322/1999

I denna lag avses med

Fastighetsförrättningar och andra åtgärder som avses i 1 mom. ombesörjs av lantmäteriverkets lantmäteribyråer. Inom detaljplaneområden skall dock den myndighet som i enlighet med 5 § fastighetsregisterlagen för fastighetsregister inom området ombesörja fastighetsförrättningar och andra åtgärder på det sätt som närmare bestäms nedan i 5 §. Om en fastighetsförrättning gäller både ett detaljplaneområde och ett område utanför detta, ombesörjs förrättningen likväl av lantmäteribyrån.

Förrättningsingenjören kan vara en i tjänsteförhållande vid lantmäteriverket anställd diplomingenjör som har avlagt en för uppgiften lämplig examen vid en teknisk högskolas avdelning för lantmäteri eller en ingenjör eller tekniker som har avlagt en för uppgiften lämplig examen vid en yrkeshögskola eller en teknisk läroanstalt eller kommunens fastighetsingenjör eller en i tjänsteförhållande hos kommunen anställd ingenjör eller tekniker som har avlagt en ovan avsedd examen.

En vid lantmäteriverket anställd ingenjör eller tekniker kan vara förrättningsingenjör vid styckning, frivilligt ägobyte, rågång, servitutsförrättning, bildande till lägenhet av ett fristående område, överföring och bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område, bildande av samfällt område och sådan vägförrättning som avses i lagen om enskilda vägar (358/1962).

Om kommunen i enlighet med 5 § fastighetsregisterlagen för fastighetsregister inom ett detaljplaneområde, skall då styckning, frivilligt ägobyte, rågång, servitutsförrättning, bildande till lägenhet av ett fristående område, överföring och bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område och sådan vägförrättning som avses i lagen om enskilda vägar förrättas inom detaljplaneområdet, förrättningsingenjören vara en hos kommunen anställd fastighetsingenjör, ingenjör eller tekniker. Fastighetsingenjören är förrättningsingenjör även vid tvångsbyte av ägor, vid förrättning enligt 62 § som verkställs i samband med styckning och utöver rågång även vid annan fastighetsbestämning.

Om det i samband med en förrättning som avses i 2 eller 3 mom. är nödvändigt att vidta en åtgärd som gäller något annat än fastighetsbestämning eller servitut eller en åtgärd som avses i 156 § 3 mom., skall fastighetsingenjören vara diplomingenjör.

En hos kommunen anställd fastighetsingenjör, ingenjör eller tekniker kan inom den egna kommunens område med samtycke av kommunen förordnas att vara förrättningsingenjör vid en förrättning som verkställs utanför det område som avses i 5 § 3 mom.

En i tjänsteförhållande vid lantmäteriverket anställd förrättningsingenjör som avses i 5 § 1 mom. kan med samtycke av lantmäteribyrån förordnas att vara förrättningsingenjör vid en förrättning som avses i 5 § 3 mom.

Ansökan om fastighetsförrättning skall göras skriftligen hos den lantmäteribyrå inom vars område föremålet för förrättningen eller den största delen av det är beläget. En förrättning som avses i 5 § 3 mom. söks dock hos den som för kommunens fastighetsregister. Nedan bestäms särskilt om hur en förrättning blir anhängig utan ansökan.

Genom förordning föreskrivs närmare om ansökan och den utredning som skall fogas till ansökan.

På en registerenhet kan ett område med bestämda gränser ( outbrutet område ) bildas till en särskild fastighet eller överföras till en förefintlig fastighet genom styckning. En tomt som följer den bindande tomtindelningen bildas genom styckning eller någon annan fastighetsbildningsförrättning. Vid bildandet av en tomt är det genom beslut av förrättningsmännen möjligt att i ringa grad avvika från tomtindelningen enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning.

