239/2000

Om namnet på samt ställningen och emblemet för organisationen Suomen Punainen Risti ― Finlands Röda Kors bestäms i lagen om Finlands Röda Kors (238/2000).

Organisationens hemort är Helsingfors. Organisationens språk är finska och svenska. Inom samernas hembygdsområde tryggar organisationen i sin verksamhet samernas språkliga rättigheter genom att i tillämpliga delar iaktta lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/1991).

Organisationens syfte är att i enlighet med den internationella rörelsens grundprinciper

Organisationen fyller sitt syfte genom att

Den lokala verksamheten bedrivs av avdelningarna. Förvaltningsorganen för en avdelning är avdelningsmötet och avdelningsstyrelsen.

För den regionala verksamheten är landet indelat i distrikt. Förvaltningsorganen för distriktet är distriktsmötet och distriktsstyrelsen.

Organisationens riksorgan är stämman, rådet, styrelsen och generalsekreteraren.

Om rätt för organisationen samt dess distrikt och avdelningar att i sitt namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt kära och svara vid domstolar och andra myndigheter gäller, med beaktande av organisationens stadgar vad som föreskrivs om föreningar som är införda i föreningsregistret.

Var och en som vill verka för Röda Korsets syfte kan bli enskild medlem i organisationen. Om antagande beslutar styrelsen för den avdelning till vilken vederbörande vill ansluta sig.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen utesluta en medlem som genom sitt förfarande har skadat denna eller som genom sitt handlande i egenskap av organisationsmedlem har kränkt Röda Korsets grundprinciper.

En enskild medlem som inte har betalt sin medlemsavgift anses ha utträtt ur organisationen vid verksamhetsårets slut.

Organisationen kan genom beslut av styrelsen, ett distrikt genom beslut av distrikts-styrelsen och en avdelning genom beslut av avdelningsstyrelsen anta såväl fysiska personer som privat- och offentligrättsliga juridiska personer som understödande medlemmar.

En understödande medlem har inte de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Organisationens stämma kan på framställning av styrelsen till organisationens hedersmedlemmar kalla inom organisationens verksamhet särskilt förtjänta personer.

Distriktsmötet kan på framställning av distriktsstyrelsen till hedersmedlemmar i di-striktet kalla inom organisationens regionala eller lokala verksamhet förtjänta personer.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen till hedersmedlemmar i avdelningen kalla inom organisationens lokala verksamhet förtjänta personer.

En hedersmedlem har närvaro- och yttranderätt vid den organisationsenhets sammanträden som har kallat honom till hedersmedlem. En hedersmedlem har inga andra av de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Organisationens styrelse skall föra medlemsförteckning distrikts- och avdelningsvis. I medlemsförteckningen anges för varje medlem namn och födelsetid samt tillräckliga adressuppgifter.

Organisationens medlemmar skall på begäran få ta del av de i 1 mom. nämnda medlemsuppgifterna. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter i övrigt ingår i personuppgiftslagen (523/1999). Styrelsen eller generalsekreteraren, med fullmakt av styrelsen, skall bedöma huruvida det finns förutsättningar för utlämnande.

De enskilda medlemmarna skall till organisationen betala en årlig medlemsavgift, vars storlek för följande kalenderår fastställs av ordinarie rådsmötet. En reducerad medlemsavgift kan faställas för personer under 30 år. För enskilda medlemmar kan rådet fastställa en avgift för ständigt medlemskap, motsvarande minst tio årsavgifter.

Understödande medlemmar skall till organisationen betala en årlig stödavgift vars lägsta belopp för följande kalenderår fastställs av ordinarie rådsmötet.

Styrelsen ordnar den riksomfattande uppbörden av medlemsavgifterna.

Varje enskild medlem och varje organisationsenhet med rättshandlingsförmåga har rätt att ta initiativ i fråga om organisationens lokala, regionala och riksomfattande verksamhet. I organisationens arbetsordning finns föreskrifter om behandlingen av initiativ.

Endast organisationens enskilda medlemmar kan väljas till förtroendeuppdrag. Vid kandidatnomineringen skall så långt som möjligt beaktas den regionala och språkliga representationen samt fördelningen mellan könen och olika åldersgrupper.

