481/1999

Utmätningsmannen skall själv

Om det konstateras att gäldenären uppenbart i syfte att undandra sig utsökning genom att utnyttja ett konto med kredit eller andra motsvarande krediter så att han lyfter kredit eller tilläggskredit och dirigerar sina tillgodohavanden eller sin inkomst till ett sådant konto, får utmätningsmannen förbjuda gäldenären att till utsökningsborgenärens skada återbetala eller annars betala en kredit som lyfts efter det att förbudet utfärdades. Förbudet skall omedelbart också delges kreditgivaren. Ett betalningsförbud som har meddelats gäldenären gäller sådan kredit eller tilläggskredit som kreditgivaren efter att ha fått del av förbudet har beviljat gäldenären inom ramen för eller i form av ett konto med kredit eller motsvarande krediter. En betalning i strid mot förbudet är utan verkan. Kreditgivaren får inte heller använda betalningar som gjorts för återbetalning av en i förbudet avsedd kredit för kvittning till den del betalningarna motsvarar en kredit eller tilläggskredit som beviljats efter delfåendet av förbudet. Kreditgivaren är skyldig att till utmätningsmannen redovisa de medel som inbetalats genom en verkningslös åtgärd vid äventyr att det icke redovisade beloppet omedelbart kan utmätas hos kreditgivaren.

Gäldenären och kreditgivaren skall höras innan ett förbud enligt 1 mom. meddelas, om det är möjligt utan att verkställigheten störs.

Om värdet av de naturaförmåner som nämns i 1 mom. uppenbart i syfte att undvika utsökning är så högt att det belopp som förutsätts i lagen inte skulle kunna utmätas av den i pengar utbetalade lönen, får utmätningsmannen efter att ha hört gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov även borgenären utfärda ett betalningsförbud på samma sätt som om ett tillräckligt stort belopp av lönen utbetalades i pengar, om inte gäldenären kan visa att naturaförmånerna är nödvändiga för att trygga hans egen och familjens utkomst eller att de annars är uppenbart motiverade. Som naturaförmån betraktas också en nyttjanderätt för vilken i verkligheten inte uppbärs vederlag, om egendomen med beaktande av karaktären av verksamheten hos arbetsgivaren eller någon annan överlåtare av nyttjanderätt som avses i 1 mom. huvudsakligen är avsedd för gäldenärens privata bruk. Arbetsgivaren är skyldig att minst en gång i månaden, enligt ett betalningsförbud som delgivits honom, betala det utmätta beloppet till utmätningsmannen. Frågan om betalningsförbud enligt detta moment kan föras till domstol så som bestäms i 9 kap. 6―13 §.

En invändning om att egendomen tillhör en utomstående utgör inte hinder för utmätning av egendomen, om det konstateras att den utomstående har en ställning som grundar sig på ett förmögenhetsarrangemang eller annat arrangemang vars rättsliga form inte motsvarar sakens egentliga natur eller syftemål med beaktande av att gäldenären har motsvarande bestämmanderätt som en ägare eller kan vidta motsvarande åtgärder som denne eller av de fördelar han fått och av andra motsvarande omständigheter, och den rättsliga formen uppenbart används för att undvika utsökning eller undanhålla borgenärerna egendomen.

Utmätning får dock inte verkställas om en utomstående som deltar i arrangemanget gör det sannolikt att utmätningen kränker hans verkliga rätt. Utmätning får verkställas med stöd av 4 mom. endast om den fordran som utsökningen gäller sannolikt inte annars kan indrivas hos gäldenären till fullt belopp inom skälig tid. Utmätningsmannen skall före utmätningen ge gäldenären och den utomstående samt vid behov borgenären tillfälle att bli hörda på lämpligt sätt, om detta är möjligt utan att verkställigheten störs.Vad som bestäms i 4 mom. om egendom gäller också inkomst som gäldenären dirigerar till ovan nämnda arrangemang. Frågan om huruvida utmätningen kränker den utomståendes verkliga rätt kan föras till domstol så som bestäms i 9 kap. 6―13 §. Vad som i 3 kap. 34 e―34 g § bestäms om uppgifter om en gäldenär gäller också uppgifter om en utomstående som avses i 4 mom.

Om en gäldenär i uppenbar avsikt att undgå utmätning arbetar utan lön i ett företag som ägs av hans make eller släkting eller som tillhör någon annan eller om han arbetar i ett sådant företag mot en ersättning som är uppenbart mindre än vad som på orten i allmänhet betalas för sådant arbete, och fordran inte på annat sätt kan indrivas hos honom till fullt belopp, skall utmätningsmannen, efter att ha hört gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov också borgenären, besluta vilket belopp som utgör skälig lön för gäldenären. Utmätningen verkställs på detta belopp med iakttagande av vad som i denna lag bestäms om utmätning av lön. Arbetsgivaren är skyldig att minst en gång i månaden, enligt ett betalningsförbud som delgivits honom, betala det utmätta beloppet till utmätningsmannen, tills han för utmätningsmannen visar att omständigheterna har förändrats så att det inte längre finns förutsättningar att fortsätta indrivningen enligt denna paragraf. Vad som bestäms här gäller även ett företag som tillhör gäldenären ensam, om det är klart att syftet med förfarandet är att undvika utmätning, dock inte om dividend eller någon annan motsvarande förmån kan utmätas till ett belopp som motsvarar skälig lön.