530/1999

Syftet med denna lag är att trygga möjligheten att utöva mötesfriheten som garanteras i regeringsformen och att med nödvändiga bestämmelser med anknytning till ordning styra ordnandet av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Denna lag tillämpas på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Med allmänna sammankomster avses i denna lag demonstrationer eller andra tillställningar som ordnas i syfte att utöva mötesfriheten och i vilka även andra än de som uttryckligen inbjudits kan delta eller följa. Som allmänna sammankomster betraktas dock inte sådana demonstrationer vid vilka avsikten är att enbart framföra enskilda personers åsikter.

Med offentliga tillställningar avses i denna lag nöjestillställningar, tävlingar, uppvisningar och andra med dessa jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten och som inte skall anses vara allmänna sammankomster. Om inbjudan eller medlemskap i en viss sammanslutning krävs för deltagande i en tillställning, skall bestämmelserna om offentliga tillställningar i denna lag tillämpas på tillställningen, om den inte kan anses vara enskild på basis av antalet deltagare, tillställningens natur eller andra särskilda skäl.

Denna lag tillämpas inte på officiella tillställningar som ordnas av offentliga samfund och inte heller på tillställningar som är typiska för religionssamfundens verksamhet och som ordnas för offentlig religionsutövning i samfundens egna eller med dem jämförbara lokaler.

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar skall ordnas under fredliga former samt så att deltagarnas eller utomståendes säkerhet inte äventyras eller deras rättigheter inte kränks. När sådana tillställningar ordnas skall man se till att sammankomsten inte medför avsevärd olägenhet för miljön.

När en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ordnas får ingen utan godtagbart skäl försättas i en ojämlik ställning av någon orsak som hänför sig till dennes person.

Det allmänna skall främja mötesfriheten genom att trygga rätten att sammankomma utan yttre störning och genom att skapa förutsättningar för att ordna allmänna sammankomster.

Myndiga personer, sammanslutningar och stiftelser får ordna allmänna sammankomster. En omyndig person som fyllt 15 år får ordna en allmänn sammankomst, om det inte är uppenbart att han eller hon inte kan svara för de skyldigheter som arrangören har enligt lag. En annan omyndig person får ordna en allmän sammankomst tillsammans med en myndig person.

Var och en har rätt att delta i allmänna sammankomster.

Senast sex timmar innan en allmän sammankomst ordnas utomhus på allmän plats skall arrangören lämna en muntlig eller skriftlig anmälan om sammankomsten till polisen på den ort där sammankomsten ordnas. Även en anmälan som lämnas senare kan anses giltig, om sammankomsten inte medför oskälig olägenhet för allmän ordning.

Anmälan kan också lämnas för en sådan demonstration som ordnas utomhus på allmän plats och vid vilken avsikten är att enbart framföra enskilda personers åsikter. På demonstrationen tillämpas i sådana fall bestämmelserna om allmänna sammankomster i denna lag med undantag för 5 §.

Anmälan om en allmän sammankomst skall innehålla följande uppgifter:

Sammankomstens arrangör skall dessutom i anmälan namnge en person som skall vara anträffbar för polisen i frågor som gäller ordnandet av sammankomsten ( kontaktperson ).

Allmänna sammankomster får ordnas utomhus på allmänna torg, öppna platser, gatuområden eller andra för ändamålet lämpliga allmänna platser utan tillstånd av ägaren eller innehavaren. Ägaren eller innehavaren kan begränsa rätten att använda en sådan plats för en sammankomst, om sammankomsten väntas medföra oskälig olägenhet för ägaren, innehavaren eller miljön.

Om anmälan lämnas om flera allmänna sammankomster som kommer att ordnas samtidigt på samma plats och det inte är möjligt att ordna dem samtidigt, skall företräde ges den arrangör som först lämnat anmälan om en sammankomst, om inte något annat följer av hur platsen traditionellt har använts eller av avtal. Polisen kan i sådana fall efter överläggning med kontaktpersonerna anvisa en annan tidpunkt för de övriga sammankomsterna eller en annan plats som är lämplig med hänsyn till syftet med sammankomsten.