Ledamöterna i organisationens råd och styrelse skall ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs, meddelats näringsförbud eller vars handlingsbehörighet har begränsats får inte vara ledamot av rådet eller styrelsen.

En enskild medlem får inte för samma mandatperiod väljas in både i rådet och i styrelsen.

Mandatperioden för de av stämman utsedda förtroendevalda börjar så snart stämman har avslutats och fortgår till dess att följande stämma avslutas.

Behörigheten för distriktens och avdelningarnas förtroendevalda samt mandatperiodens början och slut bestäms i distriktens och avdelningarnas instruktioner. Bestämmelserna i denna paragraf skall då iakttas i tillämpliga delar.

Avdelningarna och distrikten skall följa Röda Korsets grundprinciper och verka för att fylla organisationens syfte.

En avdelning kan med distriktsstyrelsens samtycke inrättas av minst 20 enskilda organisationsmedlemmar. En avdelning som bryter mot de förpliktelser som följer av dess anslutning till organisationen kan genom styrelsens beslut uteslutas ur organisationen.

Avdelningen förlorar då rätten att använda Röda Korsets namn och kännetecken. Förvaltningen av avdelningens egendom övertas av styrelsen för distriktet. Egendomen skall inom avdelningens område användas för verksamhet som tjänar organisationens syfte.

Rådet bestämmer antalet distrikt samt dessas gränser och namn. Om ett distrikt förstoras eller förminskas eller om ett nytt distrikt bildas genom delning eller sammanslagning av gamla distrikt eller delar av sådana eller om ett distrikt dras in, skall organisationens styrelse bestämma om fördelningen av distriktens egendom och förbindelser.

Vad gäller avdelningarna tillämpas bestämmelserna i 3 mom så att besluten fattas av distriktsstyrelsen efter att avdelningsmötena har beslutat om saken med minst två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.

En medlem överförs, på grundval av de adressuppgifter han eller hon uppgett, till den närmaste avdelningen, om inte medlemmen uttrycker önskemål om att bli flyttad till någon annan avdelning.

En enskild medlem har rösträtt vid sin avdelnings möten och yttranderätt vid det di-strikts möten som hans eller hennes avdelning hör till. Avdelningsmötet är beslutfört när minst tre enskilda medlemmar är närvarande.

Vid distriktsmötet har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 100 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar i avdelningen som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till distriktsmötet. Distriktsmötet är beslutfört när minst en femtedel av distriktets avdelningar är representerad.

Till avdelningsstyrelsen hör avdelningens ordförande och vice ordförande samt minst fyra och högst åtta andra ledamöter, beroende på vad avdelningsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst två och högst fyra varje år i tur att avgå.

Avdelningens ordförande och vice ordförande samt övriga styrelseledamöter utses av avdelningsmötet för en två års mandatperiod. Valet av ordförande och vice ordförande skall föreläggas distriktsstyrelsen för godkännande.

Avdelningsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive mötets ordförande.

Till distriktsstyrelsen hör distriktets ordförande och vice ordförande samt minst tio och högst sexton andra ledamöter, beroende på vad distriktsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst fem och högst åtta varje år i tur att avgå.

Distriktets ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av distriktsmötet för en två års mandatperiod. Valet av ordförande och vice ordförande skall föreläggas styrelsen för godkännande.

Distriktsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive mötets ordförande.

Distriktsstyrelsen anställer en verksamhetsledare som skall bereda de ärenden som skall behandlas av distriktsstyrelsen och verkställa distriktsstyrelsens beslut.

Organisationens ordinarie stämma hålls vart tredje år i augusti-september.

Extraordinarie stämma hålls då styrelsen anser det nödvändigt eller då rådet eller minst en tiondedel av avdelningarna kräver det. Vid extraordinarie stämman behandlas de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt stämman.

Vid organisationens stämma har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 200 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till stämman.

Vid stämman har varje distrikt en av distriktsstyrelsen vald röstberättigad företrädare.

Rätt att närvara vid stämman har organisationens medlemmar och de som har yttranderätt. Rätt att yttra sig vid stämman har, utöver de röstberättigade företrädarna, också rådsledamöterna, styrelseledamöterna, generalsekreteraren samt de som stämman har beviljat yttranderätt.

Styrelsen skall meddela tid och plats för den ordinarie stämman senast fyra månader i förväg.

