Handels- och industriministeriets beslut om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen
- Typ av författning
- Beslut
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 811/1999
- Ursprunglig publikation
- Häfte 87/1999 (Publicerad 23.7.1999)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Handels- och industriministeriet har med stöd av 48 § livsmedelslagen av den 17 mars 1995 (361/1995) och 6 och 11 §§ förordningen den 12 juni 1992 om tillsatsämnen för livsmedel (521/1992) beslutat:
1 §Syftet med beslutet
Genom detta beslut genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (1) .
2 §Tillämpningsområde
De tillsatsämnen som nämns i detta beslut får användas i livsmedel och alkoholdrycker samt som bärare i andra tillsatsämnen på det sätt som närmare bestäms nedan. Om användning av färgämnen, sötningsmedel och mjölbehandlingsmedel bestäms separat. Beslutet tillämpas inte på andra enzym än dem som nämns i bilagan.
Följande ämnen betraktas i detta beslut inte som tillsatsämnen för livsmedel:
ämnen som enligt gemenskapslagstiftningen (direktiv 98/83/EG) får användas vid behandling av dricksvatten,
pektinhaltiga preparat utvunna av torkade pressrester av äpple eller skal av citrusfrukter, eller en blandning av dessa, genom extrahering med syra följd av neutralisering med natrium- och kaliumsalter (flytande pektin),
beståndsdelar i tuggummibaser,
vitt eller gult dextrin, rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad genom behandling med syra eller alkali, blekt stärkelse, fysikaliskt modifierad stärkelse och stärkelse som behandlats med amylolytiska enzymer,
ammoniumklorid (salmiak),
blodplasma, ätbart gelatin, proteinhydrolysater och deras salter, mjölkprotein och gluten,
aminosyror och deras salter, dock med undantag av glutaminsyra, glycin, cystein och cystin samt deras salter, som inte har någon tillsatsfunktion,
kaseinater och kasein,
inulin samt
koksalt.
3 §Tillåten användning av tillsatsämnen i livsmedel
För de användningsändamål som nämns i bilaga 1a är det i allmänhet tillåtet att använda tillsatsämnen enligt bilaga 1b med beaktande av de förbud och begränsningar som ingår i 4―8 §§ av detta beslut och i bilagorna 2―6.
Om det enligt detta beslut är tillåtet att använda ett visst tillsatsämne i något livsmedel, är det också tillåtet att använda tillsatsämnet ifråga även i ett motsvarande livsmedel som är avsett för specialanvändning enligt handels- och industriministeriets beslut om dietiska produkter (937/1995).
4 §Tillsatsämnen i barnmat
I barnmat som avses i handels- och industriministeriets beslut om barnmat (789/1997) och i de produkter som avses i handels- och industriministeriets beslut om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (485/1997 ändr.) samt i barnmat som är avsedd för sjuka spädbarn och småbarn får tillsatsämnen användas på det sätt som fastställs i bilaga 6.
5 §Förbud mot användning av tillsatsämnen i livsmedel
Det är förbjudet att använda tillsatsämnen i följande livsmedel, om inte något annat bestäms någon annanstans:
oberedda och något beredda livsmedel; med vilka avses livsmedel som inte har undergått någon behandling som lett till någon betydande ändring av dess ursprungliga tillstånd; något beredda livsmedel kan t.ex. ha delats, transcherats, skurits ut, urbenats, hackats, flåtts, befriats från delar, skalats, malts, skurits, rensats, putsats, djupfrysts, frysts, kylts, krossats eller spritats och vara förpackade eller ej,
honung
icke-emulgerade oljor och fetter av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,
smör, med undantag av smör som tillverkats av syrad grädde,
pastöriserad, steriliserad eller ultrapastöriserad mjölk och grädde, inklusive helmjölk, lättmjölk och skummjölk samt vanlig pastöriserad grädde,
icke smaksatta, syrade mjölkprodukter med levande mikroorganismer,
källvatten och naturligt mineralvatten som det definieras i gemenskapslagstiftningen
kaffe, med undantag av smaksatt snabbkaffe, och kaffeextrakt,
icke smaksatt te (teblad),
sockerarter som är definierade i gemenskapslagstiftningen
makaroni och pasta, med undantag av färsk pasta och glutenfri makaroni eller pasta som används som dietiska produkter och/eller för lågproteindiet, samt
naturlig, icke smaksatt kärnmjölk, med undantag av steriliserad kärnmjölk.
6 §Bärare i tillsatsämnen
Som bärare i tillsatsämnen får användas utöver sedvanliga livsmedel och ämnen som nämns i 2 § 2 mom. dessutom de bärare som nämns i bilaga 5 på de villkor som fastställs i bilagan.
7 §Tillsatsämnets maximimängd
Den maximimängd som nämns i bilagan avser livsmedel som skall säljas, om inte annorlunda bestäms.
Uttrycket quantum satis som används i detta beslut betyder att någon maximimängd inte har fastställts. Tillsatsämnet får då användas enligt god tillverkningssed högst i den mängd som behövs för att önskad effekt skall uppnås. Konsumenten får inte vilseledas genom användning av ett tillsatsämne.
