527/1999

Befolkningsregistercentralen skall sörja för att parterna vid certifierad elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen kan verifieras samt att handlingar och meddelanden inom förvaltningen vid behov kan undertecknas med elektronisk signatur och krypteras. Samtidigt säkerställs handlingarnas och meddelandenas konfidentiella läge och oförändrade form.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan Befolkningsregistercentralen dessutom tillhandahålla andra myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda personer motsvarande tjänster.

I ett certifikat för elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen som utfärdas av Befolkningsregistercentralen registreras

I certifikatet kan dessutom registreras

Certifikatets datainnehåll och dess riktighet styrks med utfärdarens elektroniska signatur.

En elektronisk kommunikationskod är en datamängd som består av siffror och en kontrollbeteckning, och med hjälp av den identifieras parterna vid certifierad elektronisk kommunikation. En fysisk persons elektroniska kommunikationskod innehåller inga identifieringsuppgifter som avser personer.

Befolkningsregistercentralen utfärdar de kommunikationskoder som skall användas vid certifierad elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen. Finska medborgare samt utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) och har införts i befolkningsdatasystemet kan ges en elektronisk kommunikationskod. Ämbetsverk, inrättningar och sammanslutningar kan också vid behov ges en elektronisk kommunikationskod.

De certifikat och elektroniska kommunikationskoder som skall användas vid certifierad elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen införs i ett register ( offentlig katalog ). Var och en har rätt att få uppgifter ur den offentliga katalogen i enlighet med vad som bestäms särskilt i lag om rätten att få uppgifter ur myndigheternas offentliga handlingar.

Då uppgifter begärs ur befolkningsdatasystemet skall det ändamål för vilket de kommer att användas samt andra omständigheter som behövs för utredande av förutsättningarna för utlämnande uppges. Detta gäller inte statistikuppgifter eller motsvarande uppgifter om antal och inte heller sådana enstaka adressuppgifter vilkas utlämnande inte är begränsat enligt personuppgiftslagen (523/1999) eller denna lag.

En personbeteckning får utlämnas endast om den som begär personbeteckningen har eller kan ha den i sin besittning med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag. På ett intyg som ges ur befolkningsdatasystemet och som behövs för att personen skall kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter får personbeteckningen antecknas för identifiering av personen i fråga.

De uppgifter som nämns i 4 § 2 mom. samt de uppgifter som anmälts till magistraten med stöd av 12 § 1 mom. kan lämnas ut endast till behöriga myndigheter.

Har en person grundad anledning att misstänka att hans eller hans familjs hälsa eller säkerhet är hotad, kan magistraten på begäran förordna att uppgifter om hans hemkommun eller hans bostad där eller hans tillfälliga bostad eller postadress eller motsvarande annan adress inte får lämnas ut till någon annan än myndigheterna. Ett sådant förordnande kan första gången gälla i högst fem år. Begränsningens giltighetstid kan förlängas för två år i sänder. Den myndighet till vilken i detta moment nämnda uppgifter om hemkommun, bostad, postadress eller motsvarande annan adress lämnas ut skall samtidigt underrättas om den begränsning som gäller utlämnandet, om det inte är fråga om utlämnande av uppgifter för en postförsändelse eller något annat motsvarande ändamål.

En person har utöver vad som bestäms i 30 § personuppgiftslagen rätt att förbjuda att hans adressuppgifter lämnas ut som en adresstjänst för något annat ändamål än för att användas av myndigheterna eller av sammanslutningar som sköter lagbestämda åligganden. Rätten att förbjuda att en adressuppgift lämnas ut som en adresstjänst gäller inte sådana fall där uppgiften används för att personen eller sammanslutningen i fråga skall kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter.

Till enskilda personer och sammanslutningar utlämnas ur befolkningsdatasystemet de uppgifter som dessa behöver för att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. Uppgifter kan även utlämnas för direkt marknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar, som en adresstjänst, för uppdatering av kundregister, för historisk eller vetenskaplig forskning eller för något annat därmed jämförbart ändamål, om de övriga förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag föreligger och om inte något annat följer av en persons rätt att förbjuda att hans adressuppgifter lämnas ut.

När uppgifter lämnas ut för direktreklam, distansförsäljning eller annan direkt marknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar eller andra därmed jämförbara ändamål får som grund för stickprov på personuppgifter utöver en identifieringsuppgift för personer användas endast namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke, hemkommun och bostad där, tillfällig bostad och annan adress samt fastighets- och byggnadsuppgifter som bestäms närmare genom förordning.

Om en parts rätt att få uppgifter ur befolkningsdatasystemet samt om samkörning av uppgifter i befolkningsdatasystemet med uppgifter i ett annat datasystem för sammanställande och utlämnande av datamaterial gäller vad som bestäms särskilt i lag om offentlighet i myndigheternas handlingar.

Uppgifter ur befolkningsdatasystemet lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, i någon annan form som kan hanteras med automatisk databehandling, skriftligen eller på något annat för ändamålet lämpligt sätt.

Uppgifterna i befolkningsdatasystemet och handlingar i anslutning till dem får studeras med myndighetens tillstånd och under dess övervakning för skötseln av tjänsteåligganden, historisk eller vetenskaplig forskning eller andra därmed jämförbara ändamål.

Ur befolkningsdatasystemet får uppgifter lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning eller annars i större mängder endast om

När utlämnande av uppgifter begärs på det sätt som anges i 1 mom., skall vid behov anges hur användningen och skyddet av uppgifterna kommer att ordnas.

Uppgifterna får användas enbart för det ändamål som de har utlämnats för. Mottagaren av uppgifterna får inte överlåta dem till tredje man utan registermyndighetens tillstånd.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte enstaka uppgifter som har lämnats ut med stöd av denna lag.

Utan hinder av vad som i någon annan lag bestäms om handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter får uppgifter om hemkommun och stadigvarande eller tillfällig bostad eller postadress eller motsvarande annan adress vilka erhållits ur befolkningsdatasystemet och beträffande vilka utlämnandet begränsas enligt 25 § 4 mom., användas och, enligt vad som bestäms särskilt, överlåtas vidare endast för skötseln av myndigheternas lagbestämda åligganden. Mottagaren av uppgifterna skall meddela hur användningen och skyddet av uppgifterna kommer att ordnas.

Befolkningsregistercentralen fattar beslut om utlämnande av uppgifter då det är fråga om riksomfattande uppgifter eller uppgifter från flera magistraters ämbetsdistrikt eller andra än enstaka uppgifter som utlämnas till utlandet.

Magistraten beslutar om utlämnande av uppgifter från det egna ämbetsdistriktet och av andra enstaka uppgifter.

Magistraten i Helsingfors förvarar registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som hör till folkbokföringens handlingar och har förts före 1971 samt beslutar om utlämnande av uppgifterna i dem.

Om utlämnande av uppgifter skall ett skriftligt beslut fattas, om inte utlämnandet gäller statistikuppgifter eller uppgifter om antal eller enstaka uppgifter. Till beslutet skall fogas behövliga bestämmelser om användning och skydd av uppgifterna.

Ändring i ett beslut om utlämnande av uppgifter söks genom besvär med iakttagande av förvaltningsprocesslagen (586/1996).

För befolkningsdatasystemets datatjänster och folkbokföringsförvaltningens övriga tjänster tas avgifter ut i enlighet med de grunder som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).