1023/1998

Dessa bestämmelser skall iakttas i de statliga affärsverk på vilka lagen om statens affärsverk (627/1987) tillämpas.

Ett affärsverk skall ha dubbel bokföring.

Affärsverket skall iaktta god bokföringssed.

I bokföringen noteras som affärshändelser utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Kontosystemet skall vara klart och tillräckligt specificerat. Affärsverket skall för varje räkenskapsperiod ha en kontoplan som är försedd med anteckningar om användningstiden.

Varje konto skall fortlöpande bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av förändringar som beror på affärsverksamhetens utveckling, övergång till ett förbättrat kontosystem eller någon annan särskild omständighet.

Affärshändelserna skall bokföras så att sambandet med resultat- eller balansräkningen kan konstateras utan svårighet.

I bokföringsmaterialet skall antingen verifikationerna eller de på basis av dem gjorda noteringarna i bokföringen alltid finnas i vanlig läsbar skriftlig form.

Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen). Utgifter och inkomster får även bokföras på grundval av betalning (kontantprincipen).

Om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen, skall försäljningsfordringarna och leverantörsskulderna kunna klarläggas fortlöpande.

Affärshändelserna skall bokföras kronologiskt (grundbokföring) och systematiskt (huvudbokföring).

Kronologisk bokföring av affärshändelser som avser betalning skall ske utan dröjsmål för varje dag, varvid noteringen även får göras på basis av en sammanställning. Övriga noteringar i bokföringen får göras månadsvis inom två månader från utgången av kalendermånaden.

Bokföringen skall för varje affärshändelse grunda sig på en daterad och numrerad verifikation över affärshändelsen. En verifikation skall vara försedd med en anteckning om de konton som har använts, om det inte annars är uppenbart på vilket sätt transaktionen bokförts. Verifikationen får uppgöras som mikroutskrift på film eller på annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

Av en utgiftsverifikation skall framgå den mottagna produktionsfaktorn, och en inkomstverifikation skall innehålla en utredning om den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagandet av en produktionsfaktor och överlåtelsen av en prestation skall kunna visas med hjälp av en verifikation eller dess bilaga eller på något annat sätt.

En verifikation över utbetalning skall om möjligt vara utfärdad av betalningens mottagare eller av ett penninginstitut eller någon annan motsvarande inrättning som förmedlat betalningen. Erhålls inte till grund för bokföringen någon verifikation som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen klarläggas med hjälp av kassaapparatens kontrollremsa eller en annan handling som skrivits ut av affärsverket självt.

En verifikation som avser rättelse eller överföring i bokföringen skall vara bekräftad på behörigt sätt.

Noteringarna i bokföringen får grunda sig på sådana verifikationsdata som föreligger i maskinläsbara datamedier och vid behov kan tas fram i vanlig läsbar skriftlig form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

För varje räkenskapsperiod skall upprättas ett bokslut som består av

Bokslutet skall bekräftas med specifikationer enligt 21 § till balansräkningen och till noterna.

Bokslutet skall ge en riktig och tillräcklig bild av resultatet av affärsverkets verksamhet och om dess ekonomiska ställning (rättvisande bild). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna.

När bokslutet och den ingående balansen upprättas skall följande principer följas:

Den försiktighet som avses i 4 mom. 3 punkten förutsätter särskilt att i bokslutet tas upp

Avvikelse från principerna i 4 och 5 mom. får göras endast av särskilda skäl. Noterna skall innehålla en redogörelse för grunderna för avvikelsen samt en beräkning av dess inverkan på räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen.

Bokslutet skall upprättas inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. De handlingar som nämns i 1 mom. skall genast efter det bokslutet blivit färdigt tillställas revisorerna och vederbörande ministerium. Affärsverket skall inom april tillställa statskontoret sitt fastställda bokslut att fogas till statens bokslutsakt.

I bokslutet skall resultaträkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsperiod upptas. Har grupperingen av poster i resultaträkningen eller balansräkningen ändrats under räkenskapsperioden, skall uppgifterna i det tidigare bokslutet om möjligt rättas så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

Affärsverket skall under räkenskapsperioden och innan bokslutet färdigställs förhandla om grunderna för sitt bokslut med vederbörande ministerium. Om det uppskattas att resultatet före bokslutsdispositioner enligt det prognostiserade bokslutet väsentligt kommer att avvika från resultatmålet, skall ministeriet även för att iaktta vad som bestäms i 21 § 1 mom. lagen om statens affärsverk förhandla om grunderna för bokslutet med finansministeriet.

Om affärsverket gör upp en delårsrapport, skall delårsrapporten tillställas även vederbörande ministerium.