8 §Tillsatsämnen i sammansatta livsmedel
Utan hinder av vad som annars stadgas eller bestäms får ett livsmedel innehålla tillsatsämnen i följande fall:
med undantag av de livsmedel som räknas upp i 5 §, i ett sammansatt livsmedel sådan mängd som tillåts i någon av dess beståndsdelar enligt detta beslut, eller
i ett livsmedel som är avsett endast för tillverkning av samm ansatta livsmedel en sådan mängd att det sammansatta livsmedlet motsvarar bestämmelserna i detta beslut.
Vad som bestäms i 1 mom. gäller dock inte för barnmat som avses i 4 §.
9 §Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 2 augusti 1999.
Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 13 september 1996 om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen (691/1996, ändr.) med undantag av de bestämmelser som gäller användningen av aromer.
10 §Övergångsbestämmelse
Från och med den 4 november 2000 är det förbjudet att sälja eller använda livsmedel som inte motsvarar bestämmelserna i detta beslut. Dock får sådana livsmedel som överlåtits till handeln eller som har förpackningspåskrifter gjorda före den 4 november 2000 slutförsäljas, även om de inte motsvarar bestämmelserna i detta beslut, om de stämmer överens med de bestämmelser som gäller när detta beslut träder i kraft.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG; EGT nr L 61, 18.3.1995, s. 1, 96/85/EG; EGT nr L 86, 28.3.1997, s. 4, 98/72/EG; EGT nr L 295, 4.11.1998, s. 18.
Helsingfors den 9 juli 1999
Minister Kimmo SasiÖverinspektör Liisa Rajakangas
Bilaga 1a
TILLSATSÄMNENAS GRUPPNAMN OCH DEFINITIONERNA PÅ DEM ENLIGT
ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL
(1) Smakförstärkare är ämnen som förstärker livsmedlets egen smak och/eller doft.
(2) Emulgeringsmedel är medel som i ett livsmedel möjliggör eller bibehåller en jämn blandning av två eller flera beståndsdelar som ej låter blanda sig såsom olja och vatten.
(3) Antioxidationsmedel är medel som förlänger ett livsmedels hållbarhet genom att de skyddar det mot förskämning förorsakad av oxidation såsom fetthärskning och färgförändringar.
(4) Syror är ämnen som ökar livsmedels surhet och/eller ger livsmedel en sur smak.
(5) Surhetsreglerande medel är medel som ändrar eller reglerar ett livsmedels surhet eller alkalitet.
(6) Geléringsmedel är medel som ger livsmedlet en geléaktig konsistens.
(7) Mjölbehandlingsmedel är medel som tillsätts i mjöl för att förbättra dess bakningsegenskaper.
(8) Bärare (inklusive lösningsmedel som används som bärare) ämnen som används för upplösning, spädning, dispergering eller som på något annat sätt ändrar den fysiska formen av en tillsats utan att ändra dess teknologiska funktion (och utan att själv ha någon teknologisk effekt) för att underlätta dess hantering, tillsättning eller användning.
(9) Konsistensmedel är medel som gör vävnaden hos en frukt eller grönsak fast och frasig eller bibehåller dess fasthet och frasighet eller som tillsammans med geléringsmedlet bildar eller förstärker gelékonsistensen.
(10) Komplexbildare är ämnen som bildar kemiska komplex med metalljoner.
(11) Fuktighetsbevarande medel är medel som förhindrar att livsmedlet torkar som en följd av att förvaringsluften har en låg fukthalt, eller förbättrar upplösningen av pulver i vattenlösningar.
(12) Modifierade stärkelser är ämnen som framställs genom en eller flera kemiska behandlingar av ätlig stärkelse, som kan ha undergått fysikalisk behandling eller enzymbehandling och som kan ha gjorts flytande med syra eller vara blekt.
(13) Jäsningsämnen är ämnen eller blandningar av ämnen ur vilka frigörs gas och som därmed ökar degens volym.
(14) Klumpförebyggande medel är medel som minskar livsmedlets enskilda delars benägenhet att fastna i varandra.
(15) Förpackningsgaser är andra gaser än luft som fylls i en behållare för livsmedel före, under eller efter att livsmedlet fyllts i den.
(16) Ytbehandlingsmedel (inklusive penslingsmedel) är medel som då de används på livsmedlets ytteryta ökar dess glans eller bildar en skyddande yta.
(17) Drivgaser är andra gaser än luft som driver ut ett livsmedel ur dess förvaringskärl.
(18) Förtjockningsmedel är medel som ökar livsmedlets stadga.
(19) Stabiliseringsmedel är ämnen som gör det möjligt att behålla konsistensen hos ett livsmedel. Stabiliseringsmedel inkluderar tillsatser som bibehåller en homogen blandning av två eller flera icke blandbara ämnen i ett livsmedel och ämnen som stabiliserar, bevarar eller förstärker ett livsmedels färg.
(20) Smältsalter är ämnen som genom att påverka ostens protein förhindrar att fett avskiljs då smältost tillverkas.
(21) Konserveringsmedel är medel som förlänger livsmedlens hållbarhet genom att skydda dem mot förskämning förorsakad av mikroorganismer.
(22) Fyllnadsämnen är ämnen som ökar livsmedlets massa utan att i betydande grad öka dess tillgängliga energiinnehåll.
(23) Skumdämpningsmedel är medel som förhindrar eller minskar skumbildningen.
(24) Skumbildande medel är medel som gör det möjligt att skapa en homogen blandning med en gas i ett flytande eller fast livsmedel.