1110/1999

I en skrivelse till undervisningsministeriet har barnskötare Daniel Diafua och 21 andra personer, som uppgivit boningsort och yrke, i enlighet med 13 § religionsfrihetslagen (267/1922) meddelat att de bildat religionssamfundet Kimbangun kirkkokunta, vars hemort är Helsingfors. Till anmälan har fogats en redogörelse för samfundets trosbekännelse och formen för dess offentliga religionsutövning samt den godkända samfundsordningen. Dessa lyder:

Trosbekännelse

Vi tror på en treenig Gud, Fadern, Sonen och den Heliga Ande, som är allt livs ursprung och källa, Skapare av världsalltet och av allt vad synligt och osynligt är. Vi bekänner Jesus Kristus allena som mänsklighetens räddare och frälsare. Messias är Guds enfödde son, som han lät bli människa. Han nedsteg från himmelen, för att frälsa oss, dog på korset, begravdes och uppstod på tredje dagen från det döda för att profetiorna skulle gå i uppfyllelse. Han uppfor till himlarna, sitter på Faderns högra sida och härskar för evigt över himmelriket, därifrån igenkommande i ära till att döma levande och döda. Vi tror på den Helige Ande, livgivaren, som härskar tillika med Gud och Kristus. Den Helige Ande utgår av Fadern och har talat genom profeterna. Den Helige Ande är ständigt hos oss. Vi tror på en universell och apostolisk kyrka. Vi förväntar de dödas uppståndelse och ett evigt liv i Jesus Kristus. Amen.

Formen för den offentliga religionsutövningen

I religionssamfundet Kimbangun kirkkokunta utövas religionen offentligt med stöd av samfundets trosbekännelse

1) genom deltagande i möten som ordnas för offentlig religionsutövning där man predikar och diskuterar Guds ord, sjunger psalmer och andliga sånger, tar emot Herrens heliga nattvard och förrättar andra församlingsuppgifter såsom dop av barn, skriftskola och jordfästningar,

2) genom missionsarbete och evangelisation såväl i hemlandet som utomlands,

3) genom iakttagande av kyrkans lära och kyrkodisciplin i såväl det offentliga som privata livet.

Samfundsordning

1 §

Namn och hemort

Samfundets namn är Kimbangun kirkkokunta. Samfundet är en del av Jesu Kristi kyrka på jorden som han har grundat genom sitt specialsändebud Simon Kimbangu. Samfundets hemort är Helsingfors stad.

I kyrkligt avseende lyder samfundet under det internationella Kimbangu-kyrkosamfundet, och dess andliga ledare är samfundets högsta ledare i andliga frågor.

Samfundet deltar i det världsomspännande Kimbangu-kyrkosamfundets verksamhet bl.a. genom de företrädare som det nationella rådet utser. Antalet företrädare är minst två och högst åtta.

2 §

Syfte och verksamhetens art

Samfundets syfte är att ordna sina medlemmars och deras minderåriga barns offentliga religionsutövning, sköta deras religiösa angelägenheter samt utgående från bekännelsen upprätthålla och genomföra sådan verksamhet som svarar mot deras religiösa behov.

Samfundets språk är finska, franska och lingala. Alla medlemmar har dock rätt att använda det språk som de kan bäst.

Samfundet kan ordna gudstjänster och möten för offentlig religionsutövning.

3 §

Medlemmar

Varje i Finland bosatt kristen person, som är döpt, kan ansluta sig som medlem, om samfundets styrelse i övrigt godkänner honom. En medlem har rätt att utträda ur samfundet genom att personligen skriftligen eller muntligen underrätta styrelsen om utträdet. Styrelsen har rätt att utesluta en medlem som skadar samfundets rykte, antingen för viss tid eller helt.

4 §

Styrelse

Samfundets angelägenheter sköts av samfundets styrelse, som årsmötet väljer för en mandatperiod på ett år. Till styrelsen hör en ordförande och en vice ordförande, en sekreterare, en bokförare, en kassör, en körledare, fyra ordinarie medlemmar samt två suppleanter. Ordförande och de övriga personerna utses till de olika uppgifterna i styrelsen av det nationella rådet.

Styrelsen har i uppgift att

1) sköta och övervaka samfundets angelägenheter,

2) ta initiativ och göra framställningar till årsmötet och samfundets övriga möten,

3) omsorgsfullt sköta samfundets ekonomi och egendom,

4) anta och utesluta medlemmar och funktionärer i samfundet,

5) årligen sammanställa samfundets årsberättelse och räkenskapsberättelse samt bokslut,

6) utföra andra uppgifter som anförtros den.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förhinder för honom av viceordföranden om de anser det nödvändigt eller om minst två medlemmar av styrelsen kräver det. Kallelse skall ges muntligen eller skriftligen sju (7) dagar före styrelsens möte. I synnerligen viktiga frågor skall kallelsen skickas skriftligen minst sju (7) dagar före mötet under den adress styrelsemedlemmarna uppgivit. Styrelsen är beslutför om minst fyra medlemmar samt ordföranden eller viceordföranden är närvarande.

Besluten fattas med enkel röstmajoritet. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, vid val dock lotten.

