Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1174/1999

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2000

Typ av författning
Beslut
Meddelats
Uppdaterad författning
1174/1999
Ursprunglig publikation
Häfte 139/1999 (Publicerad 17.12.1999)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

Skattestyrelsen har med stöd av 64 § och 76 § inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/92), sådana de lyder i lag av den 18 december 1995 (1549/95), bestämt:

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström

2 §

Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a)

Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån

före år 1961

390 mk + 39,00 mk per kvadratmeter

åren 1961―1983

380 mk + 36,40 mk per kvadratmeter

år 1984 eller senare

390 mk + 38,70 mk per kvadratmeter

b)

Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån

före år 1984

290 mk + 26,50 mk per kvadratmeter

åren 1984―1991

290 mk + 31,80 mk per kvadratmeter

år 1992 eller senare

310 mk + 34,40 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden.

Värdet av en i 76 § 5 punkten inkomstskattelagen (1549/95) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1984 eller senare.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden totalrenoverats, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig byggnadens renoveringsår.

4 §

Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde i 2 § med 4,90 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 16,00 mk per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 11,00 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 2,30 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och belysning i ett rum med centralvärme är 440,00 mk. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 160,00 mk per månad.

8 §

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende, såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas inte in i bostadsarealen.

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Om hyresnivån för bostäder i en kommun konstaterats vara lägre än de värden som angetts i 2 § 1 mom., kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras värden som ändras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån

10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller plats i ett uppvärmt parkeringshus är 290,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 190,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller plats i ett kallt parkeringshus är 190,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 150,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån

11 §

Kostförmånens värde är 25,00 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen uppgår till minst 25,00 mk och högst 42,00 mk. Om beloppet av de direkta kostnaderna och momsen understiger 25,00 mk eller överstiger 42,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med förplägnadsrörelsen om anordning av arbetsplatsmåltid, betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägnadsrörelsen som den direkta kostnaden för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den dras av från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 18,80 mk per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 15,00 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 21,30 mk per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 42,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 25,00 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 42,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovan nämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid som motsvarar arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle

15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, belysning och värme är 1 870,00 mk per månad i ett rum och 1 800,00 mk per månad i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 50,00 mk per dygn eller högst 1 125,00 mk per månad.

Bilförmån

17 §

Om löntagaren eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk åren 1998―2000)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 350 mark eller 90 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 550 mark eller 37 penni per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilar som tagits i bruk åren 1992―1997)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 350 mark eller 90 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 550 mark eller 37 penni per kilometer.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde

Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett

mk/mån

grundvärde mk/mån

värde per kilometer mk/mån + p/km

I bilklassen,

slagvolym högst 1 300 cm 3

― fri bilförmån

1 890

600

86

― förmån att använda bil

1 260

600

44

II bilklassen,

slagvolym högst 1 600 cm 3

― fri bilförmån

2 220

720

100

― förmån att använda bil

1 470

720

50

III bilklassen,

slagvolym högst 2 000 cm 3

― fri bilförmån

2 840

1 070

118

― förmån att använda bil

2 030

1 070

64

IV bilklassen,

slagvolym över 2 000 cm 3

― fri bilförmån

3 510

1 380

142

― förmån att använda bil

2 550

1 380

78

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om kilometerantalet som körts med bilen.

Om arbetstagarens arbete är sådant att han använder flera olika naturaförmånsbilar under månaden, beräknas grundvärdet enligt den bil som han använt den största delen av månaden.

Bilförmån som fåtts utomlands hör till åldersgrupp C.

18 §

Med grundvärde avses i åldersgrupperna A och B procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris avses bilmodellens allmänna rekommenderade pris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

19 §

Om arbetskörningarna med naturaförmånsbilen överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår eller om arbetstagaren måste byta naturaförmånsbilen på det sätt som avses i 17 § 3 mom., utgör förmånens grundvärde 80 procent av grundvärdet enligt 17 och 18 §.

20 §

I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon vid bestämmande av bilförmånens värde.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del utrustningens värde överstiger 5 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylik rabatt, används som extra utrustningens värde det allmänna rekommenderade priset.

21 §

Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmånen att använda bil när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen.

Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna dras av från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 2 000,00 mark per månad eller 133 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

Om arbetskörningarna med bilen skall följande uppgifter dagligen antecknas i kördagboken:

― tidpunkten i början och i slutet av körningen,

― körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

― utslaget på vägmätaren i början och i slutet av körningen,

― körsträckan,

― ändamålet för körningen och

― bilens användare.

Telefonförmån

26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en telefon i löntagarens hem är 120,00 mk per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 120,00 mk per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen och textmeddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet

27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande

28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 2000 och vid beskattningen för 2000.

Helsingfors den 22 november 1999

Generaldirektör Jukka TammiÖverinspektör Merja Hartikka-Simula

Till början av sidan