442/1999

Syftet med förmyndarverksamheten är att bevaka de personers intressen och rätt som på grund av omyndighet, sjukdom eller frånvaro eller av någon annan orsak inte själva kan sköta sina ekonomiska angelägenheter.

Om någons intressen skall bevakas i andra än ekonomiska angelägenheter skall förmyndarverksamheten handha detta till den del som anges nedan.

Omyndig är den som inte har fyllt 18 år ( minderårig ) och den som har fyllt 18 år ( myndighetsåldern ) men förklarats omyndig.

En omyndigs ekonomiska och andra angelägenheter som avses i denna lag sköts av en intressebevakare.

För en myndig som behöver stöd i skötseln av sina angelägenheter kan förordnas en intressebevakare enligt vad som bestäms i denna lag. Om förordnande av intressebevakare inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga en myndig persons intressen, kan den myndiges handlingsbehörighet begränsas så som anges nedan.

Intressebevakare för en minderårig är vårdnadshavarna, om inte något annat bestäms nedan. Domstolen kan dock i enlighet med detta kapitel skilja vårdnadshavaren från uppdraget att vara intressebevakare och vid behov förordna en annan person till intressebevakare för den minderårige.

Intressebevakare för en myndig är den som av domstolen eller förmyndarmyndigheten har förordnats till uppdraget.

Domstolen eller förmyndarmyndigheten kan förordna flera intressebevakare och vid behov bestämma hur uppgifterna skall fördelas mellan dem.

Till intressebevakare kan förordnas en person som är lämplig för uppdraget och ger sitt samtycke. Vid prövning av lämpligheten skall bland annat beaktas den föreslagna intressebevakarens skicklighet och erfarenhet samt uppdragets art och omfattning.

En omyndig kan inte vara intressebevakare.

Om vårdnadshavaren för ett barn är minderårig när barnet föds, blir vårdnadshavaren barnets intressebevakare när vårdnadshavaren fyller 18 år.

Om en minderårig eller den vars handlingsbehörighet har begränsats saknar intressebevakare på grund av att intressebevakaren avlidit eller av någon annan orsak, skall domstolen förordna en intressebevakare för honom eller henne.

Förmyndarmyndigheten skall vid behov hos tingsrätten göra en ansökan om förordnande av intressebevakare.

Om en myndig på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak saknar förmåga att bevaka sina intressen eller sköta sådana personliga eller ekonomiska angelägenheter som kräver åtgärder, kan domstolen förordna en intressebevakare för honom eller henne. Förmyndarmyndigheten skall vid behov hos tingsrätten göra en ansökan om förordnande av intressebevakare.

En intressebevakare kan förordnas om den som behöver intressebevakning inte motsätter sig detta. Om personen i fråga motsätter sig att en intressebevakare förordnas, kan en intressebevakare likväl förordnas, om vederbörande med beaktande av sin situation och sitt behov av intressebevakning inte har tillräcklig orsak att motsätta sig åtgärden.

Ett intressebevakaruppdrag kan begränsas till att gälla en viss rättshandling, ett visst ärende eller viss egendom.

För en minderårig som har fyllt 17 år kan en intressebevakare förordnas enligt vad som anges i 8 §. Uppdraget som intressebevakare börjar i sådana fall när den minderårige fyller 18 år.

Domstolen skall förordna en intressebevakare om

Om en intressebevakare på grund av sjukdom eller av en orsak som nämns i 32 § 2 eller 3 mom. eller av någon annan orsak är tillfälligt förhindrad att sköta sitt uppdrag, kan domstolen förordna en ställföreträdare för denne.

På ställföreträdaren tillämpas vad som i denna lag bestäms om intressebevakare.

Förutom domstolen kan också förmyndarmyndigheten förordna en intressebevakare

I de fall som avses i 1 mom. förutsätter ett förordnande av intressebevakare att den vars intresse skall bevakas förmår förstå sakens betydelse och begär att en viss person skall förordnas till intressebevakare.

Förmyndarmyndigheten kan dessutom på intressebevakarens begäran förordna en ställföreträdare för denne i de fall som avses i 11 §.

Ansökan om förordnande av intressebevakare med stöd av 12 § skall göras hos den förmyndarmyndighet som enligt 46 eller 47 § övervakar intressebevakarens verksamhet. Om förmyndarmyndigheten anser att ansökan inte kan bifallas, skall den på sökandens begäran överföra ärendet till tingsrätten, om ansökan inte är uppenbart ogrundad.

Ändring i förmyndarmyndighetens beslut med anledning av en i 1 mom. avsedd ansökan får inte sökas genom besvär. Om ansökan har bifallits, får ändring i beslutet dock sökas genom besvär på den grunden att sökanden vid framförandet av begäran inte har förmått förstå sakens betydelse.

Om inte något annat bestäms i lag utgör ett förordnande av en intressebevakare inget hinder för huvudmannen att själv förfoga över sin egendom eller företa rättshandlingar.

Ett intressebevakarförordnande gäller tills vidare eller den tid som anges när förordnandet ges. Om en intressebevakare har förordnats för en viss uppgift, är förordnandet i kraft tills uppgiften har fullgjorts.

Intressebevakarens uppdrag eller uppdragets giltighetstid kan vid behov ändras.

Domstolen skall skilja intressebevakaren från uppdraget om det visar sig att intressebevakaren är oförmögen eller olämplig att sköta det eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Intressebevakaren skall likaså skiljas från uppdraget på egen begäran. En förälder som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn kan endast av särskilda skäl på egen begäran befrias från uppgiften att vara sitt barns intressebevakare.

Intressebevakarens uppdrag upphör när

När intressebevakaren har en ställföreträdare, upphör dennes uppdrag när intressebevakaren och ställföreträdaren efter det hindret upphört tillsammans gör en anmälan till den förmyndarmyndighet som avses i 46 eller 47 §. Om intressebevakaren och ställföreträdaren har skilda åsikter i fråga om huruvida ställföreträdarens uppdrag har upphört, skall tingsrätten på ansökan av någondera avgöra ärendet.

Domstolen skall på ansökan besluta att intressebevakarens uppdrag skall upphöra, när huvudmannen inte längre har ett behov av intressebevakning.