Styrelsens kallelse skall sändas till avdelningarna och distrikten per brev senast fyra veckor före stämman. I kallelsen skall anges vilka ärenden som tas upp vid stämman.

Stämman är laglig om den har sammankallats i enlighet med denna paragraf och den är beslutför om minst en femtedel av avdelningarna är representerad vid den.

Vid organisationens ordinarie stämma

De val som skall förrättas vid stämman förbereds av en valnämnd bestående av de röstberättigade företrädare för distrikten som valts i enlighet med 19 § 2 mom.

Valnämnden väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar vid behov en sekreterare.

Valnämnden skall medan stämman pågår konstatera vilka val av personer till förtroendeuppdrag som skall förrättas vid stämman samt förelägga stämman motiverade förslag.

Rådet består, utöver ordföranden och vice ordföranden, av 23 övriga ledamöter som stämman valt och som var och en har en personlig suppleant. Vid förhinder för en ledamot träder suppleanten i hans ställe. I övrigt gäller i fråga om suppleanterna vad som i denna förordning bestäms om rådsledamöterna. Varje distrikt skall vara representerat i rådet.

Utöver de av stämman valda rådsledamöterna utser statsmakten fem ledamöter jämte personliga suppleanter. Av de ledamöter som statsmakten utsett företräder en inrikesministeriet, en utrikesministeriet, en socialoch hälsovårdsministeriet, en undervisningsministeriet och en försvarsministeriet.

Rådet skall övervaka organisationens verksamhet, ekonomi och förvaltning i hela landet. Rådet godkänner organisationens arbetsordning och ekonomistadga samt instruktionerna för distrikten och avdelningarna.

Kallelse till rådets möten skall tillställas rådsledamöterna och vid behov suppleanterna per brev senast två veckor i förväg. I kallelsen skall nämnas de ärenden som behandlas under mötet.

Rådet skall sammankomma till ordinarie möte en gång per år före utgången av maj.

Extra rådsmöte skall hållas när styrelsen anser det nödvändigt eller när minst sex rådsledamöter kräver det. Extra rådsmötet skall behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Rådet är beslutfört när ordföranden för mötet samt minst 15 övriga ledamöter är närvarande.

Rätt att närvara och yttra sig vid rådsmötet har styrelseledamöterna, generalsekreteraren och revisorerna samt de som rådet har beviljat närvaro- och yttranderätt.

Vid ordinarie rådsmötet

Till styrelsen hör organisationens ordförande och tre vice ordförande samt sex andra ledamöter som stämman valt.

Styrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter, inklusive ordföranden för mötet, är närvarande.

Styrelsen skall

Direktionerna ansvarar för sina institutioners verksamhet i enlighet med den av styrelsen godkända verksamhetsplanen och budgeten, på det sätt som föreskrivs i instruktionerna för dem samt i organisationens arbetsordning.

Styrelsen kan enligt vad som föreskrivs i organisationens arbetsordning delegera ärenden till utskott, nämnder, direktioner, generalsekreteraren eller funktionärer.

Generalsekreteraren skall

Generalsekreteraren kan i enlighet med organisationens arbetsordning delegera handläggningen och avgörandet av enskilda ärenden till funktionärer.

Generalsekreteraren kan överta avgörandet eller föredragningen av ett ärende som ankommer på en funktionär inom centralförvaltningen eller överföra avgörandet av ett ärende på styrelsen.

Bestämmelser om republikens president som organisationens beskyddare finns i lagen om Finlands Röda Kors. Organisationens styrelse kallar presidenten till organisationens beskyddare.

Organisationens utmärkelsetecken är förtjänstkors samt förtjänstmedaljer i silver och brons.

Utmärkelsetecken kan tilldelas såväl finska medborgare som utlänningar för förtjänstfullt och osjälviskt arbete till fromma för organisationen och dess syfte.

Förtjänstkorset är ett rött emaljerat kors vars centrumfält upptar ett emblem på vit botten som avbildar Röda Korset, inramat av en grön eklövskrans. Både själva korset och emblemet är guldkantade. Förtjänstkorsets frånsida upptar organisationens namnförkortningar SPR och under den FRK.

Förtjänstmedaljens framsida upptar det emblem som avbildar Röda Korset, inramat av en eklövskrans samt orden Inter arma caritas, medan frånsidan upptar organisationens namn.

Till förtjänstmedaljen hör ett 30 millimeter brett rött band med vita ränder.

Republikens president beslutar om beviljande av organisationens utmärkelsetecken, enligt vad som bestäms i lagen om Finlands Röda Kors. Organisationens styrelse framställer hos inrikesministeriet om beviljande av utmärkelsetecken.

Utmärkelsetecknen åtföljs av organisationens officiellt undertecknade diplom. Utmärkelsetecken och diplom ges avgiftsfritt.

Organisationens styrelse kan besluta att ta i bruk också andra utmärkelser än utmärkesetecken och meddela närmare anvisningar om dem.

Vid stämman samt vid rådets och styrelsens möten fattas besluten både i sakfrågor och procedurfrågor med enkel majoritet av de avgivna rösterna, likväl med de undantag som föreskrivs i 21 § 14 punkten, 25 § 7 punkten och 40 §. Faller rösterna lika gäller som beslut den åsikt som ordföranden omfattat.

Val avgörs så att de som fått de flesta rösterna blir valda. Om endast en person skall väljas förutsätts emellertid att denne får över hälften av de avgivna rösterna. Faller rösterna lika avgörs val genom lottning.

Val förrättas med slutna sedlar, om någon av de vid förrättningen närvarande röstberättigade kräver det.

Ingen får delta i behandlingen av ett ärende där hans eller hennes enskilda intressen, på det sätt som avses i 26 och 37 § föreningslagen (503/1989), kan stå i strid med organisationens.

Organisationens styrelseledamöter och generalsekreterare, ledamöterna av distriktsoch avdelningsstyrelserna samt organisationens funktionärer är skadeståndsskyldiga i enlighet med föreningslagen. Angående skadeståndsskyldighet för den som är i arbetstagarställning gäller vad som föreskrivs särskilt.

I fråga om organisationsmedlemmarnas personliga ansvar för organisationens eller dess distrikts eller avdelningars förpliktelser gäller föreningslagen.

Organisationens namn tecknas av organisationens ordförande eller vice ordförandena, var för sig jämte generalsekreteraren eller en av styrelsen inom sig befullmäktigad ledamot.

Ett distrikts namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte distriktets verksamhetsledare.

En avdelnings namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte avdelningens sekreterare.

Den som är omyndig, den som är försatt i konkurs, meddelats näringsförbud eller den vars handlingsbehörighet har begränsats får inte teckna organisationens, ett distrikts eller en avdelnings namn och inte heller företräda organisationen, distriktet eller avdelningen.

En stämning eller annan delgivning anses ha tillställts organisationen, ett distrikt eller en avdelning när någon av dem som har rätt att teckna enhetens namn har fått del av stämningen eller delgivningen.

En av organisationens styrelse upprättad förteckning över dem som har rätt att teckna organisationens namn skall hållas framlagd på centralbyrån och de som så önskar skall få uppgifter och utdrag ur förteckningen.

Organisationens verksamhets- och räkenskapsperiod omfattar ett kalenderår.

I fråga om organisationens ekonomi och bokföring iakttas i tillämpliga delar bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) och i fråga om revisionen revisionslagen (936/1994).

Närmare föreskrifter om centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas ekonomi, bokföring och revision meddelas i den ekonomistadga som rådet godkänner.

Ändringar i denna förordning kan göras genom förordning, efter att organisationens stämma med minst tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna har beslutat om saken.

Stämman kan i den ordning som anges i 1 mom. besluta att organisationens verksamhet skall upphöra.

Om organisationen upphör med sin verksamhet skall dess tillgångar användas för det syfte som anges i 3 §, med beaktande dessutom av specialbestämmelser i gåvobrev och testamenten.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2000.

Genom denna förordning upphävs

Organisationens arbetsordning och ekonomistadga vilka givits med stöd av den förordning som nämns i 41 § 2 mom. 2 punkten, förblir i kraft, liksom även distriktens och avdelningarnas instruktioner.

Det råd och den styrelse som tillsatts enligt den förordning som nämns i 41 § 2 mom. 2 punkten, fortsätter till utgången av sin mandatperiod, liksom även distriktens och avdelningarnas organ.