811/1998

Yrkesutbildning ordnas och finansieras på följande utbildningsområden:

I en yrkesinriktad grundexamen ingår

Omfattningen på en yrkesinriktad grundexamen anges i studieveckor. Med studievecka avses den studerandes uppskattade genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna. Ett studieår innehåller 40 studieveckor.

De studier som leder till en yrkesinriktad examen skall ordnas så att studierna när de bedrivs på heltid kan slutföras på den tid som motsvarar deras omfattning.

Utbildningsanordnaren skall informera de studerande om examina, de centrala principerna för hur de bildas och vad de innehåller, utbildningsformen och de platser där utbildningen ordnas, arbetstiderna, utbildningsanordnarens utbildningsutbud och samarbete med andra utbildningsanordnare samt med andra sammanslutningar eller stiftelser. De som söker inträde som studerande skall i tillämpliga delar ges motsvarande uppgifter.

Studiehandledningen för de studerande omfattar personlig handledning och annan behövlig studiehandledning.

Om studiehandledningen bestäms i läroplanen.

I det avtal som enligt 16 § lagen om yrkesutbildning (630/1998) ingås mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren avtalas om parternas uppgifter, hur handledningen och bedömningen av den studerande skall ordnas, ersättningar som eventuellt skall betalas till arbetsgivaren och andra nödvändiga omständigheter som hänför sig till ordnandet av utbildningen. I fråga om den utbildning som sker på en arbetsplats avtalas dessutom om studiernas mål och deras centrala innehåll, deras längd och hur de infaller med beaktande av bestämmelserna i grunderna för läroplanen eller grunderna för den fristående examen, vid behov särskilt för varje studerande. Vad som bestäms ovan tillämpas också när en studerande, om särskilt avtalats om detta, står i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren.

Ett villkor för att ett avtal skall ingås är att arbetsplatsen där utbildningen sker har en tillräcklig produktions- och serviceverksamhet för att den utbildning som anges i grunderna för läroplanen eller i grunderna för den fristående examen skall kunna genomföras, nödvändig arbetsutrustning samt anställda vars yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet är sådan att de kan förordnas till ansvariga utbildare för studerande.

Utbildningsanordnaren skall underrätta arbetsgivaren om det ansvar för skydd i arbetet som anges i 19 § lagen om yrkesutbildning.

Utbildningsanordnaren bestämmer om läroavtalsutbildningen skall ordnas som utbildning som leder till en examen eller som utbildning som förbereder inför en fristående examen. Av läroavtalet skall framgå avtalets giltighetstid, prövotidens längd, den examen som avläggs genom läroavtalsutbildning eller för vilken läroavtalsutbildningen förbereder samt grunderna för den studerandes avlöning.

Till läroavtalet skall fogas ett personligt studieprogram för den studerande av vilket framgår

I studieprogrammet skall den studerandes tidigare utbildning och arbetserfarenhet beaktas och räknas till godo. Studieprogrammet utarbetas gemensamt av den studerande, arbetsgivaren och utbildningsanordnaren så att det kan fogas till läroavtalet när avtalet godkänns.

För den utbildning som ordnas på arbetsplatsen betalas till arbetsgivaren ersättning enligt de kostnader som utbildningen bedöms åsamka arbetsgivaren. Vid bedömningen beaktas utbildningsområdet, den examen som skall avläggas samt den studerandes erfarenhet och vilket skede studierna befinner sig i. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren avtalar om ersättningen i fråga om varje läroavtal innan avtalet godkänns med beaktande av vad vederbörande ministerium bestämmer med stöd av 46 § lagen om yrkesutbildning.

Om en utbildningsanordnare ordnar läroavtalsutbildning enligt 9 § lagen om yrkesutbildning, svarar utbildningsanordnaren för ledningen av läroavtalsutbildningen och övervakningen av läroavtalen.

Utbildningsanordnaren skall till utbildningsstyrelsen, för förande av ett register med kontaktinformation, lämna uppgifter om dem som är ansvariga för ordnandet av läroavtalsutbildningen.

Den skriftiga plan som gäller hur den individuella undervisningen för en studerande som får sådan specialundervisning som avses i lagen om yrkesutbildning skall ordnas skall innhålla uppgifter om

Om den studerande i samband med specialundervisningen ges undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte iakttas vad som bestäms i 1 mom.

Inom specialundervisningen skall undervisningen anpassas så att den studerande i så stor utsträckning som möjligt uppnår samma kompetens som i annan yrkesutbildning.

Stödundervisning som ges en elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller en elev som har lindriga inlärnings- eller anpassningsstörningar betraktas inte som specialundervisning.

Den undervisning som ges vid läroanstalten skall omfatta verksamhet som stärker förmågan till samverkan och som erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lyfta fram kulturarvet.

En studerandes kunskaper och färdigheter samt hur de utvecklas skall bedömas tillräckligt ofta under utbildningen och när utbildningen avslutas.

En studerandes godkända prestationer bedöms med tillämpning av skalan berömliga (5), goda (4―3) och nöjaktiga (2―1). De valfria studierna kan med den studerandes samtycke godkännas som slutförda utan vitsord.

Inom läroavtalsutbildningen bedöms den studerandes prestationer i fråga om den utbildning som sker på en arbetsplats och i de teoretiska studierna med tillämpning av den skala och de vitsord som bestäms i 2 mom.

Utbildningsstyrelsen meddelar i samband med grunderna för läroplanen nämare föreskrifter om de allmänna grunderna för bedömningen.

Om bedömningen av den studerande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som skall bedömas eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Om den i examen ingående bedömningen av ett utbildningsavsnitt som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter beslutar den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt.

Om bedömningen av de teoretiska studierna i läroavtalsutbildningen beslutar läraren eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt och i den utbildning som sker på en arbetsplats en person som arbetsgivaren utser. Utbildningsanordnaren beslutar om sammanförandet av bedömningen av de teoretiska studierna och bedömningen av den utbildning som sker på en arbetsplats.

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom.

I läroplanen bestäms de studier som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han har inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna.

En studerande som inte har slutfört de studier som hör till examen med godkänt resultat eller som vill höja sitt vitsord skall ges möjlighet att ta om sin prestation eller höja vitsordet.

Utbildningsstyrelsen kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

När en studerande har genomfört de studier som hör till examen med godkänt resultat skall han ges ett examensbetyg över avlagd examen. Examensbetyg kan också ges till en studerande i det fall att sådana särskilda undervisningsarrangemang som avses i 21 § lagen om yrkesutbildning har följts i studierna. Vitsorden i studier som den studerande har slutfört i ett annat sammanhang och som räknats till godo antecknas i den studerandes betyg.

Till en studerande som avgår utan att ha avlagt en yrkesinriktad examen ges skiljebetyg, i vilket de studier som slutförts jämte vistord antecknas.

En studerande ges även under studiernas gång på begäran ett betyg över slutförda studier.

Av betyget skall framgå de grunder för läroplanen som har iakttagits, examens omfattning samt i läroavtalsutbildningen läroavtalets giltighetstid. Den bedömning som arbetsgivaren och den som ordnar den teoretiska undervisningen i läroavtalsutbildningen har gjort fogas till betyget.

En studerande som har avlagt examen eller slutfört studier ges på begäran en sådan bilaga till examensbetyget eller betyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om läroanstalten, de studier som avses i examenbetyget eller betyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

När den utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen som avläggs som en fristående examen samt annan yrkesinriktad tilläggsutbildning ordnas i form av läroavtalsutbildning, iakttas vad som i 10 och 11 § bestäms om bedömning av de studerande.

I annan yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning än sådan som förbereder för en fristående examen ges den studerande ett betyg över slutförda studier med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 13 § 4 mom.

Till den som deltar i läroavtalsutbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avläggs som en fristående examen ges på begäran ett intyg över deltagande med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 13 § 4 mom.

I läroavtalsutbildning som förbereder för en fristående examen gäller om avläggande av examen och om examensbetyg vad som bestäms i förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998).

En studerande kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att en bedömning som gäller studieframstegen eller avläggande av examen omprövas. Begäran görs skriftligt och riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Inom läroavtalsutbildningen riktas begäran till arbetsgivaren i fråga om utbildning som sker på arbetsplatsen. I fråga om den teoretiska undervisningen iakttas vad som bestäms i 1 mom.

Om den studerande är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 och 2 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan den studerande begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. I läroavtalsutbildning yrkas rättelse i ny bedömning hos utbildningsanordnaren. Länsstyrelsen och utbildningsanordnaren kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, bestämma att ny bedömning skall företas.

Vad som i 32 § lagen om yrkesutbildning bestäms om förlust av studierätten tillämpas på yrkesutbildningen i musik.

Innan en studerande avstängs från läroanstalten för viss tid, sägs upp från studenthemmet eller ges en skriftlig varning skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt behövlig utredning skaffas. Innan en studerande avstängs från läroanstalten för viss tid eller sägs upp från studenthemmet skall också den studerandes vårdnadshavare höras.

Innan ett beslut om förlust av studierätten enligt 32 § lagen om yrkesutbildning fattas skall den studerande och hans vårdnadshavare höras samt behövlig utredning skaffas.

Över straff och förlust av studierätt skall ett skriftligt beslut utfärdas.

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerande får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än med stöd av ett sådant förfarande som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för viss tid eller sägas upp från studenthemmet, om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

Om den behörighet för fortsatta studier som examina inom den grundläggande yrkesutbildningen medför gäller vad som bestäms om detta i universitetsförordningen (115/1998) samt i lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) och med stöd av den.

Sådan undervisning i huslig ekonomi som avses i 3 § 3 mom. lagen om yrkesutbildning kan ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning vid sidan av utbildningen inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen, om inte vederbörande ministerium med stöd av lagens 9 § beslutar något annat om den utbildningsuppgift som ges utbildningsanordnaren.

Utbildningen omfattar 20 studieveckor.

Målet för den förberedande utbildning för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen som avses i 3 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning är att ge den studerande språkliga och andra behövliga färdigheter för att kunna övergå till yrkesinriktade studier.

Utbildningen omfattar minst 20 och högst 40 studieveckor.

I utbildningen skall de av utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen iakttas.

Utöver vad som bestäms i 37 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning har en studerande som bedriver heltidsstudier inom naturbruk inom utbildningen i skogsbruk samt inom utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen inom lantbruk och trädgårdsskötsel rätt till avgiftsfria måltider varje arbetsdag, vilka förutom den dagliga skolmåltiden omfattar frukost och middag.

Utbildningsanordnaren skall för en studerande som bedriver studier på heltid ordna de måltider som avses i 1 mom. också när den studerande i den utbildning som avses i 1 mom. eller i utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen i enlighet med läroplanen är tvungen att vistas i läroanstalten eller på någon annan av utbildningsanordnaren anvisad plats också under veckosluten.

I fråga om vilka studier som är heltidsstudier gäller vad som bestäms i lagen om studiestöd (65/1994) och med stöd av den.

Utbildningsanordnaren skall omedelbart ge rättskyddscentralen för hälsovården de uppgifter om avlagda examina som förutsätts i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården (1121/1992).

Tillstånd att fungera som anordnare av yrkesutbildning skall sökas senast ett år innan undervisningen planeras börja. Vederbörande ministerium kan vid behov också behandla en ansökan som gjorts senare.

I ansökan om tillstånd skall ges en utredning om att utbildningen behövs samt att de övriga villkoren för beviljande av tillstånd är uppfyllda.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Bestämmelserna om bedömning i 10, 12 och 13 § tillämpas från den 1 augusti 1999. På bedömningen tillämpas fram till dess de bestämmelser om bedömning som gäller när denna förordning träder i kraft samt de föreskrifter som meddelats med stöd av dem.