433/2000

Genom förordning kan för förhindrande av vattnens förorening utfärdas behövliga bestämmelser om konstruktion, utrustning, bemanning och drift av finska fartyg samt av sådana utländska fartyg som går till eller från hamnar eller på insjöfarleder i Finland.

Genom förordning kan dessutom föreskrivas om de anmälningsskyldigheter som gäller transporter som utförs med fartyg samt avfallshanteringen ombord på fartyg.

Sjöfartsverket kan, enligt vad som bestäms genom förordning, meddela föreskrifter och anvisningar om tekniska detaljer som gäller de i 1 mom. avsedda fartygens konstruktion, utrustning, bemanning och drift och de anmälningar som nämns i 3 mom. samt medge undantag från de i 3 mom. nämnda anmälningsskyldigheterna.

Bestämmelser om tillsynen över fartygs konstruktion, utrustning, anordning, rutin och arrangemang ombord och därtill ansluten inspektion samt om andra åtgärder på finskt vattenområde och, i fråga om finska fartyg, också utanför finskt vattenområde ingår i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995).

Chefen för den enhet vid sjöfartsverket som sköter fartygssäkerhetsärenden och av honom förordnade tjänstemän, nedan tillsynsmyndigheten för fartygssäkerheten, samt gränsbevakningsmyndigheterna och polisen har rätt att i syfte att utreda utsläpp förrätta andra inspektioner på finska fartyg, exempelvis ta prover för att utreda ursprunget till olja eller något annat skadligt ämne som observerats i vattnet. Detsamma gäller ett utländskt fartyg då det ligger i hamn eller till ankars på finskt vattenområde eller framförs på finskt vattenområde, dock i fråga om fartyg som framförs på Finlands territorialhav under de förutsättningar som föreskrivs i 5 a §.

Tillsynsmyndigheten för fartygssäkerheten samt gränsbevakningsmyndigheterna och polisen kan, när utredandet av utsläpp eller verkställandet av en trafikbegränsning som föreskrivits med stöd av 4 § kräver det eller när det finns grundad anledning att anta att fartygets färd av någon annan orsak än en sådan som har samband med fartygets konstruktion, utrustning, anordning, rutin eller arrangemang ombord är förknippad med en omedelbar risk för vattnens förorening, stoppa fartyget när det ligger i hamn eller till ankars på finskt vattenområde. Detsamma gäller ett finskt fartyg som framförs på finskt vattenområde eller utanför detta och ett utländskt fartyg som framförs på finskt vattenområde, dock i fråga om fartyg som framförs på Finlands territorialhav under de förutsättningar som föreskrivs i 5 a §.

De åtgärder som avses i 2 och 3 mom. gäller endast i tillämpliga delar försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets fartyg.

När det finns grundad anledning att anta att ett utländskt fartyg som framförs på Finlands territorialhav har förorsakat utsläpp i detta, får tillsynsmyndigheten för fartygssäkerheten samt gränsbevakningsmyndigheterna och polisen vidta alla de åtgärder som avses i 5 § 2 och 3 mom.

De åtgärder som avses i 5 och 5 a § skall alltid vidtas så att fartyget inte uppehålls längre än nödvändigt.

Ett finskt fartyg, som anlöper en hamn i Östersjöområdet, och ett utländskt fartyg, som anlöper en hamn inom finskt territorium, skall, innan fartyget lämnar hamnen till de uppsamlingsanläggningar för avfall som finns i hamnen avlämna sådana skadliga ämnen som avses i 2―4 kap. och som enligt protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (FördrS 51/1983) och konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (FördrS 12/1980) inte får släppas ut i havet i Östersjöområdet.

Genom förordning kan närmare bestämmelser utfärdas och undantag från avlämning av fartygsavfall föreskrivas.

Sjöfartsverket kan, i enlighet med vad som närmare bestäms genom förordning, medge undantag från sådan obligatorisk avlämning av fartygsavfall som gäller för fartyg.