273/1998

Ett samfällt område som överlåtits bildas till en fastighet eller överförs till en förefintlig fastighet genom styckning. Av ett samfällt strömfall eller av en del därav kan genom styckning bildas en strömfallslägenhet .

Vid en styckning skall fastställas vilken av de nybildade fastigheterna som är stomfastighet. Stomfastigheten skall vara den fastighet som bildats åt den person som enligt lagfarts- och inteckningsregistret är ägare till moderfastigheten. Vid styckningen skall fastställas av vilket eller vilka outbrutna områden styckningsfastigheten har bildats. De uppgifter som här avses skall antecknas i fastighetsregistret.

Har ägaren överlåtit ett outbrutet område av sin fastighet till någon annan och är det outbrutna området inte beläget inom ett område som enligt stadsplanen bildats till tomt eller allmänt område, blir styckningsförrättningen anhängig när inskrivningsmyndighetens meddelande om lagfart på fånget har inkommit till den lantmäteribyrå inom vars område det outbrutna området är beläget. Inledandet av styckning kan uppskjutas och en påbörjad förrättning skall avbrytas, om det outbrutna områdets ägare företer en utredning enligt vilken avsikten inte är att bilda styckningsfastigheten enbart av ifrågavarande outbrutna område eller om det finns någon annan grundad anledning att avbryta förrättningen.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. om styckning av ett outbrutet område från en fastighet gäller i tillämpliga delar ett samfällt område, ett outbrutet område av ett samfällt område samt ett sådant outbrutet område som säljaren förbehåller sig själv i samband med överlåtelse av fastighet. Kan lagfart inte beviljas för det samfällda området eller det outbrutna området av det samfällda området, skall sökanden förete en annan behövlig utredning om delägarnas äganderätt till det samfällda området samt om det outbrutna områdets ägares rätt till det outbrutna området.

Om inte samägarna till en fastighet tillsammans har ansökt om styckning av sin fastighet, är en förutsättning för styckning att ingen av de samägare som är närvarande vid förrättningen motsätter sig att styckning förrättas så som begärts.

En styckningsfastighet kan vid styckning befrias från en inteckning som fastställts i moderfastigheten, om det outbrutna område av vilket styckningsfastigheten bildas inte på grund av inteckningen belastas av panträtt eller om innehavaren av panträtten samtycker till detta. Om stomfastigheten klart räcker till för att ansvara för alla pantfordringar på moderfastigheten, kan styckningsfastigheten även utan samtycke av innehavaren av panträtt befrias från de inteckningar som fastställts i moderfastigheten. Då skall styckningsfastigheten befrias från alla inteckningar som har fastställts i moderfastigheten.

En styckningsfastighet som har bildats av ett samfällt område kan med samtycke av innehavaren av panträtten befrias från ansvar för de inteckningar som fastställts i en delägarfastighet. Om delägarfastigheten efter styckningen klart räcker till för att ansvara för de pantfordringar som belastar den eller om den sänkning av delägarfastighetens värde som beror på styckningen är obetydlig, kan befrielsen ske även utan samtycke av innehavaren av panträtten. Vad som ovan i detta moment bestäms om en inteckning som fastställts i en delägarfastighet tillämpas även på en inskriven sytning som belastar delägarfastigheten.

Ett fristående område som inte hör till en registerenhet bildas till lägenhet eller fogas till en fastighet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms om styckning.

Ägs flera lägenheter av samma personer, kan lägenheterna klyvas på en gång så att på den helhet som bildas av de lägenheter som skall klyvas tillämpas vad som nedan bestäms om en lägenhet som skall klyvas ( samklyvning ).

Ägs flera lägenheter huvudsakligen av samma personer, kan klyvning på dessa lägenheter förrättas på en gång. För varje delägare skall då bildas lägenheter bara av ägor från de lägenheter i vilka han har andel, om inte alla sakägare enas om något annat. I övrigt tillämpas på klyvning som avses i detta moment vad som bestäms om samklyvning.

En förutsättning för samklyvning är att alla delägare enas om saken eller, om inte alla delägare enas om saken, att någon delägare yrkar klyvning och att det är nödvändigt att förrätta samklyvning för att åstadkomma ett ändamålsenligt klyvningsresultat.

Vid samklyvning kan en delägares andelar från två eller flera lägenheter sammanslås, om delägaren begär detta. I fråga om förutsättningarna för sammanslagning av andelar gäller dessutom vad som bestäms om förutsättningarna för sammanslagning av fastigheter.

