Justitieministeriets förordning om arvode och kostnadsersättning till utredare i skuldsaneringsärende
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 1212/2001
- Ursprunglig publikation
- Häfte 166/2001 (Publicerad 14.12.2001)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med justitieministeriets beslut föreskrivs med stöd av 70 § 1 mom. lagen den 25 januari 1993 om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), sådant det lyder i lag 714/2000:
1 §
En utredare i ett skuldsaneringsärende har rätt till arvode för sitt uppdrag så som i 70 § lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och denna förordning bestäms. Till den del gäldenären är skyldig att betala arvode, har utredaren rätt att kräva förskott av gäldenären.
Utredarens arvoden är
380 euro, då borgenärerna är färre än fem,
480 euro, då borgenärerna är fem eller flera, dock färre än femton,
670 euro, då borgenärerna är femton eller flera eller då det i betalningsprogrammet har bestämts att gäldenären skall behålla sin ägarbostad eller då ärendet av någon annan anledning är särskilt svårt,
280―380 euro, beroende på hur svårt ärendet är, då en utredare har förordnats för reglering av borgensansvar och säkerhetsansvar.
Om makar eller personer som lever i äktenskapsliknande förhållanden ansöker om skuldsanering och för dem förordnas samma utredare skall utredarens arvode sänkas med 25 procent för vardera.
2 §
Om ärendet är särskilt svårt eller särskilt arbetskrävande kan arvodet för utredningsuppdraget fastställt enligt 1 § höjas enligt domstolens prövning. Arvodet kan höjas med högst 50 procent eller, av särskilt vägande skäl, med mera. En höjning av arvodet skall motiveras särskilt.
3 §
Arvodet för ett utredningsuppdrag fastställs till högst 50 procent av beloppen i 1 §, om ärendet medför exceptionellt litet arbete till exempel av den anledningen att inget förslag till betalningsprogram görs upp eller gäldenären inte har någon betalningsmån eller i ansökan ingår ett betalningsprogram som kan fastställas nästan som sådant.
Arvodet för ett utredningsuppdrag fastställs också till högst 50 procent av beloppen i 1 § om utredaren inte är advokat eller annars yrkesmässigt utför utredaruppdrag.
En sänkning av arvodet skall motiveras särskilt.
4 §
När utredaren förordnas innan skuldsaneringen börjar är hans eller hennes arvode till denna del högst 200 euro.
När utredaren är närvarande vid domstolens sammanträde i ett skuldsaneringsärende beviljas han eller hon särskilt arvode för behandlingen vid sammanträdet så som i förordningen om grunderna för arvodet vid allmän rättshjälp och fri rättegång (359/1998) bestäms.
5 §
Om utredaren har hand om realiseringen av egendomen, redovisningen av medlen och övriga uppgifter i anslutning till realiseringen får han eller hon för detta ta ut en procent av det belopp som försäljningen av egendomen inbringat, dock minst 100 euro.
Om utredaren uppdrar realiseringen åt någon annan, får utredaren i arvode för redovisningen av medlen och andra uppgifter som hör till honom eller henne i anslutning till realiseringen ta ut 100 euro, då försäljningspriset för egendomen är högst 35 000 euro, och 200 euro då försäljningspriset överstiger 35 000 euro.
Arvodena och direkta kostnader för realiseringen av egendomen och redovisningen tas från försäljningspriset för egendomen.
6 §
Utredarens allmänna utgifter ingår i arvodena. Som allmänna utgifter betraktas bland annat byråpersonalens löner, inbegripet socialkostnaderna för lönerna, hyres- och skötselkostnaderna för byrån, sedvanliga försäkringspremier inbegripet pensionsförsäkringspremier, kostnader för byråns maskiner, apparater och förnödenheter samt kostnader för kapital som bundits till byrån och verksamheten och övriga fasta kostnadsposter. Också normala post-, telefon-, kopierings- och andra liknande kostnader hör till byråns allmänna kostnader.
Utgifter som ersätts särskilt är resekostnader och andra direkta utgifter för ärendet, såsom delgivningar till borgenärer. Extra kostnader för delgivningar som skett på annat sätt än per post som vanlig brevförsändelse ersätts endast då det varit nödvändigt att utföra delgivningen på annat sätt. Osedvanligt stora kopieringskostnader ersätts med högst 20 cent per kopia.
7 §
I arvodena enligt denna förordning ingår inte mervärdesskatt. Om utredaren är mervärdesskattskyldig, höjs beloppen med mervärdesskattens belopp.
8 §
För bestämmande av arvoden och kostnadsersättningar skall ersättningstagaren lämna in en räkning i två exemplar som anger
arvodesgrunden specificerad enligt 1―4 §,
begärda kostnadsersättningar,
mervärdesskattens belopp och en specifikation av de mervärdesskattefria beloppen,
vilken del gäldenären själv skall betala och vilken som är statens andel,
utredarens och näringsidkarens namn, adress och bankförbindelse eller, om arvodet betalas personligen till utredaren, hans eller hennes personbeteckning, adress, beskattningskommun och bankförbindelse.
9 §
Domstolen fastställer beloppet av den ersättning som skall betalas till utredaren. Samtidigt bestämmer domstolen hur stor del av arvodet och kostnadsersättningen som gäldenären skall betala till utredaren och hur stor del som skall betalas av statens medel.
10 §
I beslutet skall domstolen särskilt fastställa arvodet och beloppet som betalas som ersättning för kostnader samt det mervärdesskattebelopp som skall betalas till utredaren.
11 §
Domstolen meddelar justitieministeriets betalningscentral i Tavastehus vilket belopp av arvodet och kostnadsersättningen som skall betalas av statliga medel.
Om betalningsmottagaren har antecknats i förskottsuppbördsregistret, skall mottagaren lämna ett gällande utdrag ur förskottsuppbördsregistret eller ett skattekort till betalningscentralen.
12 §
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.
Förordningen tillämpas på arvoden och kostnadsersättningar som ges in till domstolen efter att förordningen har trätt i kraft.
Helsingfors den 27 november 2001
Justitieminister Johannes KoskinenRegeringssekreterare Merja Muilu