Förordning om principerna för beräkning av ansvarsskulden i försäkringsbolag
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 28/1999 (Publicerad 11.3.1999)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av social- och hälsovårdsministern föreskrivs med stöd av 10 kap. 2 § 5 mom. lagen den 28 december 1979 om försäkringsbolag (1062/1979), sådant det lyder i lag 1087/1996:
1 §
När ansvarsskulden i livförsäkringsbolag beräknas skall följande principer iakttas:
vid beräkning av ansvarskulden beaktas, med hänsyn till kraven på en betryggande beräkning av densamma, i tillräcklig utsträckning att de faktorer som är väsentliga för beräkningarna kan variera på ett ogynnsamt sätt,
metoden för beräkning av ansvarsskulden är betryggande med beaktande av metoden för värdering av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden,
räntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden väljs på ett betryggande sätt,
räntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden kan väljas enligt avkastningsnivån för de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden, med avdrag för en tillräcklig säkerhetsmarginal; i fråga om avtal med periodisk premie beaktas också nivån på avkastningen av investering av framtida betalningar; även avkastningsnivån justeras så att den svarar mot avkastningen på framtida placeringar, till den del de placeringar som utgör täckning för ansvarsskulden är i kraft en kortare tid än ansvarsskulden,
vad som sägs i 4 punkten tillämpas inte på fondförsäkringsavtal, på försäkringsavtal med en engångspremie för en tid av högst åtta år eller på försäkringar för vilka i försäkringsavtalet inte intagits bestämmelser om rätt till utdelning av överskott; räntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden för försäkringar som nämns i denna punkt överstiger inte den på betryggande sätt uppskattade avkastningsnivån för den del av bolagets placeringar som utgör täckning för dessa försäkringar,
en enskild försäkrings andel av bolagets premieansvar uppgår alltid till ett åtminstone lika stort belopp som det garanterade återköpsvärdet av försäkringen; även sådana tilläggsförmåner, vars erhållande är förknippat med ett specialvillkor, reserveras i ansvarsskulden,
anskaffningsutgiften för försäkringar kan periodiseras så att från premieansvarets bruttobelopp dras av en post som, med beaktande av de poster som uppburits för bolagets försäkringar för täckande av rörelsekostnaderna och nivån på de anskaffningsutgifter som bolaget eventuellt aktiverat i sin balansräkning, kan anses disponibel för detta ändamål utan att de försäkrade förmånerna äventyras,
kostnaderna för skötseln av det existerande försäkringsbeståndet kan beaktas indirekt genom att från de framtida intäkterna dras av de poster som uppbärs för att täcka förvaltningskostnaderna för försäkringen, om inte tryggheten förutsätter en annan metod,
de framtida tilläggsförmånerna kan beaktas indirekt på ett sätt som motsvarar de bedömningar som utgör grund för hur ansvarsskulden skall beräknas och den nuvarande metoden för att bestämma ett bolags tilläggsförmåner,
principerna för hur ansvarsskulden beräknas varierar inte från år till år så att möjligheterna att jämföra årsresultaten minskar väsentligt eller så att nivån på det överskott som skall återbäras till försäkringstagarna uppvisar en onödig variation.
Vederbörande ministerium meddelar närmare föreskrifter om maximiräntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden och vid behov även om tillämpningen av de principer som uppräknas i 1 mom. Ministeriet skall även ange de allmänna principerna för beräkning av utjämningsansvaret och för hur utjämningsansvaret inverkar på de trygghetskrav som avses i 1 mom. I fråga om utjämningsansvaret skall bolaget på förhand informera Försäkringsinspektionen om tillämpningen av de principer som ministeriet har fastställt.
2 §
När ansvarsskulden för ett skadeförsäkringsbolag beräknas skall följande principer iakttas:
ansvarsskulden är tillräcklig så att försäkringsbolaget vid en skälig bedömning kan anses kunna fullgöra de skyldigheter som uppkommer till följd av bolagets försäkringsavtal,
försäkringsbolaget kan utnyttja statistiska metoder för beräkning av ansvarsskulden; bolaget förmår, på basis av eget material eller sådant statistiskt material som har inhämtats om försäkringsbestånd som skall anses motsvara dess eget försäkringsbestånd, kunna klargöra att de statistiska metoder som använts är adekvata,
ansvarsskulden för ersättningar av pensionstyp beräknas med sedvanliga metoder som tillämpas vid livförsäkring; den räntesats som används väljas på det sätt som bestäms i 4 punkten,
diskontering får användas för beräkning av annan än i 3 punkten avsedd ansvarsskuld endast om diskontering används så att dess verkan kan redovisas och om följande förutsättningar föreligger:
den uppskattade genomsnittliga tiden för slutregleringen av skador inom en skadegrupp är minst fyra år,
diskonteringen genomförs med en betryggande metod och Försäkringsinspektionen informeras på förhand om hur diskonteringen genomförs,
försäkringsbolaget beaktar vid uppskattningen av totalersättningsutgiften alla de faktorer som eventuellt ökar den,
försäkringsbolaget kan på ett tillförlitligt sätt härleda den tillämpade beräkningsmodellen ur eget material eller ur statistiskt material om försäkringsbestånd som skall anses motsvara dess eget försäkringsbestånd,
den räntesats som utnyttjas som beräkningsgrund överstiger inte den nivå på avkastningen som med iakttagande av försiktighet bestämts för placering i de tillgångar som utgör täckning för ansvaret för den tid slutregleringen av skador i genomsnitt uppskattas ta i anspråk.
I bilagor till bolagets balansräkning skall redogöras för den diskonteringsmetod som använts.
Vederbörande ministerium kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av de principer som uppräknas i 1 mom. Ministeriet skall även ange de allmänna principer som skall tillämpas på beräkningen av försäkringsbolagens utjämningsbelopp. Bolaget skall på förhand inhämta Försäkringsinspektionens fastställelse av det sätt på vilket de ovan avsedda allmänna principerna för beräkning av utjämningsbeloppet tillämpas.
3 §
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1999.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 24 mars 1995 om principerna för beräkning av ansvarsskulden i försäkringsbolag (463/1995).
Helsingfors den 5 mars 1999
Republikens President MARTTI AHTISAARISocial- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre