts till straff. Inledandet av verkställigheten får dock inte av denna orsak framskjutas längre tid än fyra månader från det domen vann laga kraft.


1 b §

Är den dömde på grund av allvarlig sjukdom eller svår skada i sådant tillstånd att hans vård skulle äventyras av att han befordras till straffanstalt, eller är han sinnessjuk, skall brottspåföljdsverket uppskjuta inledandet av verkställigheten av straffet tills den dömde tillfrisknat. Befinner sig den dömde likväl redan i straffanstalt eller tvångsinrättning eller vårdas han på åtgärd av fångvårdsmyndigheterna utom anstalten då verkställigheten av straffet skulle kunna inledas, får straffet verkställas.

Befinner sig en fånge på grund av fortgående allvarlig sjukdom eller svår skada i livsfara eller i ett tillstånd som kräver specialvård eller är han sinnessjuk och skulle vården av honom på åtgärd av fångvårdsmyndigheterna föranleda särskilda svårigheter, kan brottspåföljdsverket på framställning av straffanstaltens direktör eller efter att ha hört direktören frige fången för vård utom anstalten.


1 d §

Uppskov med verkställighet av straff med högst ett år på de grunder som anges i 1 c § beviljas av utmätningsman i egenskap av verkställande myndighet. Tiden räknas från det verkställighetshandlingen kom utmätningsmannen till handa. Brottspåföljdsverket kan på de grunder som anges i 1 c § ytterligare skjuta upp verkställigheten av fängelsestraffet med högst ett år åt gången, om det är förenligt med allmän fördel.


Om utmätningsmannen inte beviljar uppskov med verkställigheten, skall avslagsbeslutet omedelbart underställas brottspåföljdsverket. Beslutet skall också underställas, om ett kortare uppskov än det som söktes har beviljats och uppskovet är kortare än tre månader. Justitieministeriet meddelar närmare anvisningar om underställningsförfarandet. Ett avslagsbeslut underställs dock inte, om

1)

den som ansöker om uppskov trots uppmaning inte har lämnat upplysningar om de grunder som nämns i ansökan,

2)

de grunder som nämns i ansökan uppenbart är osanna,

3)

sökanden har begått nya brott eller det finns grundad anledning att anta att han drar sig undan verkställigheten,

4)

sökanden är häktad i målet, eller om

5)

brottspåföljdsverket av någon annan grundad anledning har beslutat att uppskovsbeslut i fråga om fängelsestraff inte behöver underställas.


3 §

Har inledandet av straffverkställigheten fördröjts eller verkställigheten avbrutits utan fånges förskyllan, skall brottspåföljdsverket eller straffanstaltens direktör enligt av verket utfärdade föreskrifter bestämma, huruvida den tid som åtgått härtill helt, delvis eller alls skall inräknas i strafftiden.

3 a §

En fånge kan på åtgärd av brottspåföljdsverket eller direktören för en straffanstalt enligt av verket utfärdade föreskrifter befordras till sjukhus eller motsvarande inrättning utom straffanstalten för vård eller undersökning.

Skall en fånge vara personligen närvarande vid en domstol på grund av ett där anhängigt mål eller anser en domstol eller dess ordförande att en fånges personliga närvaro annars är nödvändig och kan målets behandling inte utan olägenhet uppskjutas tills fången blivit frigiven, skall domstolen eller dess ordförande kalla fången till domstolen att höras. Över beslut angående kallelse till domstol får ändring inte sökas genom besvär.

Kallas en fånge att höras inför någon annan myndighet än en domstol, skall brottspåföljdsverket besluta om fången på grund härav skall få lämna straffanstalten.

För en fånge som av en i denna paragraf avsedd anledning vistas utom straffanstalten skall behövlig övervakning anordnas. Den tid fången vistas utom straffanstalten inräknas i strafftiden.

3 b §

Brottspåföljdsverket eller, enligt av verket utfärdade föreskrifter, direktören för en straffanstalt kan ge en fånge tillstånd att för en kort tid avlägsna sig från straffanstalten, om därtill föreligger viktigt skäl eller om det med hänsyn till strafftidens längd annars bör anses vara motiverat. Vid behov kan en ledsagare förordnas för fången.

Den tid en fånge med stöd av ett i 1 mom. avsett tillstånd vistas utanför straffanstalten inräknas i strafftiden, om fången har iakttagit villkoren i tillståndet. I annat fall skall brottspåföljdsverket eller, enligt föreskrifter som verket har meddelat, straffanstaltens direktör bestämma huruvida denna tid helt, delvis eller alls skall inräknas i strafftiden. Har en fånge brutit mot villkoren i tillståndet att avlägsna sig, kan detta beaktas vid prövningen av om ett nytt tillstånd att avlägsna sig kan beviljas eller när villkoren för ett nytt tillstånd bestäms.