Den fastighet som bildas genom styckning kan omfatta outbrutna områden också från flera fastigheter eller från ett samfällt område. Den tomt eller det allmänna område som bildas genom styckning kan även omfatta hela fastigheter ( samstyckning ).

Ett samfällt område som överlåtits bildas till en fastighet eller överförs till en förefintlig fastighet genom styckning. Av ett samfällt strömfall eller av en del därav kan genom styckning bildas en strömfallslägenhet .

Vid en styckning skall fastställas vilken av de nybildade fastigheterna som är stomfastighet. Stomfastigheten skall vara den fastighet som bildats åt den person som enligt lagfarts- och inteckningsregistret är ägare till moderfastigheten. Vid en styckning skall fastställas av vilket eller vilka outbrutna områden styckningsfastigheten har bildats. De uppgifter som här avses skall antecknas i fastighetsregistret. Om flera fastigheter har bildats åt den ovan nämnda ägaren, antecknas som stomfastighet den fastighet ägaren uppger som stomfastighet.

Styckning får sökas av ägaren till ett outbrutet område eller en moderfastighet eller av en delägare som har lagfart på det outbrutna området eller fastigheten samt av innehavaren av en särskild rättighet som hänför sig till en tomt enligt den bindande tomtindelningen, om på tomten med stöd av rättigheten får uppföras byggnader som tillhör innehavaren av rättigheten.

Har ägaren överlåtit ett outbrutet område av sin fastighet till någon annan, blir styckningsförrättningen anhängig när inskrivningsmyndighetens meddelande om lagfart på fånget har inkommit till den fastighetsregistermyndighet som har till uppgift att föra fastighetsregister inom området. Inledandet av styckning kan uppskjutas och en påbörjad förrättning skall avbrytas, om det outbrutna områdets ägare företer en utredning enligt vilken avsikten inte är att bilda styckningsfastigheten enbart av ifrågavarande outbrutna område eller om det finns någon annan grundad anledning att uppskjuta inledandet eller avbryta förrättningen.

Styckning av allmänt område förrättas på ansökan av kommunen eller ägaren till området eller en delägare.

Den som för fastighetsregistret kan vid behov även utan ansökan förordna att styckning som gäller ett allmänt område skall förrättas.

Ett område som anvisats till allmänt område eller en del av det kan vid styckning överföras till ett förefintligt allmänt område av samma slag.

En förutsättning för styckning av ett allmänt område är att kommunen har lagfart på det område som styckas eller att området kommer i kommunens ägo med stöd av 94 § markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och att de fastigheter av vilka det allmänna området bildas är fria från inteckningar eller att området befrias från dem med stöd av 29 § 3 mom. eller med stöd av 107 § markanvändnings- och bygglagen.

Samstyckning kan förrättas också när styckningsfastigheten befrias från ansvar för inteckningar antingen helt eller så att den belastas av bara sådana inteckningar som avses i 1 mom. 5 punkten. En tomt enligt den bindande tomtindelningen kan styckas även när innehavarna av de panträtter och särskilda rättigheter som gäller olika delar av tomten har avtalat om den företrädesordning enligt vilken inteckningar och andra inskrivna rättigheter skall belasta tomten.

De inteckningar som belastar ett outbrutet område eller den mottagande fastigheten och från vilka styckningsfastigheten eller det outbrutna området och den mottagande fastigheten inte har befriats utvidgas till att gälla den fastighet som bildas.

Om ett samfällt område ingår i tomten eller det allmänna området, beaktas vid styckningen inte de inteckningar som belastar de fastigheter som är delägare i det samfällda området, och om tomten eller det allmänna området har fått tillskott av ett samfällt område, befrias tomten eller det allmänna området för det samfällda områdets del från ansvar för inteckningar som belastar de fastigheter som är delägare i det samfällda området.

Inom området för en bindande tomtindelning får styckning förrättas endast för bildande av en tomt enligt tomtindelningen, om inte kommunen av särskilda skäl ger sitt samtycke till styckningen. Annars får styckning inom ett detaljplaneområde inte förrättas på ett sätt som försvårar genomförandet av planen.