Om en intressebevakare har förordnats med stöd av 8 eller 9 §, skall förmyndarmyndigheten under det fjärde kalenderåret efter förordnandet på eget initiativ reda ut om det finns skäl till fortsatt intressebevakning och vid behov göra en ansökan hos tingsrätten om att uppdraget som intressebevakare skall upphöra. Utredningen skall göras på nytt vart fjärde kalenderår.

Om oförmåga hos en myndig att sköta sina ekonomiska angelägenheter leder till att hans eller hennes förmögenhetsställning, försörjning eller andra viktiga intressen äventyras och om ett förordnande av en intressebevakare inte ensamt räcker till för att trygga den myndiges intressen, kan domstolen begränsa den myndiges handlingsbehörighet genom att

Ingen får omyndigförklaras om de övriga åtgärder som nämns i 1 mom. är tillräckliga för att trygga den myndiges intressen.

Handlingsbehörigheten får inte heller i övrigt begränsas mer än vad som är nödvändigt för att skydda vederbörandes intressen. Begränsningen får inte utsträckas till rättshandlingar som en omyndig enligt lag är behörig att företa. Domstolen kan emellertid av vägande skäl begränsa vederbörandes rätt att förfoga över vad denna efter begränsningsbeslutet förvärvar genom eget arbete.

En minderårigs handlingsbehörighet kan begränsas så som anges i 18 § efter att den minderårige fyllt 17 år. I sådana fall börjar begränsningen när den minderårige fyller 18 år.

När domstolen beslutar om begränsning av handlingsbehörigheten, skall den samtidigt vid behov förordna en intressebevakare för huvudmannen.

Om någon har företagit en rättshandling, som han eller hon inte har varit behörig att företa på grund av en begränsning av handlingsbehörigheten, gäller om rättshandlingens bindande verkan, återbetalning av prestationer och ersättning av prestationers värde eller av skada vad som bestäms i 26―28 §.

Ett beslut genom vilket någons handlingsbehörighet har begränsats gäller tills vidare eller den tid som anges i beslutet.

Begränsningen eller dess giltighetstid kan ändras på grund av förändrade förhållanden eller av någon annan orsak. Begränsningen skall upphävas när den inte längre är nödvändig.

Vad som anges i 17 § 4 mom. tillämpas även om någons handlingsbehörighet har begränsats.

En omyndig har inte rätt att själv förfoga över sin egendom, ingå avtal eller företa andra rättshandlingar, om inte något annat bestäms i lag.

Om inte något annat bestäms i lag får den som har förklarats omyndig och kan förstå sakens betydelse själv besluta om ärenden som gäller hans eller hennes person.

En omyndig får företa rättshandlingar som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse.

En gåva eller gåvoutfästelse som gäller lös egendom och som utan intressebevakarens medverkan har givits en omyndig är bindande för givaren, om den omyndige har förstått sakens betydelse.

En omyndig har rätt att förfoga över vad som han eller hon under omyndigheten har förvärvat genom eget arbete samt över egendom som intressebevakaren i enlighet med 38 § har ställt till den omyndiges förfogande. Den omyndige har rätt att bestämma även över avkastningen av den ovan nämnda egendomen samt det som har kommit i stället för egendomen.

Om den omyndige utövar sin rätt på ett sätt som klart står i strid med hans eller hennes intressen eller om en sådan risk uppenbart föreligger, kan intressebevakaren överta förvaltningen av egendom som avses i 1 mom. till den del det är nödvändigt för att skydda den omyndiges intressen. Om åtgärden gäller den omyndiges arbetsinkomst skall förmyndarmyndighetens samtycke inhämtas.

En rättshandling som en omyndig inte har haft rätt att företa blir inte bindande för den omyndige om inte intressebevakaren har gett sitt samtycke till den.

En rättshandling som en omyndig har företagit blir bindande för den omyndige om intressebevakaren eller den omyndige själv godkänner den efter att ha blivit myndig.

En omyndigs rätt att upprätta testamente regleras i ärvdabalken.

Om en omyndig har företagit en rättshandling utan nödvändigt samtycke av intressebevakaren, har avtalsparten rätt att dra sig ur avtalet så länge det inte har godkänts eller fullgjorts på behörigt sätt.

Om den med vilken rättshandlingen företogs visste att den andra parten var omyndig, har den förstnämnde likväl inte rätt att dra sig ur avtalet under den tid inom vilken samtycke enligt avtal skall inhämtas eller som rimligen åtgår till inhämtandet. Parten kan emellertid dra sig ur en rättshandling så som anges i 1 mom. om parten hade anledning att anta att den omyndige trots omyndigheten hade rätt att företa rättshandlingen.

Den omyndige eller intressebevakaren skall underrättas om att en part drar sig ur en rättshandling.

Om en rättshandling som en omyndig har företagit utan nödvändigt samtycke inte blir bindande, skall vardera parten återställa vad som mottagits på grund av rättshandlingen eller, om detta inte är möjligt, ersätta dess värde. Den omyndige är dock inte skyldig att ge mera i ersättning än vad som har använts för den omyndiges skäliga underhåll eller vad som i övrigt har gagnat den omyndige.

Om vardera parten i en rättshandling är omyndig och om en part inte kan återställa vad som mottagits på grund av rättshandlingen, skall parten som ersättning betala ett belopp som för båda parterna kan betraktas som skäligt. När ersättningsbeloppet uppskattas skall vardera partens ställning då rättshandlingen företogs, förhållandena därefter samt övriga omständigheter beaktas.

Om en omyndig har fått till stånd en rättshandling genom en uppsåtlig, straffbar gärning, skall därigenom uppkommen skada, oberoende av gärningsmannens tillräknelighet samt utan hinder av 1 och 2 mom., ersättas med tillämpning av skadeståndslagen (412/1974).

En intressebevakare är behörig att företräda sin huvudman vid rättshandlingar som gäller huvudmannens egendom och ekonomiska angelägenheter, om domstolen inte har beslutat något annat när uppdraget gavs eller om något annat inte föreskrivs.