3 d §


Beslut om placering av en fånge utanför straffanstalten fattas av brottspåföljdsverket eller, i enlighet med anvisningar som verket meddelat, av straffanstaltens direktör. Närmare bestämmelser om placeringsavtal och dess villkor utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 §


Angående innehav och användning av en fånges penningmedel bestäms genom förordning av statsrådet. Förbjudna penningmedel som påträffats hos en fånge eller på något annat ställe i anstaltens utrymmen och som tillhör honom kan tas i förvar i anstalten tills fången friges. Straffanstaltens direktör beslutar om saken.


9 a §

En fånge har rätt att under övervakning ta emot besök så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Besök av en nära anhörig och en advokat eller ett allmänt rättsbiträde som är fångens ombud samt, om övervakning av någon annan orsak inte anses nödvändig, även andra besök kan tillåtas äga rum utan övervakning.


9 c §

I en straffanstalt kan det finnas avdelningar för fångar som förbinder sig att avstå från alkohol och andra rusmedel samt att på uppmaning lämna urin-, saliv- eller utandningsprov. En fånge som bryter sin förbindelse avlägsnas från avdelningen. Genom beslut av brottspåföljdsverket kan också en hel straffanstalt förordnas att vara en sådan enhet.

13 §


Om villkorlig frigivning beslutar brottspåföljdsverket eller fängelsets direktör enligt verkets anvisningar. Direktörens beslut enligt vilket en fånge inte skall friges villkorligt inom en månad efter det han enligt anvisningar av brottspåföljdsverket tidigast kan friges villkorligt, skall föreläggas brottspåföljdsverket för avgörande. Brottspåföljdsverket kan bestämma att beslut av direktören även i andra fall skall föreläggas verket för avgörande.

När direktören behandlar ett ärende som gäller villkorlig frigivning skall denne bereda fången tillfälle att bli hörd. Till de handlingar som skall tillställas brottspåföljdsverket skall direktören foga en redogörelse för vad fången har anfört vid behandlingen av ärendet. Ett avslag som gäller villkorlig frigivning skall motiveras.

14 §

En villkorligt frigiven skall under prövotiden stå under övervakning, om inte brottspåföljdsverket, eller enligt av verket givna anvisningar, straffanstaltens direktör på grund av att prövotiden är kort eller av något annat synnerligt skäl beslutar annorlunda. Avsikten med övervakningen är att hindra den i villkorlig frihet försatte att begå nytt brott samt att stöda den övervakade i hans strävan att leva oklanderligt.

Till övervakare kan en härtill lämpligbefunnen person förordnas. Har en sådan övervakare inte förordnats, skall chefen för polisdistriktet handha övervakningen.


14 a §


Om en villkorligt frigiven inte iakttar eller annars bryter mot vad som bestäms i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av det ( misskötsamhet ), kan domstolen förklara den villkorliga friheten förverkad. Överträder en villkorligt frigiven som inte står under övervakning bestämmelserna i 1 mom. 3 punkten eller honom enligt 6 punkten meddelade föreskrifter, kan brottspåföljdsverket ställa honom under övervakning för den återstående prövotiden.

Har en villkorligt frigiven under en övervakningstid av minst sex månader visat gott uppförande och föreligger grundad anledning att anta att det inte är nödvändigt att fortsätta övervakningen, kan brottspåföljdsverket på framställning av övervakaren inställa övervakningen.

15 §


Står den frigivne inte under övervakning kan en anhållningsberättigad tjänsteman, om det inte finns tillräckliga skäl att förklara den villkorliga friheten förverkad, föreslå brottspåföljdsverket att den frigivne skall ställas under övervakning.


3 kap.Om verkställighet i fängelse

2 b §

Genom beslut av brottspåföljdsverket kan en avdelning som är isolerad från den övriga anstalten ( säkerhetsavdelning ) av säkerhetsskäl inrättas vid en straffanstalt.


2 c §

Beslut om placering av en fånge vid säkerhetsavdelning fattas av brottspåföljdsverket på framställning av straffanstaltens direktör eller efter att verket har hört direktören. Fången skall meddelas grunderna för placeringen, om meddelandet inte förorsakar fara för någon annans hälsa eller säkerhet eller inverkar störande på utredningen av ett brott.