Inom ett område som i en generalplan med rättsverkningar har anvisats som rekreationseller skyddsområde får en fastighet som är avsedd som byggplats inte bildas genom styckning, om det avsevärt försvårar användningen av området för det ändamål som anges i planen.

Inom ett område som inte hör till en detaljplan eller som i en generalplan med rättsverkningar inte har anvisats för rekreationseller skyddsändamål får en fastighet som är avsedd till byggplats bildas genom styckning, om den fastighet som bildas uppfyller de krav som markanvändnings- och bygglagen samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ställer på en byggplats.

Inom ett område i behov av planering får ett outbrutet område som är avsett till byggplats bildas till en särskild fastighet genom styckning endast om ett bygglov för en annan än en tillfällig byggnad är i kraft för det outbrutna området när förrättningen inleds eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om kommunen ger sitt samtycke till att fastigheten bildas.

På ett område på vilket byggförbud gäller för utarbetande av detaljplan får ett outbrutet område som är avsett till byggplats avstyckas till en särskild fastighet endast om ett bygglov för en annan än en tillfällig byggnad eller ett undantag som avses i 171 § markanvändnings- och bygglagen och som gäller rätt att bygga trots byggförbud är i kraft för det outbrutna området när förrättningen inleds eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om kommunen ger sitt samtycke till att fastigheten bildas.

På ett område med byggnadsförbud enligt 1 mom. får ett outbrutet område genom styckning överföras till en förefintlig fastighet samt ett outbrutet område som är avsett till något annat än byggplats avstyckas till en särskild fastighet, om styckningen inte avsevärt försvårar utarbetandet av planen.

Inom ett strandområde som avses i 72 § markanvändnings- och bygglagen får ett outbrutet område som är avsett till byggplats inte avstyckas förrän en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar i vilken särskilt bestäms om möjligheten att bygga har trätt i kraft. Uppstår det vid styckningen ovisshet om det outbrutna området är beläget inom strandområdet, skall förrättningsingenjören hänskjuta ärendet till den regionala miljöcentralen för avgörande. Ett outbrutet område som är avsett till byggplats får dock avstyckas, om

Vad som ovan i detta kapitel bestäms om ett outbrutet område gäller i tillämpliga delar även en fastighet som ingår i den tomt eller det allmänna område som avstyckas.

En förutsättning för ägobyte inom ett detaljplaneområde är att det främjar bildandet av tomter eller ändamålsenliga byggplatser eller genomförandet av andra områdesreserveringar enligt planen.

Utan avtal mellan ägarna får ägobyte företas för att bilda en fastighet av en tomt eller av en byggplats som passar in i en detaljplan, endast om de områden som byts skall användas för samma ändamål enligt detaljplanen.

I syfte att bilda en tomt eller en sådan byggplats som passar in i en detaljplan har ägaren till tomten eller en del av byggplatsen rätt att lösa in ett i tomten eller byggplatsen ingående område som tillhör någon annan.

Om flera önskar lösa in en del av en tomt eller av en byggplats som passar in i en detaljplan, har den företräde vars del inklusive byggnader och anordningar är mest värd. Är de olika delarna lika värda, skall den som först yrkat inlösning ha rätt att lösa in området.

Har inte ägaren till en del av en tomt enligt den bindande tomtindelningen anhängiggjort yrkande om inlösning av någon annan del av tomten inom ett år från ikraftträdandet av den detaljplan i vilken den bindande tomtindelningen har bestämts eller av en separat tomtindelning, har kommunen rätt att lösa in de delar som hör till tomten. Om ägaren till en tomtdel likväl har anhängiggjort sitt inlösningsyrkande före kommunen eller inom 60 dagar från att kommunens yrkande delgavs ägaren, har kommunen inlösningsrätt endast om ägarens eller någon annan tomtdelsägares yrkande inte leder till att tomten tillfaller en enda ägare.