Om domstolen så förordnar, har intressebevakaren rätt att företräda huvudmannen också i ärenden som gäller huvudmannens person, om huvudmannen inte kan förstå sakens betydelse. Intressebevakaren har dock inte rätt att med stöd av ett sådant förordnande företräda huvudmannen i ett ärende varom annat bestämts.

Intressebevakaren är inte behörig att på huvudmannens vägnar samtycka till äktenskap eller adoption, erkänna faderskap, godkänna ett erkännande av faderskap, upprätta eller återkalla ett testamente eller företräda huvudmannen i andra sådana ärenden som på ett jämförbart sätt är personliga.

Om intressebevakarens rätt att föra huvudmannens talan vid domstolar och myndigheter bestäms särskilt.

Om en huvudman har flera intressebevakare skall dessa tillsammans sköta intressebevakaruppdraget, såvida domstolen inte har beslutat fördela uppgifterna mellan dem.

Om någon av intressebevakarna på grund av resa, sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i beslutsfattandet och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, är denna intressebevakares samtycke inte nödvändigt i ärendet. I ärenden som är av avsevärd betydelse för huvudmannen kan intressebevakarna dock endast besluta gemensamt, om inte huvudmannens fördel uppenbart kräver annat.

Om intressebevakarna inte är eniga i ett ärende i vilket de skall besluta gemensamt och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, kan en intressebevakare begära ett beslut av förmyndarmyndigheten om vems åsikt som skall följas. Ett sådant beslut skall sökas hos den förmyndarmyndighet som enligt 46 eller 47 § övervakar intressebevakarens verksamhet.

En fordran som ingår i den egendom som förvaltas av en intressebevakare kan betalas endast till intressebevakaren eller till huvudmannens konto som intressebevakaren anvisar. Också en till huvudmannen gjord betalning är likväl giltig om gäldenären inte visste och med beaktande av omständigheterna inte borde ha vetat att betalningen borde ha gjorts till intressebevakaren.

Om huvudmannen har ett konto i ett kreditinstitut, skall intressebevakaren meddela institutet vem eller vilka som får lyfta medel som finns på kontot.

En intressebevakare får inte skänka bort egendom som tillhör huvudmannen.

En intressebevakare får inte företräda huvudmannen när motparten är intressebevakaren själv, intressebevakarens make eller någon annan intressebevakaren närstående person eller någon som intressebevakaren företräder. Om syskon har en gemensam intressebevakare är denne dock behörig att företräda syskonen vid arvskifte, om inte syskonens intressen är motstridiga på grund av yrkanden som har framställts vid skiftet eller andra omständigheter som har samband med skiftet.

Vad som bestäms i 2 mom. skall också iakttas då intressebevakarens och huvudmannens intressen av någon annan orsak kan bli motstridiga.

En intressebevakare som i enlighet med 10 § har förordnats för en frånvarande person får inte förrän tre år har förflutit sedan man senast hade vetskap om den frånvarande sälja dennes egendom, om inte försäljningen är nödvändig för betalning av en skuld, för boutredning, för förhindrande av att egendom förstörs eller av någon annan motsvarande orsak. En intressebevakare som i enlighet med 10 § har förordnats att bevaka en blivande ägares rätt får inte sälja egendom som har ställts under intressebevakarens uppsikt, om inte försäljningen är påkallad av någon orsak som nämns ovan.

En intressebevakare som avses i 1 mom. får företräda en arvinge eller testamentstagare i ärenden som gäller delgivning eller klander av testamente, men intressebevakaren är inte behörig att på arvingens eller testamentstagarens vägnar förhindra att dennas rättigheter preskriberas.

Rättshandlingar som en intressebevakare som förordnats att bevaka en frånvarande persons eller blivande ägares rätt företar med stöd av sitt förordnande är giltiga, även om egendomen tillfaller någon annan än den som intressebevakaren förordnats att företräda.

Om inte något annat bestäms i lag, har intressebevakaren inte rätt att på huvudmannens vägnar utan förmyndarmyndighetens tillstånd

Tillstånd skall sökas hos den förmyndarmyndighet som enligt 46 eller 47 § övervakar intressebevakarens verksamhet. Om tillstånd söks för en rättshandling som företas på en minderårig persons vägnar skall förmyndarmyndigheten bereda en minderårig som fyllt 15 år tillfälle att bli hörd, om inte den minderåriges ståndpunkt tillförlitligt framgår av ansökningshandlingarna. På hörande av en part tillämpas i övrigt lagen om förvaltningsförfarande (598/1982).

Om intressebevakaren har fått tillstånd för verksamhet eller uppdrag som avses i 1 mom. 5 eller 6 punkten, ger detta intressebevakaren rätt att utan hinder av 1 mom. företa de rättshandlingar som rörelsens eller näringsverksamhetens art kräver.

Förmyndarmyndigheten kan bevilja tillstånd enligt 34 §, om den rättshandling eller åtgärd som tillståndsansökan avser är förenlig med huvudmannens intressen. Härvid skall beaktas vad som i 37―41 § bestäms om förvaltningen av egendomen.

En rättshandling som intressebevakaren inte var behörig att företa binder inte huvudmannen.

En rättshandling som intressebevakaren har företagit utan behövligt tillstånd binder inte huvudmannen, om inte den förmyndarmyndighet hos vilken tillstånd borde ha sökts i efterhand på ansökan av intressebevakaren godkänner rättshandlingen. Om avtalspartens rätt att dra sig ur avtalet gäller härvid i tillämpliga delar 27 § 2 mom.

Om en rättshandling som intressebevakaren har företagit inte är bindande enligt 1 mom., gäller beträffande intressebevakarens skyldighet att ersätta den skada som åsamkats avtalsparten i tillämpliga delar 25 § lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929).

Intressebevakaren skall förvalta huvudmannens egendom så att egendomen och avkastningen därav kan användas till nytta för huvudmannen och för att tillgodose huvudmannens personliga behov. I sitt uppdrag skall intressebevakaren samvetsgrant bevaka huvudmannens rättigheter och främja huvudmannens bästa.