I bokslutet skall också ingå ett separat bokslut för verksamhet som enligt lagen om affärsverket bedrivs inom ramen för statsbudgeten. I det separata bokslutet redovisas för verksamhetens intäkter och kostnader samt de förändringar som har skett i fråga om förmögenhet och kapital.

På separata bokslut enligt 1 mom. tillämpas detta beslut, med undantag av 23 § 8 mom. och 26 §. I separata bokslut tillämpas inte på avskrivningarna i bokföringen vad lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) föreskriver om maximala avskrivningar.

I fråga om verksamhet som enligt lagen om affärsverket bedrivs inom ramen för statsbudgeten uppgörs resultaträkningen och balansräkningen enligt de scheman som statskontoret fastställer.

Den verksamhetsberättelse som ett affärsverk årligen avger till statsrådet skall innehålla

Om affärsverket publicerar en årsberättelse, skall det av statsrådet fastställda bokslutet vara klart avskilt från årsberättelsens övriga material.

Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller upphör får räkenskapsperioden vara kortare.

Ett affärsverk skall se till att ett dotterbolags räkenskapsperiod är densamma som affärsverkets. Statskontret kan av särskilda skäl för en viss tid bevilja dotterbolaget undantag beträffande räkenskapsperioden, vilket skall uppges i den berättelse som avses i 21 § 2 mom. lagen om statens affärsverk.

Om affärshändelserna har bokförts enligt kontantprincipen, skall noteringarna i bokföringen, med undantag för sådana som gäller affärshändelser av ringa betydelse, innan bokslutet uppgörs rättas och kompletteras så att de stämmer överens med prestationsprincipen.

I omsättningen ingår affärsverkets försäljningsintäkter från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

Som extraordinära betraktas sådana intäkter och kostnader som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från affärsverkets normala verksamhet.

Posterna bland aktiva i balansräkningen delas upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. Till bestående aktiva i balansräkningen hör också sådan nationalförmögenhet eller därmed jämförbar särskild förmögenhet som är i affärsverkets besittning med stöd av lag om affärsverket. De övriga posterna bland aktiva är rörliga.

Anläggningstillgångar är föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till bestående aktiva som avses i 17 §.

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.

Finansieringstillgångar är kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form.

Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång.

Om beloppet av de fasta utgifter som sammanhänger med anskaffningen och tillverkningen av en tillgång är väsentligt jämfört med den anskaffningsutgift som avses i 1 mom., får också deras andel räknas in i anskaffningsutgiften.

Om beloppet av tillverkningstidens ränteutgifter för ett lån som kan hänföras till tillverkningen av en tillgång som hör till bestående aktiva, sammanräknat med de fasta utgifter som avses i 2 mom. är väsentligt jämfört med den anskaffningsutgift som avses i 1 mom., får utöver de fasta utgifterna också ränteutgifterna räknas in i anskaffningsutgiften.

Om inte affärsverket visar något annat, skall anskaffningsutgiften för tillgångar av samma slag vilka ingår i omsättningstillgångarna beräknas enligt först-in-först-utprincipen eller i motsatt anskaffnings- och överlåtelseordning. Som anskaffningsutgift för sådana tillgångar får även anges realiserade genomsnittliga anskaffningsutgifter vägda enligt volym.

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas även på de värdepapper av samma slag som tas upp i balansräkningens aktiva men inte utgör omsättningstillgångar.

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter för anskaffning och tillverkningen av en tillgång skall kunna klarläggas med hjälp av en kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

En tillgång överförs från omsättningstillgångarna till anläggningstillgångarna till anskaffningsutgiftens belopp eller till beloppet av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En tillgång överförs från anläggningstillgångarna till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.

Resultatregleringar (aktiva) är

Resultatregleringar (passiva) är

I balansspecifikationerna skall i detalj per grupp förtecknas i affärsverkets balansräkning vid räkenskapsperiodens utgång upptagna

De i 1 mom. 1 punkten avsedda balansspecifikationerna får alternativt upprättas så att de innehåller enbart ökningar och minskningar under räkenskapsperioden.

De i 38 § avsedda noter som affärsverket har fogat till sitt bokslut skall förtecknas per grupp. Över förändringar i dessa specifikationer skall föras en förteckning eller särskild bokföring under räkenskapsperioden, om uppgifterna inte framgår av huvudbokföringen.

Affärsverket får upprätta balansspecifikationerna och specifikationerna till noterna som mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

I bokslutet upptas

Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra åtaganden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Är fordringar eller skulder eller andra åtaganden i utländsk valuta bundna vid en bestämd kurs genom avtal eller på något annat sätt, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. Om en fordran eller skuld förfaller till betalning efter en längre tid än ett år efter bokslutsdagen, får de kursskillnader som föranleds av detta tas upp som intäkter eller kostnader senast för den räkenskapsperiod under vilken fordran eller skulden betalas.

