1152/1998

Detta beslut tillämpas på de ansvarsförbindelser som avses i 2 § 2 mom. lagen om statsgarantifonden och som Statsgaranticentralen och dess föregångare exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten har iklätt sig.

För beslut som har fattats på basis av en garantiansökan uppbärs en behandlingsavgift, vars storlek bestäms enligt den arbetsmängd och de kostnader som behandlingen har medfört. Behandlingsavgiften uppbärs också för ändring av ett beslut och för förlängning av ett besluts giltighetstid, om behandlingen medför kostnader som inte är ringa eller om andra särskilda skäl föreligger.

När statens exportgaranti har beviljats i de fall som nämns i 2 § 1 mom. 1―2 punkterna och 5―6 punkterna lagen om exportgaranti, skall avgiften för exportgarantin bestämmas med beaktande av kredittidens längd, beställarens kreditvärdighet, de säkerheter som beställaren ställer för krediten, valuta- och handelsrestriktioner som tillämpas i köparlandet, den vid transaktionen utnyttjade valutans konvertibilitet samt frågan huruvida exportgarantin avser leverans till en eller flera beställare.

När exportgaranti har beviljats för export av varor i de fall som avses i 1 § i detta kapitel, skall garantiavgiften bestämmas som en engångsavgift utgående från garantiavgiftstiden. Garantiavgiftstiden är den tidsperiod som börjar när garantin träder i kraft och slutar senast på förfallodagen för den sista betalningsraten av den kredit som beställaren beviljats.

Garantiavgiften skall beräknas på den del av köpesumman för vilken garanti har godkänts.

Garantiavgiften är minst 0,05 procent. Garantiavgiften är högst 5,0 procent för varje ettårsperiod av garantiavgiftstiden.

När exportgaranti har beviljats för export av arbets- och tjänsteprestationer i de fall som avses i 1 § i detta kapitel, skall garantiavgiften bestämmas på de högsta förlustbelopp som anges i garantiförbindelsen för varje tidsperiod om 6 månader.

För en garanti som beviljats för export av arbets- och tjänsteprestationer är garantiavgiften minst 0,05 procent och högst 9,0 procent av det högsta förlustbeloppet.

Om en väsentlig del av köpesumman kvarstår som kredit efter överlåtelsen av arbetseller tjänsteprestationerna, kan garantiavgiften i tillämpliga delar fastställas enligt de grunder som anges i 2 §.

För en garanti som omfattar ansvaret för en förlust enligt 2 § 1 mom. 3 punkten lagen om exportgaranti uppbärs garantiavgiften i tillämpliga delar enligt de grunder som anges i 1 och 2 § i detta kapitel, dock så, att maximigränserna för garantiavgiften är dubbelt så höga som de som nämns i 2 § 3 mom.

När statens exportgaranti har beviljats med stöd av 2 § 1 mom. 4 a punkten lagen om exportgaranti, uppbärs garantiavgiften för garantin i tillämpliga delar enligt samma grunder som de som bestäms i 2 § i detta kapitel, dock så, att garantiavgiften beräknas på det belopp av bekräftad remburs som garantin täcker.

När statens exportgaranti med stöd av 2 § 1 mom. 4 punkten lagen om exportgaranti har beviljats en bank eller någon annan kreditgivare till säkerhet för en sådan kredit som beviljats en exportör för finansiering av export, uppbärs för denna garanti beroende på kredittiden och gäldenärens kreditvärdighet en garantiavgift som uppgår till minst 0,1 procent och högst 3,0 procent per år, beräknad på beloppet av den kreditgräns exportören beviljats eller det kreditbelopp som garantin omfattar.

När statens exportgaranti med stöd av 2 § 1 mom. 4 punkten lagen om exportgaranti har beviljats en bank eller någon annan kreditgivare till säkerhet för en sådan kredit som beviljats en utländsk beställare eller en annan gäldenär för inköp av en exportprodukt, uppbärs garantiavgiften för garantin i tillämpliga delar enligt samma grunder som de som bestäms i 1 och 2 § i detta kapitel, dock så, att garantiavgiften beräknas på det kreditbelopp som garantin omfattar.

När statens exportgaranti har beviljats med stöd av 2 b § lagen om exportgaranti, uppbärs för garantin en garantiavgift som uppgår till minst 0,2 procent och högst 5,0 procent per garantiår av den garanterade investeringens och den garanterade avkastningens värde vid ingången av varje garantiår.

Garantiåret är en 12 månaders tidsperiod, som varje kalenderår börjar den dag då investeringsgarantin har trätt i kraft.

När statens exportgaranti har beviljats med stöd av 2 § 1 mom. 8 punkten lagen om exportgaranti för den händelse att en säkerhet som ställts för en exportör till förmån för en utländsk beställare tas i anspråk eller med stöd av lagens 2 § 1 mom. 4 punkt såsom motsäkerhet åt den som ställt säkerheten, uppbärs för garantin en garantiavgift på minst 0,1 procent och högst 5,0 procent per år.

