630/1998

I denna lag bestäms om grundläggande yrkesutbildning för ungdomar och vuxna samt om examina inom denna utbildning.

I fråga om annan yrkesutbildning för vuxna än sådan som avses i 1 mom. gäller vad som bestäms i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).

Syftet med yrkesutbildningen är att höja befolkningens yrkeskunnande, utveckla arbetslivet och svara mot dess behov av kunnande samt främja sysselsättningen.

Grundläggande yrkesutbildning är utbildning som leder till en yrkesinriktad examen.

För de studerande kan i samband med den grundläggande yrkesutbildningen ordnas annan verksamhet som nära anknyter till undervisningen. För handikappade studerande kan ordnas undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. För invandrare kan dessutom ordnas utbildning som förbereder för den grundläggande yrkesutbildningen enligt vad som bestäms genom förordning.

Undervisning i huslig ekonomi kan dessutom ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning enligt vad som bestäms genom förordning.

Examina som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen är yrkesinriktade grundexamina.

En yrkesinriktad grundexamen kan oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats avläggas i en fristående examen så som bestäms i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

De examina som nämns i 1 mom. ger behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor enligt vad som bestäms genom förordning och universitetet eller yrkeshögskolan beslutar på basis av studerandens studieprogram.

Den grundläggande yrkesutbildningens mål är att ge studerandena de kunskaper och färdigheter som dessa behöver för att förvärva yrkesskicklighet samt för att utöva ett självständigt yrke.

Målet för utbildningen är också att stödja de studerandes utveckling till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling samt att stödja livslångt lärande.

Den utbildning som ordnas för ungdomar skall genomföras i samarbete med hemmen.

Den grundläggande yrkesutbildning som ordnas för handikappade har dessutom som mål att i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster främja en total rehabilitering av de studerande.

I yrkesutbildningen skall särskilt arbetslivets behov beaktas. Utbildningen skall ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt.

Till yrkesutbildningen kan enligt behov anslutas service- och utvecklingsverksamhet på området.

Vederbörande ministerium kan bevilja en kommun, samkommun, en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna utbildning.

Utbildning kan också, enligt vad vederbörande ministerium beslutar, ordnas i statliga läroanstalter.

Utbildning ordnas i yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och andra läroanstalter samt i form av läroavtalsutbildning.

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 8 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges utbildningsuppgiften, vilken innehåller behövliga bestämmelser om utbildningsstadier, utbildningsområden, examina, undervisningsspråket, de kommuner i vilka utbildningen kan ordnas, antalet studerande, en särskild utbildningsuppgift, den form i vilken utbildningen ordnas samt andra omständigheter som gäller ordnandet av utbildningen. Om ändring av utbildningsuppgiften beslutar vederbörande ministerium. Ministeriet kan också utan ansökan ändra de bestämmelser som gäller utbildningsområdena, examina och antalet studerande samt andra bestämmelser ifall utbildningsutbudet avsevärt skiljer sig från utbildningsbehovet.

Ministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte längre uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Beslut om att ordna utbildning och att lägga ned verksamheten i en statlig läroanstalt fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av 1―3 mom.

En utbildningsanordnare skall bedriva samarbete med andra som ordnar yrkesutbildning, gymnasieutbildning och annan utbildning i området.

En utbildningsanordnare kan skaffa en del av de tjänster som avses i denna lag av en sådan utbildningsanordnare som avses i 9 § eller av någon annan sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att de tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag.

I yrkesutbildningen är läroanstaltens undervisningsspråk antingen finska eller svenska. I en tvåspråkig läroanstalt är undervisningsspråket finska och svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat språk än studerandes egna ovannämnda språk, om detta inte äventyrar studerandens möjligheter att följa undervisningen.

Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 mom. och studeranden har förmåga att studera på detta språk, får studeranden välja undervisningsspråket.

I en särskild undervisningsgrupp eller läroanstalt kan undervisningen huvudsakligen eller uteslutande meddelas på ett annat språk än de som nämns i 1 mom.

Examen inom den grundläggande yrkesutbildningen omfattar minst två år (80 studieveckor). Om utbildningsområdena bestäms genom förordning. Vederbörande ministerium beslutar närmare om examina och deras omfattning.

Examen omfattar enligt vad läroplanen föreskriver yrkesinriktade studier och inlärning i arbetet som stöder dem samt sådana studier i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga ämnen, humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen, gymnastik och hälsokunskap, konst- och färdighetsämnen som är nödvändiga för förvärvande och komplettering av yrkesskickligheten samt elevhandledning. För en studerande som har inlett studierna sedan han fyllt 18 år är gymnastiken och hälsokunskapen och konst- och färdighetsämnena frivilliga. Utbildningsanordnaren kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 9 § avvika från bestämmelserna i detta moment.