Om ägaren till en del av en tomt enligt den bindande tomtindelningen, på grund av att den bindande tomtindelningen inte passar in i de rådande äganderättsförhållandena, inte kan använda sin mark på ett sätt som medför skälig nytta, är kommunen skyldig att lösa in tomtdelen sedan ett år förflutit från ikraftträdandet av den detaljplan i vilken bestäms om den bindande tomtindelningen eller av en separat tomtindelning, om inte någon annan ägare av en tomtdel har utnyttjat sin inlösningsrätt enligt 62 §.

Kommunen befrias från sin inlösningsskyldighet, om den bindande tomtindelningen har ändrats i enlighet med rådande äganderättsförhållanden och avgörandet i ärendet som gäller inlösningsskyldigheten ännu inte vunnit laga kraft.

Om skiftesläggningen kan rättas eller en tomt eller byggplats som passar in i detaljplanen kan bildas genom ägobyte, skall ägobyte förrättas i stället för att ett område inlöses enligt 60―62 §. Ägobytet får förrättas utan samtycke av ägarna, även om de förutsättningar som anges i 58 § 2 mom. inte föreligger. En ytterligare förutsättning för inlösning är att inlösningen inte skadar klarheten i fastighetssystemet eller försvårar bildandet av fastigheter som passar in i detaljplanen eller att inlösningen i sådana fall som avses i 60 och 61 § inte medför betydande olägenhet för någon sakägare.

Ett nyskiftesområde skall bilda en ändamålsenlig helhet. Ett annat än ett jord- eller skogsbruksområde enligt en detaljplan får inte utan särskilda skäl tas med i nyskifte.

Ett område som i en generalplan med rättsverkningar eller i en detaljplan har anvisats för ett allmänt behov skall om möjligt förläggas till en fastighet som ägs av kommunen, staten, en församling eller ett annat samfund för vars behov området har anvisats.

Reglering av byggnadsmark får företas, om det därigenom blir möjligt att främja bildandet till fastigheter av områden som i en detaljplan har anvisats för olika ändamål eller att utjämna en uppenbart ojämn fördelning av byggrätten på ett område för vilket en ovannämnd plan första gången har fastställts. Dessutom förutsätts för reglering att den behövs på grund av att området förväntas bli bebyggt omedelbart. Reglering av byggnadsmark får företas endast om detaljplanen innehåller en bestämmelse om att reglering av byggnadsmark kan företas för att genomföra planen.

Reglering av byggnadsmark får sökas av kommunen eller av den som äger ett område inom det område som skall planläggas. Ansökan skall göras innan den detaljplan som utarbetats för området har vunnit laga kraft.

Finns på regleringsområdet en sådan fastighet eller ett sådant överlåtet eller förbehållet outbrutet område som bara består av en sådan tomt eller byggplats som passar in i detaljplanen, får fastighetens eller det outbrutna områdets ägor inte regleras eller inlösas utan särskilda skäl.

Vid reglering av byggnadsmark avskiljs först åt kommunen de i 83 § markanvändnings- och bygglagen nämnda allmänna områden som i detaljplanen är avsedda för kommunens behov, till den del områdena inte redan är i kommunens ägo.

Områdena fördelas mellan ägarna så att varje delägare i främsta rummet får sådana områden som han äger och att delningen gör det lättare att utarbeta tomtindelning eller att bilda tomter eller byggplatser som passar in i planen. Om ett område har en bindande tomtindelning, får området inte utan särskilda skäl delas så att gränsen för ett område som tilldelas en delägare avviker från tomtindelningen.

