1055/1998

En riksomfattande eller regional registrerad förening vars huvudsakliga stadgeenliga syfte är att ordna idrottsverksamhet eller annan idrottsfrämjande verksamhet och som i sin verksamhet beaktar idrottens etiska principer kan godkännas som en sådan i 7 § idrottslagen (1054/1998) avsedd idrottsorganisation som kan få statsunderstöd för sin verksamhet. Av särskilda skäl kan även en annan riksomfattande organisation som är verksam på idrottens område godkännas som en sådan organisation som kan få i 7 § idrottslagen avsett verksamhetsunderstöd.

Det ministerium till vars verksamhetsområde idrottsväsendet hör, nedan ministeriet, beviljar årligen statsunderstöden till organisationer som avses i 1 § på basis av de utredningar som ministeriet förutsätter.

Då statsunderstödets belopp övervägs skall det beaktas hur organisationen verkar för att nå det syfte idrottslagen har enligt lagens 1 §. När de sökande jämförs sinsemellan skall kvaliteten och omfattningen av organisationernas verksamhet beaktas utgående från resultatet. Dessutom beaktas verksamhetens samhälleliga betydelse samt sökandens behov av understöd. Ministeriet kan närmare fastställa de understödsgrunder som skall användas.

Statsunderstödet kan utgöra högst 85 procent av organisationens godtagbara faktiska omkostnader, om inte något annat av särskilda skäl har beslutats när understödet beviljades. Som godtagbara omkostnader beaktas inte utgifter för affärsverksamhet. Av utgifterna för tävlingsverksamhet beaktas endast förlust av verksamheten som godtagbara utgifter.

Nya organisationer beviljas inte statsunderstöd utan särskilda skäl innan de har varit verksamma under en räkenskapsperiod om minst ett år.

Statsunderstöd kan beviljas riksomfattande idrottsorganisationer för vidare fördelning till medlemsorganisationerna.

Innan ett statsunderstöd beviljas kan ministeriet för högst sex månaders tid och till ett högst hälften av föregående års understöd betala ut förskott på statsunderstödet till en organisation som året förut har fått understöd.

Länsidrottsväsendet kan ha uppgifter på följande områden inom idrottsväsendet:

Ministeriet avtalar med länsstyrelserna om vilka uppgifter som årligen skall utföras och anvisar verksamhetsanslag för skötseln av dem.

Efter att ha hört organisationer och sammanslutningar som företräder olika områden inom idrotten samt viktiga samarbetsparter inom idrotten tillsätter statsrådet statens idrottsråd för en period som motsvarar riksdagens mandatperiod. Mandatperioden för det nya och för det gamla idrottsrådet inleds respektive upphör dock senast fyra månader efter att resultatet av riksdagsvalet har fastställts.

Statens idrottsråd har en ordförande, två vice ordförande och högst 10 andra medlemmar som alla har en personlig suppleant. I idrottsrådet skall olika samhällsuppfattningar, verksamhets- och samarbetsområdena inom idrottskulturen, medborgarorganisationerna inom idrotten samt kommunerna vara företrädda och regionala och språkliga synpunkter beaktas. Medlemmarna i idrottsrådet skall vara personer som är förtrogna med idrottspolitik och olika områden inom idrotten.

Statsrådet förordnar ordförandena för de sektioner som nämns i 4 § 1 mom. idrottslagen bland idrottsrådets medlemmar. De övriga medlemmarna, som får vara högst åtta till antalet, kallas av ministeriet. Statens idrottsråd kan med tillstånd av ministeriet tillsätta också andra sektioner för beredning av ärenden.

Statens idrottsråd har till uppgift att behandla frågor som med tanke på idrott och idrottspolitik är vittsyftande och principiellt viktiga. Idrottsrådet har särskilt till uppgift att

Idrottsrådet och dess sektioner skall avge sina utlåtanden inom den tidsfrist som ministeriet bestämmer.

Ministeriet kan be om utlåtanden direkt av en sektion vid idrottsrådet. Ministeriet avtalar varje verksamhetsperiod eller årligen om ett sådant förfarande med statens idrottsråd.

Statens idrottsråd kan ha en generalsekreterare och flera sekreterare som ministeriet anställer för rådets mandatperiod. Ministeriet kan på framställan av idrottsrådet förordna sekreterare i bisyssla för rådet. Idrottsrådets kansliuppgifter sköts vid ministeriet.

Ministeriets företrädare har närvaro- och yttranderätt vid idrottsrådets och dess sektioners sammanträden.

Om statens idrottsråd gäller i övrigt vad som föreskrivs om statliga kommittéer.

När det gäller resultatbaserad verksamhet tillämpas inte statsrådets beslut om allmänna föreskrifter angående statsbidrag och -understöd (490/1965) på de statsunderstöd som avses i 1 kap.

Närmare bestämmelser och anvisningar om verkställigheten av denna förordning utfärdas vid behov av ministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

En idrottsorganisation som med stöd av idrottslagen av den 21 december 1979 (948/1979) innan denna förordning träder i kraft har godkänts som en organisation med rätt till statsunderstöd har då denna förordning träder i kraft alltjämt rätt till statsunderstöd, om inte något annat särskilt beslutas.