Utan hinder av 1―3 mom. kan nyskifte förrättas så att det sammanlagda värdet av de ägor, det trädbestånd, de byggnader, de fasta anordningar och konstruktioner, de andelar i samfällda områden och de särskilda förmåner som tillfaller varje fastighet som bildas åt en delägare motsvarar den andel av motsvarande värde av hela nyskiftesområdet vilken enligt delningsgrunden tillkommer delägaren. Nyskifte förrättas i enlighet med detta moment, om alla närvarande delägare enas om saken och om det är nödvändigt att nyskifte förrättas på detta sätt för att nå ett ändamålsenligt slutresultat.

Från en fastighet överlåten andel i ett samfällt område, eller en viss del av en sådan andel, överförs till förvärvarens fastighet eller, om en överföring inte är möjlig, bildas till lägenhet. Likaså kan en andel i ett samfällt område på ansökan av fastighetsägaren överföras till en annan fastighet som han äger. Dessa åtgärder vidtas vid en förrättning på vilken tillämpas vad som bestäms om styckning.

Med stöd av ett avtal mellan sakägarna kan ett område som består av en eller flera fastigheters enskilda ägor bildas till ett samfällt område för fastigheterna, om dessa behöver området. Ett område som flera fastighetsägare genom överlåtelse fått i sin gemensamma ägo kan med stöd av avtal mellan ägarna bildas till samfällt område för de fastigheter som de äger.

En förutsättning för att ett område skall kunna avskiljas till ett samfällt område eller fogas till ett samfällt område är att den fastighet från vilken området tas är fri från inteckningar eller att det område som skall avskiljas från eller fogas till det samfällda området befrias från ansvar för inteckningarna i nämnda fastighet. En förutsättning för befrielse är att innehavaren av panträtten ger sitt samtycke. Befrielse kan ske utan samtycke av innehavaren av panträtten, om den fastighet från vilken området tas även efter förrättningen klart räcker till för att ansvara för de pantfordringar som belastar den. Vad som i detta moment föreskrivs om inteckning tillämpas också på inskriven pensionsrätt.

Inom ett stadsplane- eller byggnadsplaneområde får ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 1―3 eller 9 punkten samt ett sådant servitut som behövs för bilplats och som avses i 5 punkten stiftas utan samtycke av den belastade registerenhetens ägare, om servitutet är viktigt för den berättigade fastigheten eller för kommunen och det inte medför betydande olägenhet för den belastade registerenheten eller för innehavaren av en servitutsrätt som redan belastar området.

Vid en fastighetsförrättning skall för varje fastighet och skifte ordnas behövlig vägförbindelse till en gata, byggnadsplaneväg, allmän väg eller sådan enskild väg för vilken ett väglag har bildats, genom stiftande av ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 9 punkten eller en ständig eller tidsbestämd vägrätt enligt lagen om enskilda vägar (358/1962) eller någon annan rätt som behövs för vägförbindelsen. I fråga om förutsättningarna för stiftande av en sådan rätt tillämpas lagen om enskilda vägar. På begäran av ägaren till fastigheten skall vid fastighetsförrättningen även avgöras huruvida vägrätt skall beviljas för en sådan enskild väg som avses ovan.

Förutsätter utnyttjandet av ett servitut eller av en rätt som avses i 156 § 3 mom. att en väg anläggs eller att en byggnad, konstruktion eller anordning byggs eller att servitutsområdet iståndsätts på något annat sätt, och är det inte fråga om en väg vars delägare bildar ett väglag eller en rätt som tillhör delägarna i väglaget gemensamt, skall vid förrättningen utfärdas behövliga bestämmelser om hur ägarna till de berättigade fastigheterna och ägaren till det belastade området skall delta i iståndsättningskostnaderna, om någon av sakägarna fordrar detta eller om det annars behövs. Om sakägarna inte kommer överens om fördelningen av iståndsättningskostnaderna, skall fördelningsgrunden vara den nytta som varje sakägare har av servitutet. I fråga om ett servitut som stiftats för torrläggning bestäms nyttan enligt 6 kap. vattenlagen. Härvid kan också ett dikningsbolag enligt vattenlagen bildas. Vad som i detta moment bestäms om iståndsättningskostnader tillämpas även på kostnaderna för underhåll av servitutsområdet. På underhållet av ett servitut som har stiftats för torrläggning tillämpas vad som i vattenlagen bestäms om underhåll av dike.