Kan regleringsområdet inte genom åtgärder enligt 120 § 2 mom. och 121 § delas så som avses i 120 § 1 mom., får delar av ett område som är lämpligt som tomt eller byggplats enligt detaljplanen tilldelas flera delägare som äger obetydliga andelar, om ingen av dem vill lösa in hela området. Om flera delägare fordrar att få lösa in området, har den företräde vars andel enligt delningsgrunden är störst.

Har ingen delägare som avses i 1 mom. framställt inlösningsanspråk, får kommunen lösa in hela området.

En kommun, en samkommun eller staten får vid en förrättning lösa in ett sådant allmänt område eller en sådan tomt för en allmän byggnad som avses i 96 § markanvändnings- och bygglagen och som i detaljplanen anvisats för dess behov, förutsatt att området inte skall avskiljas till kommunen enligt 118 §.

Storleken av det gatuområde som kommunen enligt markanvändnings- och bygglagen har rätt att få utan ersättning bestäms med iakttagande av vad som i nämnda lag bestäms om detta. Vid beräkningen likställs dock hela regleringsområdet med ett område som tillhör en enda markägare, och områden i kommunens ägo tas inte med i beräkningen.

När regleringsplanen har fastställts, skall de områden som varje delägare eller någon annan sakägare erhållit bildas till en eller flera fastigheter.

Inom ett detaljplaneområde får samfällda områden inte bildas.

Vid skifte kan kommunen åläggas att lösa in ett samfällt område som avses i 1 mom. eller en del av området, om området eller delen ligger inom området för en detaljplan och kommunen med stöd av markanvändnings- och bygglagen vore berättigad att lösa in det utan särskilt tillstånd.

Ett allmänt område har inte andel i samfällda områden eller i särskilda förmåner.

Till förmån för en fastighet kan på en annan registerenhets område som ständigt servitut stiftas rätt

Till förmån för en fastighet inom ett stranddetaljplaneområde stiftas på en annan registerenhets område som servitut rätt att använda ett samnyttjoområde som avses i 75 § markanvändnings- och bygglagen för de fastigheter för vilkas användning området enligt planen är avsett. Detsamma gäller sådana områden som avses i 91 § 2 mom. markanvändnings- och bygglagen.

Ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 1―4, 7 eller 9 punkten samt ett i 5 punkten i nämnda moment avsett servitut som gäller ett område som behövs som bilplats kan inom ett detaljplaneområde stiftas också till förmån för kommunen.

Inom ett detaljplaneområde får ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 1―3 eller 9 punkten samt ett i 5 punkten avsett servitut som behövs för att användas som bilplats stiftas utan samtycke av den belastade registerenhetens ägare, om servitutet är viktigt för den berättigade fastigheten eller för kommunen och det inte medför betydande olägenhet för den belastade registerenheten eller för innehavaren av en servitutsrätt som redan belastar området.

Stiftandet av servitut får inte försvåra genomförandet av en detaljplan. Servitutet skall också i övrigt stiftas så att dess syfte nås på ett så förmånligt sätt som möjligt och så att servitutet eller dess utnyttjande inte medför onödig olägenhet för omgivningen eller större skada eller olägenhet för någon än nödvändigt.

Om sakägarna avtalar om åtgärden och den inte försvårar genomförandet av detaljplanen, kan ett servitut som har stiftats vid en fastighetsförrättning flyttas till ett annat ställe på den belastade registerenhetens område eller nya bestämmelser som begränsar utnyttjandet av servitutet utfärdas eller tidigare bestämmelser om utnyttjandet ändras. En dylik åtgärd kan vidtas även utan avtal mellan sakägarna, om den olägenhet som servitutet på grund av förändrade förhållanden orsakar kan undanröjas eller minskas och åtgärden inte medför betydande olägenhet för den berättigade fastigheten.

Stiftande, flyttning eller upphävande av ett servitut eller en rätt så som avses i detta kapitel och andra ärenden som gäller ett servitut eller en rätt behandlas vid en servitutsförrättning eller i samband med en annan fastighetsförrättning.