Undervisning i modersmålet meddelas utgående från studerandens undervisningsspråk i finska, svenska eller samiska. I modersmålsundervisningen kan enligt studerandens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är studerandens modersmål.

Statsrådet beslutar om de allmänna riksomfattande målen för utbildningen samt om de gemensamma studierna och deras omfattning.

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i de studier som avses i 12 § 2 mom. särskilt för varje utbildningsområde och examen ( grunderna för läroplanen ). Grunderna för läroplanen kan ges särskilt för utbildning avsedd för unga och för utbildning avsedd för vuxna.

Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan för utbildningen. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på något annat språk.

Läroplanen skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna vid behov med anlitande också av undervisning som ges av andra anordnare av yrkesutbildning och anordnare av annan utbildning.

Utbildningen kan ordnas som när-, distansoch flerformsundervisning, läroavtalsutbildning eller annars på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter.

Utbildningen på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter bygger på ett skriftligt avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsplatsen. Genom förordning bestäms närmare om vad som skall tas in i avtalet och om anordnandet av utbildningen. Annan utbildning på en arbetsplats än läroavtalsutbildning skall ordnas så att den studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren eller, om därom särskilt avtalas, genom att ett arbetsavtal görs upp.

Utbildning som huvudsakligen ordnas på arbetsplatsen kan grunda sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid (läroavtal) som ingås mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren. Ett läroavtal kan ingås om arbetsgivaren och en utbildningsanordnare som avses i 8 § på det sätt som närmare bestäms genom förordning har kommit överens om att ordna läroavtalsutbildning. Om läroavtalets innehåll och om utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren bestäms närmare genom förordning.

De studier inom läroavtalsutbildningen som ordnas på en arbetsplats i anslutning till de praktiska arbetsuppgifterna kompletteras med teoretiska studier. Utan hinder av vad som bestäms i 12 § omfattar läroavtalsutbildningen inga obligatoriska studier i konstoch färdighetsämnen.

Utan hinder av 27 § 2 och 3 mom., 31 och 35 § samt 37 § 2 och 3 mom. gäller om läroavtalsutbildning vad denna lag särskilt bestämmer om sådan utbildning eller vad som avtalas med stöd av 1 mom. Utan hinder av 9 § 2 mom. beslutar utbildningsanordnaren om antalet studerande i sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning.

Den som deltar i grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning skall ges möjlighet att som en del av utbildningen avlägga en sådan fristående examen som föreskrivs i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i en förordning som utfärdas med stöd av den, skall på läroavtal tillämpas lagen om arbetsavtal (320/1970) med undantag för dess 2, 4, 6, 9―12, 20, 21, 34 d―34 f, 37, 37 a, 38, 38 a, 39, 39 a, 40, 41, 41 a, 42, 42 a, 42 b, 46, 47, 47 a―47 j, 48―50, 51 a―51 c och 53 §.

Ett läroavtal kan hävas med omedelbar verkan ifall studeranden och arbetsgivaren gemensamt kommer överens om detta. Utöver vad som bestäms i 3, 43 och 44 § lagen om arbetsavtal kan läroavtalet ensidigt hävas om arbetsgivaren upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider. Med utbildningsanordnarens tillstånd kan ett läroavtal likaså hävas på de grunder som enligt lagen om arbetsavtal berättigar till uppsägning av arbetsavtalet. Utbildningsanordnaren kan efter att ha hört studeranden och arbetsgivaren också häva läroavtalet om det i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen inte iakttas bestämmelserna i denna lag eller en med stöd av lagen utfärdad förordning eller bestämmelserna i det avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren som avses i 17 §.

På studerande i läroavtalsutbildning tillämpas dessutom vad som bestäms om arbetstagares arbetstid, semester, skydd i arbetet samt annat skydd för arbetstagare.

Den läroavtalsutbildning för fångar som ordnas i anslutning till arbetet i straffanstalterna baserar sig inte på arbetsavtal. Vid sådan utbildning kan man avvika från bestämmelserna i denna paragraf.

Enligt vad som bestäms och föreskrivs i fråga om arbetstagare svarar arbetsgivaren för studerandens skydd i arbetet vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter även då studeranden inte står i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren.

Studerande som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller annan orsak är i behov av särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster får specialundervisning. För studeranden skall utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas.

Vederbörande ministerium kan med stöd av 9 § bestämma att ge utbildningsanordnaren en särskild uppgift som innebär att sörja för ordnande av specialundervisning, den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte i samband med specialundervisningen samt för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som gäller undervisningen.

I specialundervisning kan avvikelse göras från bestämmelserna i denna lag och en förordning som utfärdats med stöd av den, enligt vad som bestäms i grunderna för läroplanen eller grunderna för examen.