Om förrättningen baserar sig på ett inbördes avtal mellan delägarna i ett dödsbo, skall kallelsebrevet tillställas dödsbodelägarna. I fråga om andra förrättningar kan ett kallelsebrev som riktats till dödsboet tillställas den dödsbodelägare som förvaltar boet. Om dödsboet förvaltas gemensamt av flera dödsbodelägare, kan kallelsebrevet tillställas en av dem. Kallelsebrevet kan även tillställas den dödsbodelägare som förvaltar den fastighet i dödsboet som förrättningen gäller eller någon annan som förvaltar boets egendom eller den som annars har rätt att företräda dödsboet och föra dess talan.

Om styckning har blivit anhängig i enlighet med 22 § 2 mom. och förrättningsingenjören konstaterar att styckningen är onödig på grund av att det outbrutna området och den fastighet från vilken det outbrutna området överlåtits har kommit i samma persons ägo och denne har fått lagfart på fastigheten eller om det finns något annat liknande skäl att låta bli att förrätta styckning, förfaller förrättningen, om inte ägaren av det outbrutna området fordrar att den verkställs. I fråga om förrättningar som förfaller tillämpas i övrigt vad som bestäms i 2 mom.

Fastigheter får sammanslås, om

Utan hinder av 1 mom. kan en fastighet som bildas genom sammanslagning införas i fastighetsregistret innan besvärstiden har löpt ut, om beslutet om sammanslagning antingen har fattats i enlighet med ansökningen och med stöd av 214 § 1 mom. eller med stöd av nämnda lagrum och ett avtal som avses i 214 § 2 mom. 2 punkten eller om alla sakägare har anmält att de godkänner beslutet.

Inteckningar och andra inskrivningar som har fastställts i de fastigheter som skall sammanslås belastar efter sammanslagningen den fastighet som har bildats genom sammanslagningen, men inte ett sådant av fastigheten överlåtet outbrutet område som skall sammanslås som inte före sammanslagningen belastats av inteckningar eller inskrivningar i fastigheten. I de fall som avses i 214 § 2 mom. 1 punkten har alla inteckningar och andra inskrivningar som belastar den fastighet som bildats genom sammanslagningen samma företrädesrätt och i de fall som avses i 2 punkten belastas fastigheten av inteckningarna enligt den avtalade företrädesordningen.

En tomt som skall införas i registret befrias från ansvar för en inteckning i en fastighet vars område hör till tomten, om innehavaren av panträtten ger sitt samtycke till detta. En tomt kan befrias från ansvar för en inteckning utan samtycke av innehavaren av panträtten, om stomfastighetens värde klart överstiger beloppet av pantfordringen eller när den tomt som bildas inte på grund av inteckningen belastas av panträtt. Beslut om befrielse fattas av fastighetsregisterföraren i samband med att tomten införs i fastighetsregistret.

Medan förrättningen pågår söks ändring i avgöranden som gäller

Medan förrättningen pågår får ändring sökas särskilt även i ett avgörande som gäller en rågång eller ett ägobyte som har verkställts i samband med klyvning, skifte av samfällt område, nyskifte eller reglering av byggnadsmark, eller som gäller förkastande av ett yrkande om ett dylikt verkställande av rågång eller ägobyte, om förrättningsingenjören anser det vara ändamålsenligt att tillåta att ändring söks medan förrättningen pågår. Detsamma gäller ett beslut om skiftesplanen vid klyvning, om klyvningen verkställs enligt 50 § 2 mom., och ett avgörande i en tvist som avses i 184 §.

Anhållan om ny tid för sökande av ändring skall göras genom en skriftlig, till jorddomstolen riktad ansökan, som före besvärstidens utgång i enlighet med 234 § 2 mom. skall tillställas lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare och till vilken skall fogas en utredning om grunderna för ansökan. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som bestäms om besvärsskriften.

Besvärsskriften, som skall innehålla tillståndsansökan och ändringsansökan, skall tillsammans med jorddomstolens dom eller beslut inlämnas i enlighet med 234 § 2 mom. till lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare senast den sextionde dagen efter den dag då jorddomstolens avgörande avkunnades eller gavs. Anför flera personer besvär över jorddomstolens avgörande, behöver endast ett exemplar av jorddomstolens avgörande fogas till bevärsskrifterna.

280 a §

285 §

285 a §

287 a §

288 a §

289 §

290 a §