Vid en servitutsförrättning som verkställs på ett detaljplaneområde får ett i 156 § 3 mom. avsett ärende som gäller en rätt enligt lagen om enskilda vägar behandlas endast om det är fråga om att flytta, ändra eller upphäva denna rätt. På ett annat än ett ovan nämnt område får ett i 156 § 3 mom. avsett ärende som gäller en rätt enligt lagen om enskilda vägar behandlas vid en servitutsförrättning endast om det samtidigt är fråga om en åtgärd som gäller ett servitut enligt 154 § 1 mom.

I fråga om en förrättning som verkställs på ett område i behov av planering, på ett strandområde som avses i 72 § markanvändnings- och bygglagen, på området för en generalplan med rättsverkningar eller en detaljplan eller på ett område på vilket byggnadsförbud gäller för utarbetande av detaljplan, sänds kallelsebrev till kommunen även i det fall att kommunen inte är sakägare vid förrättningen.

Rån till en ny registerenhet skall bestämmas exakt och utmärkas på ett varaktigt sätt i terrängen. Råns sträckning kan likväl lämnas outmärkt i terrängen på ett detaljplaneområde, med undantag för sådana stranddetaljplaneområden som avses i 10 kap. markanvändnings- och bygglagen, samt av särskilda skäl också annanstans, om inte tydligheten av fastighetsindelningen fordrar att rån utmärks eller den som äger den nybildade fastigheten så yrkar. En tydlig naturlig rå behöver inte heller märkas ut i terrängen. Om en rå i vatten inte kan utmärkas på lämpligt sätt med råmärken, anges den enbart på kartan.

Vid en fastighetsförrättning som gäller bildande av allmänt område betalas förrättningskostnaderna av kommunen.

Förrättningskostnaderna för en fastighetsbestämning eller för en annan förrättning genom vilken en brist i fastighetsregistret eller i fastighetsindelningen kan avhjälpas eller ett fel i fastighetssystemet rättas eller tillförlitligheten och klarheten i fastighetssystemet annars främjas skall, enligt vad som bestäms närmare genom förordning, betalas av statens medel, om fastighetsregistret förs av lantmäteribyrån eller av kommunens medel om fastighetsregistret förs av en kommunal myndighet, helt eller delvis till de delar som förrättningen har påkallats av det allmänna intresset. Förrättningsmännen beslutar om detta. I fråga om en förrättning som avses i 283 § betalas dock förrättningskostnaderna helt av statens eller kommunens medel.

Förordnande om verkställande av en förrättning som avses i 212 § 2 mom. kan utan ansökan utfärdas av den som för fastighetsregistret.

Ändring i fastighetsregisterförarens beslut om sammanslagning av fastigheter eller om rättelse av fel som avses i 277 § 2 mom. söks genom besvär hos jorddomstolen. Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. I övrigt tillämpas på ändringssökandet vad som bestäms om sökande av ändring i en avslutad förrättning.

Sakägare i ett ärende som gäller sammanslagning av fastigheter är sökanden och nå-gon annan vars rätt ärendet direkt gäller. En innehavare av panträtt är sakägare i sådana fall då befrielse från inteckning beviljas utan samtycke av innehavaren av panträtten.

Sådan befrielse från inteckningsansvar som avses i 28 § 1 mom. sker på begäran av ägaren till styckningsfastigheten eller tomten. Befrielse från inteckning sker utan att ägaren begär det i sådana fall som avses i 28 § 2 mom. och 134 § 2 mom.

I fråga om befrielse från inteckning i de fall som avses i 28 § 1 och 2 mom. eller 134 § 2 mom. tillämpas vad som i 18 kap. 6 § 2 och 3 mom. jordabalken bestäms om samtycke av ägarna till de fastigheter som kvarstår som inteckningsobjekt och av innehavarna av panträtter och särskilda rättigheter som belastar dessa fastigheter.