Studierna kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om

Undervisningen är offentlig, med undantag för den undervisning som ordnas på arbetsplatser. Rätten att få följa undervisningen kan av grundad anledning begränsas.

Vederbörande ministerium kan bevilja tillstånd till ett sådant försök som behövs för utvecklandet av utbildningen och som förutsätter avvikelse från bestämmelserna om undervisning i denna lag och en förordning som utfärdats med stöd av den samt bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem. Utbildningsstyrelsen kan ge tillstånd till försök som avviker från utbildningsstyrelsens föreskrifter.

Försöket skall följa ett försöksprogram som utbildningsstyrelsen har godkänt.

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

I enlighet med de grunder som vederbörande ministerium beslutat om sörjer utbildningsstyrelsen för utvecklingen av utvärderingen och för verkställandet av extern utvärdering. Ministeriet kan också ge någon annan än utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra enstaka utvärderingar.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete skall bedömas mångsidigt.

Om bedömning av studie- och examensprestationerna samt framstegen i studierna gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vad utbildningsstyrelsen föreskriver. Utbildningsstyrelsen beslutar om de uppgifter som skall antecknas i betygen.

Den som ansöker om att bli antagen såsom studerande har rätt att fritt söka till vilken yrkesutbildning han önskar.

Om förfarandet vid ansökan till yrkesutbildning gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vid behov föreskrivs med stöd av den.

Som studerande till utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen kan antas den som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan också antas någon annan som av utbildningsanordnaren anses ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna.

Som studerande kan inte antas en person vars sjukdom eller handikapp utgör ett uppenbart hinder för att delta i utbildningen. Den som ansöker om att bli antagen såsom studerande skall ge utbildningsanordnaren de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för beslut om antagning.

Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagningen av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Enhetliga antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande.

En studerande kan antas för att avlägga en yrkesinriktad examen eller en del av denna som privatstuderande.

Vederbörande ministerium kan besluta närmare om grunderna för antagning av studerande.

En studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

En studerande har rätt att få undervisning enligt läroplanen samt studiehandledning.

Om studiehandledningen bestäms närmare genom förordning.

En studerande har rätt att räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda studier om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar läroplanen.

Beslut om tillgodoräknande av studier som slutförs i ett annat sammanhang skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds.

En studerande skall slutföra sina studier inom en tid som med högst ett år får överskrida den tid som studierna avses omfatta, om inte studeranden av grundad anledning beviljas förlängning.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som nämns i 1 mom. anses ha avgått. En studerande som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisningen anses även ha avgått, om det är uppenbart att han inte har för avsikt att fortsätta studierna.

En studerande kan förlora sin studierätt om studierna kräver särskilda konstnärliga anlag och det är uppenbart att studeranden inte har förutsättningar att slutföra studierna på behörigt sätt. Genom förordning bestäms särskilt på vilka studier denna paragraf tillämpas.

Om det förfarande som skall iakttas vid beslut om förlust av studierätten bestäms, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), genom förordning.

Angående en studerandes skyldighet att hemlighålla vad han får veta vid utbildning som ordnats i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen gäller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänsteinnehavare i motsvarande uppgifter.

En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den.

En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.

En studerande som bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning av studeranden från läroanstalten för högst ett år samt uppsägning av studeranden från studenthemmet.

Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan han för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta.

Om förfarandet i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. bestäms, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande, genom förordning.

Utbildningsanordnaren skall ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen är undervisningen avgiftsfri för studerandena. Avgifter kan dock tas ut av sådana studerande som avses i 27 § 4 mom. Vederbörande ministerium kan av särskilda skäl ge tillstånd att ta ut avgifter av studerandena även i andra fall.

En studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. Genom förordning bestäms när studierna är heltidsstudier. Vid utbildning som enligt den utbildningsuppgift som avses i 9 § 2 mom. meddelas vid internatskola eller på något annat sätt som bestäms genom förordning, har studeranden utöver vad som bestäms ovan dessutom dagligen rätt till andra avgiftsfria måltider.

Det är avgiftsfritt för studeranden att bo i studiebostäder som utbildningsanordnaren anvisar.

Om stöd som beviljas studeranden för resor samt om studiestöd bestäms särskilt.

Studerande som får specialundervisning har rätt att få sådana biträdestjänster, övriga elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Om andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för handikappade bestäms särskilt.

Utöver vad som bestäms i 37 § kan en studerande inom sådan specialundervisning som avses i 20 § 2 mom. avgiftsfritt ges läroböcker och annat skolmaterial, behövliga resor varje vecka mellan inkvarteringsstället och hemmet, helpension i elevhem eller på annat inkvarteringsställe samt personlig arbetsutrustning.