Samfundets namn tecknas av styrelsens ordförande och vice ordförande var för sig tillsammans med antingen sekreteraren eller kassören.

Styrelsen eller en styrelsemedlem kan avsättas genom beslut av det nationella rådet om två tredjedelar (2/3) av de närvarande röstande medlemmarna understöder detta. En styrelsemedlem kan utträda ur styrelsen genom ett skriftligt meddelande till styrelsen eller det nationella rådet.

Över mötena förs protokoll som undertecknas av ordföranden och sekreteraren samt två protokolljusterare. Protokollet skall upprättas och justeras inom fjorton (14) dagar efter mötet.

5 §

Godkännande av funktionärer och präster

En lekmannaledare och en präst skall innan de inträder i ämbetet få ett förordnande till uppgiften av kyrkosamfundets andliga ledare.

6 §

Finansiering

Samfundet finansierar sin verksamhet med avgifter som insamlas hos medlemmarna. Grunderna för bestämmande av medlemsavgifterna fastställs av det nationella rådet.

Till stöd för sin verksamhet tar samfundet emot donationer och testamenten.

7 §

Samfundets möten och det nationella rådet

Samfundets möten sammankallas av styrelsen genom brev till medlemmarna senast fjorton (14) dagar före mötet under den adress de uppgivit. Ett möte skall också sammankallas när minst en tiondedel av samfundets röstberättigade medlemmar så kräver för behandlingen av ett ärende som de uppgivit. Besluten fattas med enkel röstmajoritet. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, vid val dock lotten. Det nationella rådet bildas av ett samfundsmöte.

Högsta beslutanderätten i samfundets angelägenheter utövas av det nationella rådet. Överlåtelse av fast egendom är ett ärende för det nationella rådet.

De ärenden som skall behandlas vid det nationella rådets möten skall om möjligt nämnas i möteskallelsen. En medlem kan föra ett ärende till det nationella rådet för behandling genom att skriftligen anhålla om detta hos styrelsen tre veckor före mötet eller genom att ta initiativ vid själva mötet muntligen eller skriftligen.

Rösträtt i det nationella rådet har alla myndiga medlemmar i samfundet. Var och en har en röst. Rösträtten skall användas personligen.

Över mötena förs protokoll, som ordföranden och sekreteraren samt två protokolljusterare undertecknar. Protokollet skall upprättas och justeras inom fjorton (14) dagar efter mötet.

Det nationella rådet sammanträder årligen i juni samt vid behov också annars.

Det nationella rådet kan utfärda närmare bestämmelser om kyrkliga förrättningar, kyrkans interna arbetsfördelning, nämnder, disciplin och andra frågor i kyrkoordningen.

8 §

Årsmöte

Det nationella rådets årsmöte hålls i juni. Vid mötet behandlas följande frågor:

1) öppnande av mötet,

2) val av mötesordförande, sekreterare och två protokolljusterare och två rösträknare,

3) konstaterande av mötets lagenlighet och beslutförhet,

4) godkännande av föredragningslistan för mötet, som vid behov kompletteras,

5) behandling av årsberättelsen, räken-skapsberättelsen, bokslutet och revisorernas utlåtande,

6) beslut om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga,

7) fastställande av verksamhetsberättelsen, budgeten samt medlemsavgiftens storlek för innevarande kalenderår,

8) val av ny styrelse och ordförande för den och utnämning av styrelsens övriga medlemmar till deras uppgifter samt vid behov beslut om cirkulation av uppgifterna inom styrelsen,

9) val av företrädare till kyrkans internationella uppgifter,

10) val av ett tillräckligt antal lekmannaföreträdare för att övervaka verksamheten i det nationella rådet och på andra nivåer,

11) val av två revisorer,

12) behandling av övriga ärenden på föredragningslistan.

9 §

Ändring av samfundsordningen

För ändring av samfundets samfundsordning krävs ett beslut av samfundsmötet, dvs. det nationella rådet, som minst två tredjedelar (2/3) av samfundets samtliga röstberättigade medlemmar har understött. För upplösning av samfundet krävs ett beslut av samfundets nationella råd som minst fem sjättedelar (5/6) av samfundets alla röstberättigade medlemmar har understött vid två på varandra följande möten. Dessa ärenden skall nämnas i möteskallelsen.

De medel som återstår efter skulder och ansvarsförbindelser vid en upplösning av samfundet används för fattiga och hjälpbehövande afrikanska kristna i Finland. Samfundets sista möte beslutar närmare om hur medlen skall användas.

10 §

Allmänt

I övrigt iakttas gällande religionsfrihetslag.

Undervisningsministeriet har prövat detta ärende.

Samfundsordningen för religionssamfundet Kimbangun kirkkokunta har uppgjorts enligt religionsfrihetslagen och dess trosbekännelse eller formen för dess religionsutövning strider inte mot lag eller god sed.

Med stöd av 15 § 2 mom. religionsfrihetslagen har undervisningsministeriet särskilt beslutat att flertalet av medlemmarna i samfundets styrelse kan vara andra än finska medborgare. Sålunda uppfyller samfundets styrelse kraven i 15 § religionsfrihetslagen.

På basis av detta har undervisningsministeriet godkänt religionssamfundet Kimbangun kirkkokunta för anteckning i registret över religionssamfund.