Intressebevakaren skall överta besittningen av den egendom som intressebevakaren skall förvalta till den del det är nödvändigt för att skydda huvudmannens intressen. Intressebevakaren har härvid vid behov rätt till handräckning i enlighet med 40 § polislagen (493/1995). Egendom som huvudmannen fritt får förfoga över får intressebevakaren dock inte ta i sin besittning mot huvudmannens vilja.

Hos huvudmannen skall kvarlämnas den egendom som han eller hon behöver för sitt personliga bruk. Till huvudmannens förfogande skall kvarlämnas så mycket dispositionsmedel som med beaktande av huvudmannens behov och övriga omständigheter bör anses skäligt. Intressebevakaren kan till huvudmannens förfogande kvarlämna även annan denne tillhörig egendom, om detta är förenligt med huvudmannens intresse.

Om huvudmannen vill ge en gåva som med hänsyn till omständigheterna är sedvanlig och av ringa ekonomisk betydelse, skall intressebevakaren se till att givarens avsikt kan uppfyllas.

Intressebevakaren skall bevara den egendom som huvudmannen under den tid intressebevakningen fortgår eller därefter behöver för sitt boende eller för idkande av näring eller som i övrigt har särskilt värde för huvudmannen.

Övrig egendom, som inte används för huvudmannens underhåll eller andra behov, skall placeras på ett tillräckligt värdebeständigt sätt och så att den ger skälig avkastning.

Intressebevakaren skall på begäran upplysa huvudmannen om dennes ekonomiska ställning samt om de åtgärder som intressebevakaren har vidtagit vid förvaltningen av egendomen.

Förmyndarmyndigheten kan bestämma att intressebevakaren skall göra upp en riktgivande plan för förvaltning och användning av egendomen och förete planen hos förmyndarmyndigheten för godkännande, om det skall anses nödvändigt med beaktande av egendomens art och mängd samt övriga omständigheter. Planen skall göras upp med beaktande av vad som i 37―39 § bestäms om egendomsförvaltning.

Planen för egendomsförvaltningen kan vid behov ändras eller kompletteras.

Har någon överlåtit egendom genom gåva eller testamente med föreskrifter om hur egendomen skall förvaltas, skall föreskrifterna följas utan hinder av vad som bestäms i detta kapitel.

Domstolen kan dock på ansökan av intressebevakaren besluta att egendomen skall förvaltas i enlighet med denna lag, om det är uppenbart att givarens avsikt på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte kan uppfyllas genom föreskrifterna om förvaltningen av egendomen.

En intressebevakare som har förordnats för en person som har uppnått myndighetsåldern skall se till att huvudmannen får sådan vård, omvårdnad och rehabilitering som med tanke på huvudmannens behov och förhållanden samt med beaktande av huvudmannens önskemål skall anses lämplig.

Innan intressebevakaren fattar beslut i ett ärende som hör till uppdraget skall intressebevakaren ta reda på huvudmannens åsikt, om saken kan anses vara viktig för huvudmannen och hörandet kan ske utan betydande svårigheter.

Det är dock inte nödvändigt att höra huvudmannen om denne inte kan förstå sakens betydelse.

Om huvudmannen är minderårig skall även vårdnadshavaren tillfrågas så som bestäms i 1 mom.

En minderårigs förälder och en vårdnadshavare som är den minderåriges intressebevakare har rätt att av den minderåriges medel få ersättning för nödvändiga kostnader.

Intressebevakaren för en person som uppnått myndighetsåldern och en annan för en minderårig förordnad intressebevakare än en sådan som avses i 1 mom. har rätt att av huvudmannens medel få ersättning för nödvändiga kostnader samt ett arvode som är skäligt i förhållande till uppdragets art och omfattning samt huvudmannens tillgångar.

Justitieministeriet kan ge närmare anvisningar om arvodesgrunderna.

En intressebevakare som i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsamkat huvudmannen skada är skyldig att ersätta skadan.

På jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga tillämpas 2 och 6 kap. skadeståndslagen. Om en sådan allmän intressebevakare som avses i lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999) har åsamkat skada skall på skadeståndsansvaret dessutom tillämpas 3 och 4 kap. skadeståndslagen.

Huvudmannen är inte skyldig att ersätta skada som intressebevakaren har orsakat när han har handlat för huvudmannens räkning.

Förmyndarmyndigheten skall övervaka intressebevakarens verksamhet. Övervakningen hör till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den som har en intressebevakare har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994).

Om den som har en intressebevakare inte har hemkommun i Finland, hör övervakningen till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den som har intressebevakare huvudsakligen vistas.

Om intressebevakningen gäller en frånvarande persons eller blivande ägares rätt i ett dödsbo hör övervakningen till den förmyndarmyndighet som enligt 1 mom. hade varit behörig att övervaka en för arvlåtaren förordnad intressebevakares verksamhet. Om någons intressen annars skall bevakas med stöd av 10 §, är den förmyndarmyndighet behörig inom vars verksamhetsområde behovet av intressebevakning framkommer.

Om det inte finns någon sådan förmyndarmyndighet som övervakningen hör till enligt 1 eller 2 mom., skall Helsingfors magistrat övervaka intressebevakarens verksamhet.

Om intressebevakaruppdraget har införts i registret över förmynderskapsärenden, skall övervakningen utan hinder av 46 § skötas av den förmyndarmyndighet som enligt 46 § var skyldig att övervaka intressebevakarens verksamhet då uppdraget infördes i registret.

Den förmyndarmyndighet som enligt 1 mom. skall sköta övervakningen kan överföra den till en annan förmyndarmyndighet, om den vars intressen skall bevakas har hemkommun inom den sistnämnda myndighetens verksamhetsområde eller om överföringen av någon annan orsak är nödvändig för övervakningen. Före överföringen skall intressebevakaren och den övertagande förmyndarmyndigheten höras.

Ändring i beslut varmed övervakningen överförts får inte sökas genom besvär.

Intressebevakaren skall inom tre månader från uppdragets början till förmyndarmyndigheten ge in en förteckning över huvudmannens tillgångar och skulder som intressebevakaren skall förvalta. I förteckningen skall även uppges den egendom som med stöd av 38 § 1 mom. har kvarlämnats till huvudmannens förfogande. Om huvudmannen senare får egendom som skall förvaltas av intressebevakaren, skall en förteckning över denna egendom inlämnas inom en månad från fånget. Skyldigheten att ge in en sådan förteckning gäller likväl inte sådana periodiska prestationer som huvudmannen får med stöd av en rättighet som antecknats i förteckningen.