För exportgarantier enligt lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård uppbärs en garantiavgift enligt vad som bestäms i 1―9 § i detta kapitel.

För en garantikredit uppbärs en årsavgift i likhet med en årlig ränta på det kapital som lyfts på statsgarantifondens ansvar eller beräknad på det belopp av kreditlimiten som täcker garantin. Årsavgiften bestäms när garantin beviljas och den skall betalas tills garantikrediten i sin helhet är betald, kreditlimitperioden har upphört eller den betalningsskyldighet som baserar sig på garantin har börjat.

Årsavgiftens storlek bestäms utgående från den beräknade risk som är förenad med garantin och med beaktande av motsäkerhetens värde. När årsavgiften fastställs kan också det beaktas vilken betydelse projektet anses ha med tanke på de verksamhetsprinciper som det bolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsbolag (specialfinansieringsbolaget) har.

Årsavgiften kan höjas medan garantin är i kraft, om amorteringarna och räntan på det lån som är föremål för garantin inte betalas enligt överenskommen betalningsplan, om låneamorteringarna skjuts upp eller om krediten annars inte sköts såsom avtalat samt om motsäkerheten för garantin försvagas. Årsavgiften kan sänkas om motsäkerhetens värde har blivit väsentligt bättre eller garantitagarens ekonomiska ställning har blivit betydligt starkare.

Årsavgiften för garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantier för vissa näringsgrenar är minst 0,25 procent och högst 3,0 procent.

Årsavgiften är minst 0,3 procent och högst 2,0 procent

― för garantier som beviljats företag som idkar skeppsbyggnadsrörelse som säkerhet för leveranskrediter och krediter som används till att finansiera fartyg under byggnadstiden och

― för garantier som beviljats företag som idkar rederirörelse för finansiering av fartygsanskaffningar och ändrings-, reparationsoch förbättringsarbeten på fartyg.

För garantier som har beviljats för att konsolidera finansieringen av fartygsanskaffningar uppbärs en årsavgift på minst 0,75 procent.

Årsavgiften för garantier som beviljats för investeringar i miljövård är minst 0,25 procent och högst 2,0 procent.

Vad som har sagts ovan om statsgarantier och garantikrediter gäller också beviljandet av lån av statens medel på Statsgaranticentralens garantiansvar utan tryggande säkerhet.

För de kapitalgarantier som Statsgaranticentralen beviljat uppbärs för den del av riskkapitalinvesteringen som statsgarantifonden ansvarar för en garantiavgift som under den tid garantin gäller kan variera mellan 0,5 och 5,0 procent, beräknad i likhet med en årlig ränta.

Årsavgiftens storlek bestäms utgående från den beräknade risk som är förenad med garantin samt den beräknade totalavkastning som garantiavgiften, behandlingsavgiften och värdestegringsersättningen enligt 3 § ger statsgarantifonden.

Ersättning för inträffad stegring i investeringens värde uppbärs enligt 6 § lagen om statens kapitalgarantier.

Av den som ansökt om konsolideringsgaranti uppbärs en årsavgift i likhet med en årlig ränta för det kreditbelopp eller paritetsvärde i mark som statsgarantifonden ansvarar för. Årsavgiften fastställs då garantianbudet görs. Årsavgiften är minst 0,25 procent och högst 3,0 procent. Denna avgift skall betalas ända tills garantins giltighetstid löper ut.

Årsavgiftens storlek bestäms utgående från den beräknade risk som är förenad med garantin och med beaktande av motsäkerhetens värde.

Avgiften för statsgarantier som beviljats för att trygga basråvaruförsörjningen skall fastställas med beaktande av kredittidens längd, kredittagarens och dennes lands kreditvärdighet samt de säkerheter som fås för att trygga återbetalningen av krediten.

Garantiavgiften skall bestämmas som en engångsavgift utgående från garantiavgiftstiden. Garantiavgiftstiden är den period som börjar när garantin träder i kraft och slutar senast på förfallodagen för den sista betalningsraten av krediten.

Garantiavgiften skall beräknas på kreditbeloppet.

Garantiavgiften kan fastställas till högst 5,0 procent för varje ettårsperiod av garantiavgiftstiden.

För statens specialfinansieringsbolags övriga prestationer uppbärs avgifter vilkas storlek bestäms med beaktande av den arbetsmängd och de kostnader som behandlingen har medfört.

Specialfinansieringsbolaget har rätt att uppbära de kostnader för resor och för anlitande av de sakkunniga som behövs samt andra motsvarande nödvändiga kostnader som uppstår i samband med behandlingen av garantiansökningar samt ansökningar om ändring eller förlängning.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 9 november 1994 om grunderna för Statsgaranticentralens avgifter (980/1994).

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.