6 §


En fånge som bör anses pålitlig får med tillstånd av brottspåföljdsverket eller, enligt av verket utfärdade föreskrifter, av direktören för straffanstalten under ordinarie arbetstid utföra arbete i frihet under lämplig uppsikt på arbetsplatsen ( civilt arbete ). Den som avtjänar fängelsestraff för tjänstebrott kan likväl inte beviljas tillstånd att som civilt arbete sköta offentlig tjänst eller befattning.

8 §

Brottspåföljdsverket eller, enligt av verket utfärdade föreskrifter, direktören för straffanstalten kan bevilja en fånge, vars personliga närvaro i läroanstalt utom fängelset bör anses motiverad på grund av studier eller skolgång, tillstånd att för ändamålet avlägsna sig från straffanstalten.

Den tid en fånge med stöd av ett i 1 mom. avsett tillstånd vistas utom straffanstalten skall inräknas i strafftiden, om fången iakttagit villkoren i tillståndet. I annat fall skall brottspåföljdsverket eller, enligt av verket utfärdade föreskrifter, direktören för straffanstalten bestämma, huruvida denna tid helt, delvis eller alls skall inräknas i strafftiden.

4 kap.Om verkställighet i öppen anstalt

1 §


En öppen anstalt underlyder administrativt något fängelse eller är direkt underställd brottspåföljdsverket i enlighet med vad justitieministeriet bestämmer.

2 §

Brottspåföljdsverket kan förordna att förvandlingsstraff för böter och fängelsestraff på högst två år som ådömts för ett eller flera brott och med ett sådant straff sammanräknat förvandlingsstraff för böter skall avtjänas i en öppen anstalt. En förutsättning för förordnande till öppen anstalt är att den dömde lämpar sig för öppen anstalt och dess verksamhet och att det inte finns skäl att anta att denne utan lov avlägsnar sig från anstalten.

Brottspåföljdsverket kan förordna att en fånge som avtjänar sitt straff i ett fängelse eller ungdomsfängelse skall överföras till en öppen anstalt för viss tid eller för att avtjäna återstoden av sitt straff, om åtgärden är ändamålsenlig av fångvårdsskäl. En fånge som inte har fyllt 18 år kan överföras till en öppen anstalt om detta, trots att han eller hon inte kan förvaras avskilt från de vuxna fångarna, är förenligt med fångens fördel. Förordnandet kan enligt grunder som brottspåföljdsverket har fastställt också ges av direktören för straffanstalten.

Visar sig en fånge som är intagen i öppen anstalt vara olämplig för en sådan anstalt med hänsyn till sin läggning, sitt uppförande eller sin fysiska kondition, kan brottspåföljdsverket på framställning av fängelsets direktör eller föreståndaren för den öppna anstalten eller sedan direktören eller föreståndaren har hörts besluta att fången skall överföras till fängelse eller ungdomsfängelse. Tiden i öppen anstalt räknas härvid såsom strafftid.

3 §

Den som har förordnats till öppen anstalt skall använda egna kläder. Brottspåföljdsverket kan dock bestämma att i de öppna fängelserna eller i något av dem skall iakttas vad som bestäms om fånges kläder i 2 kap. 7 §.

6 §


På lön och sysselsättningspenning skall göras i lag stadgad innehållning för förskottsuppbörd av skatt. Den som är intagen i öppen anstalt skall av sin lön betala ersättning till anstalten för kost och logi så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Återstoden skall, efter eventuell utmätning, minst två gånger i månaden utbetalas till den intagne för dennes eget bruk.


7 §


Har den som är intagen i öppen anstalt överförts till fängelse eller ungdomsfängelse på grund av ordningsförseelse eller överträdelse av villkoren i ett tillstånd att avlägsna sig eller ett tillstånd till civilt arbete eller studier, räknas tiden i öppen anstalt såsom strafftid. För den som överförts till fängelse eller ungdomsfängelse med anledning av att han utan tillstånd avlägsnat sig från anstalten räknas tiden i den öppna anstalten inte såsom strafftid. Om förseelsens art eller något annat särskilt skäl påkallar det, kan brottspåföljdsverket bestämma att strafftiden skall räknas på något annat sätt. Har en i öppen anstalt intagen med stöd av 1 mom. överförts till fängelse eller ungdomsfängelse för viss tid, får tiden i öppen anstalt dock inte förklaras förverkad.



Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.

RP 136/2000

LaUB 13/2000

RSv 212/2000

Helsingfors den 16 februari 2001

Republikens President TARJA HALONENJustitieminister Johannes Koskinen

Till början av sidan