När huvudmannen blir delägare i ett dödsbo skall intressebevakaren tillställa förmyndarmyndigheten en kopia av bouppteckningsinstrumentet inom en månad från bouppteckningen.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en förälder som är intressebevakare för sitt minderåriga barn, om den minderåriges egendom är ringa. Förmyndarmyndigheten kan på intressebevakarens ansökan förlänga den i 1 mom. föreskrivna tiden, om detta är nödvändigt på grund av egendomens storlek eller av någon annan orsak.

Intressebevakaren skall i den förteckning som avses i 48 § försäkra att de uppgifter han eller hon har lämnat är riktiga och att ingenting avsiktligt har utelämnats. Domstolen kan ålägga intressebevakaren att styrka sina uppgifter under ed eller med stöd av försäkran, om förmyndarmyndigheten kräver det.

En intressebevakare som har till uppgift att förvalta egendom är skyldig att föra bok över huvudmannens tillgångar och skulder samt över vad som hänt under redovisningsperioden.

Om uppdraget innefattar annat än egendomsförvaltning är intressebevakaren skyldig att göra anteckningar som gör det möjligt att redogöra för de åtgärder som vidtagits med anledning av förordnandet.

En intressebevakare som avses i 50 § 1 mom. skall årligen ge in en redovisning till förmyndarmyndigheten ( årsredovisning ). Förmyndarmyndigheten kan besluta att redovisningsperioden är någon annan ettårsperiod än kalenderåret, om detta med hänsyn till egendomsförvaltningen och bokföringen eller granskningen av redovisningen är ändamålsenligt.

Årsredovisningen skall ges in inom tre månader efter redovisningsperiodens utgång. Om intressebevakaruppdraget började under den senare hälften av redovisningsperioden, kan förmyndarmyndigheten besluta att redovisningen skall ges i samband med följande årsredovisning.

Om intressebevakaren på grund av sjukdom eller uppdragets omfattning eller av någon annan motsvarande orsak inte förmår eller har förmått ge in årsredovisningen inom föreskriven tid, kan förmyndarmyndigheten på ansökan förlänga tiden.

En intressebevakare för en minderårig är inte skyldig att ge in en årsredovisning för ett uppdrag som inte har krävt införande i registret över förmynderskapsärenden.

En intressebevakare vars uppdrag upphör eller begränsas är skyldig att utan dröjsmål till förmyndarmyndigheten ge in en redovisning över förvaltningen av den egendom som han eller hon inte längre skall förvalta för den tid för vilken redovisning inte tidigare har ingetts ( slutredovisning ). En intressebevakare för en minderårig är emellertid inte skyldig att ge in någon slutredovisning för ett uppdrag som inte har krävt införande i registret över förmynderskapsärenden.

Om det av förteckningen över egendomen eller av årsredovisningen framgår att huvudmannen inte har någon egendom eller att den egendom som intressebevakaren förvaltar är ringa, kan förmyndarmyndigheten för viss tid eller tills vidare befria intressebevakaren från den årliga redovisningsskyldigheten eller bestämma att redovisningsperioden skall vara längre än ett år. Sådan befrielse eller förlängning av redovisningsperioden kan dock inte beviljas om huvudmannen har betydande skulder och intressebevakaren skall sköta betalningen av dem. Förmyndarmyndigheten kan vid behov ändra ett beslut som avses ovan.

I samband med årsredovisningen och slutredovisningen skall också de verifikat som behövs lämnas in för granskning. Verifikaten skall återlämnas till intressebevakaren efter granskningen.

Intressebevakaren är skyldig att bevara de verifikat som hör till redovisningen tills tiden för väckande av talan enligt 61 § 1 mom. har löpt ut eller, om talan har väckts, tills saken har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft. Därefter har huvudmannen, dennes rättsinnehavare eller en ny intressebevakare rätt att få verifikaten i sin besittning.

Av årsredovisningen och slutredovisningen skall framgå huvudmannens tillgångar och skulder vid ingången och utgången av redovisningsperioden, vilka förändringar som har skett under redovisningsperioden och vilka betydande rättshandlingar som företagits på huvudmannens vägnar samt övriga motsvarande åtgärder som intressebevakaren har vidtagit vid förvaltningen av egendomen. Uppgifterna skall ges på ett sådant sätt att förmyndarmyndigheten med stöd av redovisningen kan övervaka hur egendomen förvaltas och hur förvaltningsplanen följs.

I redovisningen skall även uppges den egendom som intressebevakaren under redovisningsperioden ställt till huvudmannens förfogande.

Om huvudmannen har förälder, make, barn eller någon annan närstående person som sin intressebevakare, kan förmyndarmyndigheten besluta att redovisningen för den egendom som intressebevakaren förvaltar eller för en viss del av egendomen får vara allmänt hållen, om detta kan anses tillräckligt med hänsyn till det slag av egendom som intressebevakaren förvaltar. Av redovisningen skall dock framgå hur egendomen har förändrats under redovisningsperioden.

När förmyndarmyndigheten har fått årsredovisningen eller slutredovisningen skall den utan dröjsmål granska hur egendomen har förvaltats, om skäliga dispositionsmedel har ställts till huvudmannens förfogande och om redovisningen är rätt uppgjord.

Intressebevakaren skall på begäran ge förmyndarmyndigheten alla nödvändiga uppgifter, verifikat och handlingar som gäller uppdraget samt förete de värdepapper som intressebevakaren förvaltar.

Om intressebevakaren försummar att ge in vederbörliga redovisningar, förteckningar eller verifikat eller en begärd utredning eller underlåter att uppgöra en sådan förvaltningsplan som förmyndarmyndigheten har ålagt denne att göra upp, kan förmyndarmyndigheten ålägga intressebevakaren att vidta den försummade åtgärden och förena beslutet med vite eller hot om att åtgärden utförs på den försumliges bekostnad.

