Lag om ändring av naturvårdslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 39/1999 (Publicerad 31.3.1999)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i naturvårdslagen av den 20 december 1996 ( 1096/1996 ) 53 § 3 och 4 mom., 65 § 1 mom. och 66 § 1 mom. samt
fogas till 53 § ett nytt 5 mom. som följer:
53 §Statens ersättningsskyldighet
Om överenskommelse inte har kunnat nås om ersättning eller andra alternativa sätt att genomföra skyddet, kan en ansökan om förrättning för att fastställa de ersättningar som avses i 1, 2 och 4 mom. göras hos den behöriga lantmäteribyrån. När ersättningen fastställs skall lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter iakttas. På ersättning för inskränkningar i rätten att nyttja ett område skall betalas ränta enligt 95 § 1 mom. i nämnda lag från den dag då områdets ägare hos lantmäteribyrån har ansökt om förordnande om ersättningsförrättning.
Om ett beslut i ett tillståndsärende som fattats med stöd av 66 § 1 mom. begränsar användningen av fastigheten så att detta för områdets ägare eller innehavaren av särskilda rättigheter har de följdverkningar som avses i 1 mom., och om det inte hade funnits andra hinder för att bevilja tillståndet, är staten skyldig att ersätta olägenheten om detta yrkas. Rätt till ersättning föreligger dock inte när olägenheten
orsakas av att en ansökan om tillstånd att avvika från vattenlagens (264/1961) förbud mot förorening, ändring eller stängning avslås,
orsakas av att en ansökan om ett i lagen om miljötillståndsförfarande (735/1991) avsett tillstånd avslås,
orsakas av att en i gruvlagen (503/1965) avsedd utmålsansökan avslås,
orsakas av att ett inlösningstillstånd enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter förvägras, eller
åsamkas staten, kommunen eller en samkommun.
Om ersättning för olägenhet som orsakas av att ett tillstånd enligt byggnadslagen (370/1958) eller marktäktslagen (555/1981) förvägras bestäms särskilt. I 11 § skogslagen bestäms på vilket sätt den i 10 § angivna särskilda förpliktelsen som gäller användningen av skogarna skall göras skälig.
65 §Bedömning av projekt och planer
Om ett projekt eller en plan i sig, eller i samverkan med andra projekt eller planer, sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket för vilkas skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, skall den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dess konsekvenser, om inte det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) skall tillämpas på projektet. Detsamma gäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanför området som sannolikt har betydande skadliga verkningar som når området.
66 §Beviljande av tillstånd samt godkännande och fastställande av planer
En myndighet får inte bevilja tillstånd att genomföra ett projekt eller godkänna eller fastställa en plan, om bedömnings- och utlå-tandeförfarandet enligt 65 § 1 och 2 mom. visar att projektet eller planen betydligt försämrar de naturvärden för vilkas skydd om- rådet införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
RP 236/1998
MiUB 9/1998
RSv 264/1998
Rådets direktiv 92/43/EEG; EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7
Helsingfors den 26 mars 1999
Republikens President MARTTI AHTISAARIMiljöminister Pekka Haavisto