219/1998

Genom detta beslut verkställs Europeiska gemenskapernas råds direktiv av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (91/676/EEG).

Det som föreskrivs nedan i detta beslut utgör det åtgärdsprogram som avses i nitratdirektivet.

De åtgärder som nämns i detta beslut verkställs i hela landet.

I jordbruk och trädgårdsskötsel iakttas det som är föreskrivet nedan. Dessutom ges rekommendationer enligt bilaga 1 för minskad avrinning av nitrater som härrör från lagring och användning av stallgödsel (bilaga 1).

Från och med den 1 januari 2002 skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer stallgödsel som har ansamlats i 12 månader frånsett spillning som under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång. Jordbrukarnas gemensamma gödselstäder, överlåtelse av stallgödsel till ett företag som utnyttjar den eller till en annan jordbrukare, eller andra motsvarande faktorer som påverkar mängden stallgödsel får beaktas vid dimensioneringen av gödselstaden. Torrströbottnar av typen lösdriftsstall beaktas som lager för stallgödsel. Vid dimensionering av utrymmena följs riktvärdena i bilagan (bilaga 2).

Stallgödsel kan lagras till 1.1.2000 i en vederbörligt anlagd och täckt gödselstack bara om utsläpp i vattnen kan förhindras. Även efter detta är lagring av stallgödsel i stack möjlig i naturenlig odling samt på åkrar som vattenskyddssynpunkt ligger tillräckligt långt borta från gårdens driftcentrum. En gödselstack får inte anläggas på mark som översvämmas eller i ett grundvattenområde. Om sådan lagring skall förhandsanmälan göras till kommunens miljömyndigheter. Undantagna från detta är gårdar som hör till miljöprogrammet för jordbruket.

Stallgödsel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark. Spridning av stallgödsel på hösten skall undvikas. På hösten skall stallgödsel som har tillförts något annat än växtbestånd som anläggs alltid omedelbart myllas ned eller så skall åkern plöjas. De maximimängder som får användas på hösten är för nötboskapsoch häststallgödsel 30 tn/ha, för svinstallgödsel 20 t/ha och för stallgödsel av fjäderfä och pälsdjur 10 tn/ha.

Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg totalkväve per ha och år tillföras åkern. Likväl beaktas bestämmelserna i 6 §.

Kvävegödsling dimensioneras på basis av genomsnittlig skördenivå, odlingszon och växtföljd med målet att bevara jordens näringsbalans.

En gård får för åkergödsling använda högst följande kvävemängder, som innehåller kvävemängderna i både handelsgödsel och använd stallgödsel och organiska gödselmedel:

Husdjursstall får inte byggas med risk för att grundvattnet förorenas på det sätt som är nämnt i 1 kapitlet 22 § vattenlagen;

Pressaft som uppkommer vid ensilering skall tas till vara och förvaras i en tät behållare. Vid spridning av pressaft på marken följs det som ovan är bestämt om gödselspridning.

Kväveanalys av stallgödseln skall utföras senast år 1998 och därefter med fem års intervall. Jordbrukaren skall från början av år 1998 föra bok över de kvävegödselmängder som har använts för gödsling av åkrarna och över skördenivåerna.

Beträffande övervakning av detta beslut gäller bestämmelserna i 21 kapitlet vattenlagen. Arbetskrafts- och näringscentralerna och de kommunala myndigheterna för landsbygdsnäringarna skall ge den myndighet som anges i 21 kapitlet vattenlagen den information som behövs för övervakningen.

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1998.