När förmyndarmyndigheten förordnar att hotet om tvångsutförande skall verkställas kan den vid vite förplikta intressebevakaren att till den som utför åtgärden överlämna de verifikat och handlingar som behövs för att uppdraget skall kunna utföras.

På ärenden som gäller vite och hot om tvångsutförande tillämpas i övrigt viteslagen (1113/1990).

Om tryggandet av huvudmannens intressen förutsätter en åtgärd som intressebevakaren inte har vidtagit, kan domstolen på ansökan av förmyndarmyndigheten, huvudmannen själv eller någon annan som avses i 72 § 1 och 2 mom. förordna att en annan intressebevakare skall se till att åtgärden vidtas. Domstolen kan på motsvarande sätt förordna en annan intressebevakare, om det finns skäl att väcka talan mot intressebevakaren innan dennes uppdrag har upphört.

När uppdraget upphör är intressebevakaren skyldig att utan dröjsmål överlåta den förvaltade egendomen till sin huvudman, till den nya intressebevakaren eller till någon annan som är berättigad att ta emot egendomen.

När intressebevakarens uppdrag upphör på grund av att huvudmannen avlidit och egendomen inte utan dröjsmål kan överlåtas till bodelägarnas samförvaltning, kan intressebevakaren överlåta egendomen för att förvaltas av en sådan bodelägare som enligt 18 kap. 3 § ärvdabalken kan vårda boets egendom. Intressebevakaren skall underrätta alla bodelägare vars vistelseort och identitet är kända om överlåtelsen av egendomen.

När intressebevakarens uppdrag har upphört och förmyndarmyndigheten har granskat slutredovisningen, skall den framställa sina anmärkningar över redovisningen samt ge en kopia av slutredovisningen till den som har rätt att ta emot egendomen. Den sistnämnda har på begäran rätt att av intressebevakaren få till påseende de verifikat som hänför sig till årsredovisningarna och slutredovisningen.

Intressebevakaren kan vid vite åläggas att visa upp verifikaten enligt vad som bestäms i 57 §.

Skadeståndstalan som grundar sig på intressebevakarens verksamhet skall väckas inom ett år från det att förmyndarmyndigheten i enlighet med 60 § har överlämnat de handlingar som gäller intressebevakningen till den som varit berättigad att ta emot dem. När det är fråga om en sådan intressebevakare som nämns i 50 § 2 mom., räknas tiden för väckande av talan dock från det att intressebevakaren har gett en sådan redogörelse som avses i nämnda moment till den som varit berättigad att ta emot redogörelsen.

Den i 1 mom. nämnda tiden för väckande av talan tillämpas dock inte, om skadeståndsstalan grundar sig på en omständighet som inte framgår av redovisningarna.

Om intressebevakaren har åsamkat huvudmannen skada genom ett brott och tiden för väckande av åtal för brottet är längre än den tid som nämns i 1 mom., kan skadestånd yrkas under den tid som gäller för väckande av åtal.

En skadeståndstalan som grundar sig på en omständighet som framgår av redovisningen kan inte väckas, om den som har haft rätt att ta emot redovisningen, efter att ha fått de handlingar som nämns i 60 §, skriftligen har godkänt intressebevakarens verksamhet eller i övrigt skriftligen meddelat att han eller hon inte kommer att kräva skadestånd.

Om intressebevakaren har avlidit gäller i fråga om dödsbodelägarnas, boutredningsmannens och konkursboets skyldigheter i tillämpliga delar bestämmelserna om intressebevakare i detta kapitel.

Den som det åligger att förvalta dödsboet skall utan dröjsmål underrätta förmyndarmyndigheten om intressebevakarens död samt ta hand om huvudmannens egendom så länge den är i boets besittning.

Vad som förskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas likväl inte, om intressebevakaren var en allmän intressebevakare.

Registret över förmynderskapsärenden är ett riksomfattande register som förs av förmyndarmyndigheterna och befolkningsregistercentralen för övervakningen av intressebevakarnas verksamhet samt för tryggande av tredje mans rätt. I registret får identifieringsuppgifter och kontaktinformation om intressebevakaren och dennes huvudman föras in. I registret får dessutom införas uppgifter om begränsning av en persons handlingsbehörighet, begränsningens innehåll, intressebevakarens uppdrag och grunderna för förordnandet, lämnande och granskning av egendomsförteckning, redovisning och förvaltningsplan, beslut om i 34 § avsett tillstånd samt om förmyndarmyndigheternas åtgärder i enlighet med 57 och 60 §. Därutöver får uppgifter som är nödvändiga för registrets användningsändamål men som inte är personuppgifter föras in i registret.

Förmyndarmyndigheten svarar för uppdateringen av registret med avseende på de intressebevakaruppdrag som den utövar tillsyn över. Förmyndarmyndigheten beslutar om utlämnande av uppgifter ur registret. Rättelse av en uppgift i registret skall yrkas hos den förmyndarmyndighet som utövar tillsyn över den berörda intressebevakarens uppdrag.

Befolkningsregistercentralen svarar för registrets allmänna funktioner och samordningen av dem.

Till registret över förmynderskapsärenden kan från befolkningsdatasystemet överföras för registrets upprätthållande nödvändiga personuppgifter och övriga uppgifter jämte ändringar i dem.

Intressebevakning och begränsning av handlingsbehörigheten skall införas i registret när

Intressebevakning skall dock inte införas i registret över förmynderskapsärenden, om intressebevakarens uppdrag inte omfattar egendomsförvaltning eller bevakning av någons rätt i ett oskiftat bo.

När domstolen fattar ett beslut som innebär att intressebevakning skall införas i registret över förmynderskapsärenden, skall den underrätta den förmyndarmyndighet som övervakar intressebevakarens verksamhet om saken.

En intressebevakning skall införas i registret över förmynderskapsärenden även när förmyndarmyndigheten får kännedom om att

Om särskilda skäl föreligger, skall en intressebevakning som avses i 1 mom. införas i registret över förmynderskapsärenden även om egendomen eller beloppet av tillgångarna i dödsboandelen är ringa.

Genom förordning kan bestämmas när beloppet av tillgångarna skall anses ringa.