Om säkerheten för människor äventyras, miljön orsakas avsevärd olägenhet, egendom skadas eller utomstående, trafiken eller tillställningar som ingår i ett statsbesök eller en internationell konferens som anordnas av ett offentligt samfund eller tillställningar som i fråga om behovet av skydd kan jämställas med sådana störs i en oskälig mån till följd av att en allmän sammankomst ordnas på den plats som uppgivits, kan polisen efter överläggning med kontaktpersonen anvisa en annan plats som är lämplig med hänsyn till syftet med sammankomsten.

Om det är nödvändigt för att trafiken skall flyta smidigt, kan polisen dessutom efter överläggning med kontaktpersonen bestämma att rutten för en procession skall ändras, dock med beaktande av att syftet med processionen inte äventyras av att rutten ändras.

Polisen kan vidta de åtgärder som nämns i denna paragraf utan att överlägga med kontaktpersonen, om denne inte är anträffbar.

Vid allmänna sammankomster är det tillåtet att använda affischer, kännetecken, ljudförstärkare och annan sedvanlig mötesutrustning samt tillfälliga konstruktioner. Arrangören skall då se till att de inte medför fara eller oskälig olägenhet för deltagarna, utomstående eller miljön.

Myndiga personer, sammanslutningar och stiftelser får ordna offentliga tillställningar. En omyndig person får ordna en offentlig tillställning tillsammans med en myndig person.

Offentliga tillställningar får inte ordnas dagen före långfredagen, dagen före påskdagen och dagen före juldagen under 24 timmars tid räknat från klockan 18, om polisen inte på ansökan beviljar tillstånd till detta.

Den som ordnar en offentlig tillställning skall av platsens ägare eller innehavare inhämta samtycke till att platsen används för tillställningen.

Om skyldighet att av den som innehar upphovsrätten inhämta samtycke till att ett verk som skyddas av upphovsrättslagen (404/1961) framförs under en tillställning föreskrivs särskilt.

Senast fem dygn innan en offentlig tillställning inleds skall arrangören lämna en skriftlig anmälan om tillställningen till polisen på den ort där tillställningen ordnas. Polisen kan godkänna även en anmälan som lämnas senare, om inte ordnandet av tillställningen medför olägenhet för allmän ordning och om försummelsen att iaktta tidsfristen inte oskäligt försvårar fullgörandet av polisens uppgifter enligt lag.

Anmälan behöver dock inte lämnas om sådana offentliga tillställningar som på grund av det låga antalet deltagare, tillställningens natur eller platsen där tillställningen ordnas inte kräver åtgärder för att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas eller för att olägenhet för utomstående och miljön skall kunna förhindras och inte heller kräver särskilda trafikarrangemang.

Angående innehållet i anmälan gäller vad som i 8 § bestäms om anmälan om allmänna sammankomster. Polisen kan vid behov kräva utredningar även om andra omständigheter som hänför sig till anordnandet av offentliga tillställningar.

Polisen har rätt att förbjuda en offentlig tillställning, om andra åtgärder inte är tillräckliga och om det är uppenbart att

Om skada på person eller egendom kan orsakas av att en tillställning ordnas kan polisen för att en offentlig tillställning skall få ordnas kräva att arrangören har en tillräcklig ansvarsförsäkring för att täcka eventuell ersättningsskyldighet.

Arrangören av en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning skall se till att ordning och säkerhet upprätthålls och att lag följs under tillställningen. Om det för en allmän sammankomst väljs en ordförande, har även denne samma skyldigheter.

Arrangören av en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning kan utse ordningsvakter. Om ordningsvakternas behörighetsvillkor, befogenheter och skyldigheter bestäms i lagen om ordningsvakter (533/1999). Om rätten att avbryta en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning eller rätten att bestämma att den skall avslutas gäller dock bestämmelserna i denna lag.