Utöver vad som bestäms i 37 § 1 mom. har en studerande i läroavtalsutbildning under den tid som han deltar i teoretisk undervisning rätt att få dagpenning, familjebidrag samt ersättning för rese- och inkvarteringskostnader enligt vad vederbörande ministerium beslutar. Om studeranden lyfter lön för samma tid eller har rätt till andra lagstadgade förmåner än de som bestäms i denna lag, har han dock med avvikelse från det ovan nämnda endast rätt till ersättning för rese- och inkvarteringskostnader.

Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten. Vid tvåspråkiga läroanstalter skall det finnas en rektor för vardera språkgruppen eller en rektor som fullständigt behärskar läroanstaltens bägge undervisningsspråk.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare samt annan personal.

Om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning. Vederbörande ministerium kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. Ett universitet kan i ett enskilt fall förklara en person behörig att ge yrkesutbildning på något konstområde enligt vad som bestäms genom förordning.

Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en elevkår som består av de studerande.

Elevkåren skall främja samarbetet mellan de studerande samt skolarbetet. Elevkåren för studerandes talan i ärenden som avses i 36 §.

Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 40 § och personer som deltar i undervisningspraktik får inte olovligen för utomstående röja vad de vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om de studerandes, personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.

Utan hinder av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt får de personer som avses i 1 mom. samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

En utbildningsanordnare har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.

Utbildningsanordnaren skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Ändring i ett beslut av en utbildningsanordnare enligt denna lag som gäller varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, avhållande från studier för den tid som brottsrannsakan pågår eller förmån och rättighet enligt 37―39 § söks genom besvär hos länsrätten så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring i ett beslut söks genom besvär hos länsstyrelsen såsom bestäms i förvaltningsprocesslagen om beslutet gäller

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen har fattat med anledning av besvär som gäller antagning av studerande söks hos länsrätten så som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, avhållande från studier för den tid som brottsrannsakan pågår eller ett ärende som avses i 2 och 3 mom. skall anföras inom 14 dagar från att studeranden eller hans vårdnadshavare fick del av beslutet. Besvär enligt detta moment skall behandlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestäms i denna paragraf, vilka har fattats enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den och vilka gäller en namngiven studerande får inte sökas genom besvär. Ändring genom besvär får inte heller sökas i länsrättens och länsstyrelsens beslut med anledning av besvär som avses i 3 och 4 mom.

Om yrkande av rättelse i bedömningen av en studerandes studieprestationer bestäms genom förordning. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får inte sökas genom besvär.

Benämningar på examina som avses i denna lag får endast användas om examina som har avlagts enligt denna lag.

För utbildning enligt denna lag beviljas finansiering för anläggningsprojekt och driftskostnader så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

Vederbörande ministerium kan utfärda föreskrifter om de ersättningar som utbildningsanordnarna betalar till arbetsgivarna för utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med de praktiska arbetsuppgifterna.

Om grunderna för avgifter som tas ut av de studerande med stöd av denna lag bestämmer vederbörande ministerium i tillämpliga delar enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

I fråga om utbildning som enligt utbildningsuppgiften i 9 § 2 mom. ordnas såsom avgiftsbelagd service skall, utan hinder av 26 §, 27 § 2 och 3 mom., 31 § samt 37 § 2―4 mom. gälla vad som särskilt avtalas i avtalet om anskaffning av denna utbildning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Grunder för läroplanen som har fastställts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. samt föreskrifter om utbildningens struktur och examina gäller tills beslut har fattats enligt denna lag. Studerande kan antas för att avlägga examina på institutnivå och på yrkeshögskolenivå fram till en tidpunkt som statsrådet bestämmer. På antagningen av studerande och avläggandet av examina tillämpas då de bestämmelser och föreskrifter som gäller när denna lag träder i kraft.

Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. kan iakttas i utbildningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På sammansättningen av organen och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt denna lag.

Tillstånd att upprätthålla en läroanstalt som har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. ändras när denna lag träder i kraft till sådana tillstånd att ordna utbildning som avses i 9 §. En utbildningsanordnare som när denna lag träder i kraft driver en specialyrkesläroanstalt, har en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 20 § 2 mom., om inte vederbörande ministerium beslutar något annat.

Ministeriet beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillstånden att upprätthålla en läroanstalt så att de överensstämmer med denna lag.

En studerande som har inlett sina studier innan denna lag träder i kraft har rätt till åtminstone de studiesociala förmåner som gäller vid ikraftträdandet.

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av lagarna i 50 § 2 mom. och personer som arbetar i läroavtalsutbildningens förvaltningsuppgifter i sina tidigare uppgifter.

Läroavtalsutbildning som har inletts innan denna lag träder i kraft slutförs enligt de bestämmelser om läroavtalsutbildning som gäller vid ikraftträdandet.