Om inte något annat följer av 68 § har envar rätt att ur registret över förmynderskapsärenden få uppgifter om huruvida en viss person har en intressebevakare, vem som är intressebevakare för en viss person, vilket uppdrag intressebevakaren har samt om någons handlingsbehörighet har begränsats och på vilket sätt. Personbeteckning får dock ges ut endast till den som behöver den för att bevaka sina intressen och rättigheter eller fullgöra sina förpliktelser.

Var och en har rätt att enligt vad som särskilt bestäms få veta vilka uppgifter om honom eller henne själv som har införts i registret över förmynderskapsärenden.

En intressebevakare har rätt att få veta vad som har registrerats om uppdraget eller huvudmannen.

Statliga och kommunala myndigheter samt Folkpensionsanstalten har rätt att få för skötseln av sina åligganden behövliga uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden.

Uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden skall bevaras i tio år räknat från det att intressebevakningen upphört.

Efter att intressebevakningen har upphört har endast den rätt att med stöd av 67 § 1 mom. få uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden som behöver dem för att bevaka sina intressen och rättigheter eller fullgöra sina förpliktelser.

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet anhängiggörs vid tingsrätten genom ansökan.

Om inte något annat bestäms nedan skall ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet anhängiggöras vid den tingsrätt inom vars domkrets den vars intressen skall bevakas har sin hemkommun eller, om personen i fråga inte har hemkommun i Finland, inom vars domkrets han eller hon huvudsakligen vistas.

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för att bevaka en frånvarande persons rätt i ett dödsbo skall anhängiggöras vid den tingsrätt som är laga domstol i ärenden som gäller kvarlåtenskapen. Om ett förordnande av intressebevakare i övrigt söks med stöd av 10 § i denna lag, skall ärendet anhängiggöras vid den tingsrätt inom vars domkrets den frånvarande personen har egendom eller där behovet av intressebevakning har framkommit på något annat sätt.

Om det inte finns någon annan domstol i Finland där ärendet kan anhängiggöras, kan det anhängiggöras vid Helsingfors tingsrätt.

Om ansökan gäller förordnande av intressebevakare för en rättegång, kan ärendet även anhängiggöras vid den tingsrätt där rättegången är eller kommer att bli anhängig.

En ansökan om förordnande av intressebevakare eller en ansökan om begränsning av en persons handlingsbehörighet kan göras av förmyndarmyndigheten eller av den vars intressen skall bevakas eller dennes intressebevakare, förälder, make, barn eller av någon annan närstående person.

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för en minderårig kan även anhängiggöras av den minderåriges vårdnadshavare eller av ett i 6 § socialvårdslagen (710/1982) avsett organ.

När en intressebevakare behövs för att bevaka en frånvarande persons eller blivande ägares rätt i ett dödsbo, skall boutredningsmannen, en annan boförvaltare, en skiftesman eller en bodelägare göra en ansökan hos tingsrätten om förordnande av en intressebevakare. Boutredningsmannen eller skiftesmannen kan också annars göra en ansökan, om det är nödvändigt för avvittringen eller arvskiftet att förordna en intressebevakare. Om en frånvarande persons angelägenheter av andra orsaker måste skötas kan ansökan förutom av dem som avses i 1 mom. göras även av den vars intresse eller rätt saken gäller.

I ett ärende som gäller förordnande av en intressebevakare för en minderårig skall den minderåriges vårdnadshavare och den minderårige, om denne har fyllt 15 år, beredas tillfälle att bli hörda.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för en myndig person, skall den vars intressen skall bevakas samt, om det med beaktande av förhållandena inte är uppenbart onödigt, dennes make beredas tillfälle att bli hörda.

Tillfälle till hörande behöver dock inte beredas, om delgivning av kallelse till hörande skall ske genom domstolens kungörelse i enlighet med 11 kap. 9 § rättegångsbalken.

I ett ärende som gäller begränsning av handlingsbehörigheten skall domstolen personligen höra den var intressen skall bevakas. Ärendet kan dock avgöras utan att vederbörande hörs personligen, om ansökan genast avslås så som ogrundad eller om hörandet med hänsyn till vederbörandes tillstånd är omöjligt eller medför oskälig olägenhet för honom eller henne.

Om den som skall höras inte utan avsevärd svårighet kan infinna sig vid sammanträdet eller om det finns andra särskilda skäl, kan hörandet också ske utom huvudförhandlingen.

Förmyndarmyndigheten skall beredas tillfälle att bli hörd i ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet, såvida myndighetens åsikt inte framgår av ansökningshandlingarna.

I ärenden som gäller förordnande av intressebevakare behöver förmyndarmyndigheten dock inte höras, om det inte är nödvändigt för utredning av saken.

Om det i ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet är nödvändigt att den som enligt 72 § har talerätt i saken hörs personligen, skall för dennes vidkommande tillämpas vad som i 12 kap. rättegångsbalken föreskrivs om åläggande av part i ett tvistemål att inställa sig personligen inför rätta.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare kan domstolen anförtro intressebevakaren en uppgift som inte yrkats i ansökan, och i ett ärende som gäller begränsning av en persons handlingsbehörighet begränsa behörigheten i större utsträckning än vad som avses i ansökan eller annars på ett sätt som avviker från ansökan, om detta med stöd av 8 eller 18 § skall anses nödvändigt för att skydda huvudmannens intressen.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten skall domstolen på eget initiativ förordna att all den utredning som är nödvändig för ärendets avgörande skall inhämtas.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten kan domstolen ge ett interimistiskt förordnande. Om ärendet inte tål dröjsmål kan förordnandet ges utan att den vars intresse skall bevakas blir hörd. Ett interimistiskt förordnande är i kraft till dess att domstolen meddelar ett beslut i ärendet, om inte förordnandet dessförinnan återkallas eller ändras.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt förordnande.

Var och en som enligt 72 § har rätt att anhängiggöra ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten får söka ändring i ett sådant domstolsbeslut.

Vad som bestäms i 69―80 § gäller i tillämpliga delar också skiljande av intressebevakare från uppdraget eller ändring av intressebevakaruppdrag samt ärenden som gäller upphävande eller ändring av begränsning av en persons handlingsbehörighet.