Polisens uppgift är att trygga utövandet av mötesfriheten. Dessutom skall polisen övervaka att arrangören och ordföranden uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag samt vid behov vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Polisen och räddningsmyndigheterna har i tjänsteutövning fritt tillträde till allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Polisen kan vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning skall ordnas för att

Ordföranden för eller arrangören av en allmän sammankomst skall avbryta sammankomsten eller bestämma att den skall avslutas, om det innebär omedelbar fara för människors säkerhet, egendom eller för miljön att sammankomsten fortsätter.

En polis som hör till befälet har rätt att i de fall som avses i 1 mom. samt när arrangemangen vid en allmän sammankomst i övrigt väsentligt strider mot lag avbryta en allmän sammankomst eller bestämma att den skall avslutas, om andra åtgärder inte har visat sig vara tillräckliga.

Arrangören av en offentlig tillställning skall på de grunder som nämns i 15 § inställa eller avbryta tillställningen eller bestämma att den skall avslutas. På motsvarande grunder har polis och ordningsvakt rätt att hindra eller avbryta en offentlig tillställning eller bestämma att den skall avslutas, om andra åtgärder inte har visat sig vara tillräckliga.

Bestämmelserna i 1 mom. om offentliga tillställningar gäller på motsvarande sätt programnummer eller andra evenemang som ingår i sådana tillställningar.

Vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar eller i omedelbar närhet av dem är det förbjudet att inneha skjutvapen, sprängämnen, eggvapen eller andra motsvarande föremål eller ämnen, om det finns grundad anledning att misstänka att de kan användas för att begå brott mot liv eller hälsa.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte beväpning som är nödvändig på grund av tjänst eller uppgift eller som hör till tjänsteuniform och inte heller föremål eller ämnen som behövs i samband med ett program eller vid idrottstävlingar.

Arrangören och polisen har rätt att förbjuda innehav av berusningsmedel vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar.

För att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas har arrangören och polisen också rätt att ge en ordningsvakt order om att visitera deltagare i en tillställning och kontrollera de saker de för med sig om detta är nödvändigt på grund av tillställningens speciella karaktär eller om det finns grundad anledning att misstänka att personer som deltar i tillställningen medför föremål och ämnen som är förbjudna enligt 1 mom. eller med stöd av 3 mom. Om den visitation som en ordningsvakt företar föreskrivs i lagen om ordningsvakter.

Arrangören av en allmän sammankomst och en offentlig tillställning skall se till att mötesutrustningen och konstruktionerna som använts under sammankomsten utan onödigt dröjsmål avlägsnas efter sammankomstens slut, om inte något annat avtalats med platsens ägare eller innehavare. Avfallslagen (1072/1993) gäller för uppsnyggning av nedskräpade platser.

Om straff för diskriminering vid anordnande av allmänt möte eller offentlig tillställning bestäms i 11 kap. 9 § strafflagen (39/1889).

Om straff för kränkning av politisk handlingsfrihet bestäms i 14 kap. 5 § strafflagen och om straff för hindrande av möte i 14 kap. 6 § strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

Föremål och ämnen som i strid med förbudet i 23 § 1 mom. innehas vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar kan dömas förverkade till staten.

Ändring i ett beslut som polisen har fattat med stöd av denna lag får sökas på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett beslut som har fattats med stöd av denna lag skall iakttas oberoende av att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Närmare bestämmelser om ordnande av offentliga tillställningar kan utfärdas genom förordning.

Det ministerium som svarar för den inre säkerheten kan meddela närmare bestämmelser och anvisningar om minimivillkoren för ansvarsförsäkringar enligt 16 § samt om de föreskrifter och anvisningar som polisen med stöd av 20 § meddelar om hur offentliga tillställningar skall ordnas.