När domstolen behandlar ett ärende som nämns i 1 mom. skall den bereda intressebevakaren tillfälle att bli hörd. Tillfälle till hörande behöver dock inte beredas, om delgivning av kallelse till hörande skall ske genom domstolens kungörelse i enlighet med 11 kap. 9 § rättegångsbalken.

Domstolen kan på eget initiativ i ärenden som avses i detta kapitel för rättegången utse ett rättegångsbiträde eller en intressebevakare för den vars intressebevakning ansökan avser, om det är nödvändigt med tanke på dennes rättssäkerhet.

Tingsrättens beslut om förordnande av en intressebevakare eller skiljande av intressebevakaren från uppdraget eller om begränsning av en persons handlingsbehörighet skall iakttas även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

Hovrättens beslut i ett ärende som avses i detta kapitel skall iakttas även om det inte har vunnit laga kraft, om inte hovrätten bestämmer något annat i sitt beslut.

Om hovrätten eller högsta domstolen återförvisar ärendet för ny behandling, kan den förordna att intressebevakaruppdraget eller begränsningen av handlingsbehörigheten skall vara i kraft till dess att den domstol till vilken ärendet återförvisats har avgjort det eller givit ett interimistiskt förordnande.

Justitieministeriet svarar för innehållet i och utvecklandet av förmyndarverksamheten. Inrikesministeriet svarar för den administrativa ledningen och utvecklandet av förmyndarmyndigheterna.

Magistraten är förmyndarmyndighet.

I landskapet Åland sköter länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på förmyndarmyndigheten.

Ärenden som gäller förordnande av intressebevakare samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgörs av förmyndarmyndigheten på föredragning. I övrigt avgörs ett ärende av förmyndarmyndigheten så som särskilt bestäms om avgörande av ärenden som hör till magistratens behörighet.

Om inte något annat följer av bestämmelserna i denna lag skall lagen om förvaltningsförfarande tillämpas på behandlingen av ärenden och på jäv för tjänsteman.

För förmyndarmyndighetens prestationer uppbärs avgifter enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

När en begäran om förordnande av en intressebevakare med stöd av 12 § 1 mom. har framställts hos förmyndarmyndigheten skall denna personligen höra den vars intressen det är fråga om att bevaka. Förmyndarmyndigheten kan kräva att sökanden företer ett läkarintyg om de omständigheter som är av betydelse för ärendets avgörande.

Ändring i förmyndarmyndighetens beslut söks hos förvalningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring får inte sökas genom besvär i förmyndarmyndighetens beslut som gäller avgörande av meningsskiljaktigheter mellan intressebevakare med stöd av 30 § 3 mom., förlängning av tid som nämns i 48 § 3 mom. eller uppfyllande av redovisningsskyldigheten enligt 51 § 1―3 mom.

Den som har en intressebevakare har rätt att enligt vad därom särskilt bestäms få veta vilka uppgifter det finns om honom eller henne i förmyndarmyndighetens handlingar. Efter att den som hade en intressebevakare har avlidit har dennes rättsinnehavare rätt att få de uppgifter som kunde ha givits den avlidne.

Om inte något annat bestäms särskilt har intressebevakaren i ärenden som hör till uppdraget rätt att få de uppgifter som huvudmannen själv har rätt till.

Intressebevakaren har utan huvudmannens samtycke rätt att öppna endast sådana till huvudmannen anlända brev eller därmed jämförbara tillslutna meddelanden som på basis av avsändarens namn eller någon annan särskild omständighet kan antas gälla ärenden som intressebevakaren skall sköta.

Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och övriga pensionsanstalter, försäkringsanstalter, banker och övriga penninginstitut, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt privata tillhandahållare av socialservice är skyldiga att utan hinder av sekretessbestämmelserna på begäran lämna förmyndarmyndigheten och domstolen de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för avgörande av ett anhängigt ärende.

Förmyndarmyndigheten eller domstolen kan av de kommunala social- och hälsovårdsorganen begära ett utlåtande om vederbörandes förhållanden, då ett sådant behövs i ett ärende som avses i denna lag. Begäran skall riktas till social- eller hälsovårdsorganet i vederbörandes hemkommun eller, om vederbörande inte har hemkommun i Finland, där han eller hon huvudsakligen vistas.

Om lämnandet av andra uppgifter eller utredningar än sådana som avses i 2 mom. innebär att den som är skyldig att lämna uppgifterna eller utredningarna åsamkas betydande kostnader eller extra arbete, kan en skälig avgift tas ut.

Den som har fått vetskap om att någon uppenbarligen är i behov av intressebevakning kan utan hinder av tystnadsplikt anmäla detta till förmyndarmyndigheten. Anmälan skall göras till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den person som anmälan gäller har hemkommun eller, om han eller hon inte har hemkommun i Finland, till den förmyndarmyndighet inom vars område han eller hon huvudsakligen vistas. Efter att förmyndarmyndigheten mottagit anmälan skall den vidta åtgärder för att utreda behovet av intressebevakning samt vid behov göra en ansökan till tingsrätten om förordnande av en intressebevakare.

Den som är statligt eller kommunalt anställd eller anställd hos den som producerar intressebevakningstjänster, förtroendevald, intressebevakare eller sakkunnig som anlitas för uppgifter inom förmyndarverksamheten får inte utan vederbörandes samtycke röja sådant som han eller hon fått veta på grund av sina uppgifter inom förmyndarverksamheten och som till skydd för en enskild persons ekonomiska intressen eller personliga integritet skall hemlighållas.

Tystnadsplikten enligt 1 mom. begränsar inte den tystnadsplikt för personer verksamma inom myndigheter som föreskrivs i någon annan lag.

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. hindrar inte att uppgifter lämnas till

Till straff för brott mot tystnadsplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs på något annat ställe i lag.

Den som vägrar lämna sådana uppgifter som han eller hon enligt 90 § 1 mom. är skyldig att lämna, skall för brott mot den i lagen om förmyndarverksamhet föreskrivna upplysningsplikten dömas till böter.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för en gärning som avses i 1 mom. om inte förmyndarmyndigheten har anmält den till åtal.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.