I bokslutet skall räkenskapsperiodens inkomster tas upp som intäkter. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan.

Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det separata bidrag som hänför sig till prestationen skall härvid kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Affärsverket skall iaktta samma grund för alla inkomster som avses här när de redovisas som intäkter.

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas upp som kostnad.

Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra materiella tillgångar som hör till bestående aktiva skall aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan.

Material och förnödenheter av samma slag vilka hör till omsättningstillgångarna och materiella tillgångar av samma slag bland anläggningstillgångarna, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av affärsverket omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt.

Utvecklingsutgifter får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. De aktiverade utvecklingsutgifterna skall avskrivas enligt plan inom fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses överensstämma med god bokföringssed.

Har andra utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas enligt plan inom fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses överensstämma med god bokföringssed.

Ett affärsverk får, om det finns särskilda skäl, ta upp avskrivningar som överskrider planen.

Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning. Nedskrivning kan emellertid inte företas i fråga om sådan nationalförmögenhet eller därmed jämförbar särskild förmögenhet som är i affärsverkets besittning med stöd av lag om affärsverket.

Från intäkter skall dras av de utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser, om

Från intäkterna får dras av även sådana av förpliktelser orsakade framtida utgifter eller förluster som kan specificeras och motsvarar bestämmelserna i 1 mom. 1―3 punkten.

Om det exakta beloppet av en utgift eller förlust som avses i 1 eller 2 mom. eller datum för dess realisering inte är känt, skall det tas upp bland balansräkningens avsättningar.

Förluster och utgifter som avses i 1―3 mom. får tas upp i resultaträkningen och balansräkningen till högst sitt sannolika belopp.

Värdenedgång i en post som tas upp bland balansräkningens aktiva får inte redovisas som avsättning.

I bokslutet får överföring göras till nyanskaffningsreserver enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Om en kostnadsföring som har gjorts beträffande finansieringstillgångar enligt 22 § 1 mom., beträffande omsättningstillgångar enligt 23 § 3 mom. eller beträffande balansräkningens bestående aktiva enligt 24 § visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett värdepapper som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen är varaktigt väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. Om uppskrivningen visar sig vara obefogad skall den återföras.

Om värdet på de tillgångar som avses i 1 mom. har uppskrivits under räkenskapsperioden, skall ett belopp som motsvarar uppskrivningen tas upp i en uppskrivningsfond bland passiva. Fonden får endast användas för höjning av grundkapitalet. Vid återföring av uppskrivning skall det kapital som tagits upp i en fond i motsvarande mån minskas med det belopp som återförs. Om grundkapitalet i ett affärsverk har höjts genom utnyttjandet av en uppskrivningsfond och det kapital som tagits upp i fonden inte kan minskas med det belopp som återförs, skall ett motsvarande belopp upptas som en minskning av det övriga egna kapitalet.

Latenta skatteskulder och skattefordringar som beror på periodiseringsskillnader å ena sidan mellan intäkter och motsvarande skattepliktiga inkomster samt å andra sidan mellan kostnader och motsvarande, i beskattningen avdragbara utgifter får med iakttagande av särskild försiktighet tas upp som en särskild post i resultaträkningen och balansräkningen.

Resultaträkningen skall upprättas så att av den framgår hur räkenskapsperiodens resultat har uppkommit.

Avskrivningarna i bokföringen får inte överskrida de maximala avskrivningarna enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Resultaträkningen upprättas enligt schemat i bilaga 1. Resultaträkningen skall upprättas mer detaljerat än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som har inverkat på räkenskapsperiodens resultatbildning skall kunna klargöras.

I resultaträkningen skall intäkts- och kostnadsposterna redovisas var för sig utan att de dras av från varandra, om sammanslagningen av intäkten och kostnaden i en post inte är motiverad för att ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen.

Posterna i schemat i bilaga 1 får sammanslås, om deras upptagande separat endast har ringa betydelse när det gäller att ge en rättvisande bild av hur affärsverkets resultat för räkenskapsperioden har uppkommit och av den ekonomiska ställningen eller om sammanställningen leder till ett tydligare framställningssätt. I resultaträkningen skall dock anges omsättningen och räkenskapsperiodens vinst (förlust) samt de mellansummor som markerats med stora bokstäver i schemat.

Det resultatutjämningsförfarande som avses i 23, 24, 26 och 30 § får primärt användas endast i den mån detta är möjligt utan att räkenskapsperiodens vinst blir mindre än den som enligt statsbudgeten skall intäktsföras till staten.

Som långfristig betraktas en sådan fordran eller del av fordran som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Övriga fordringar är kortfristiga.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även vid redovisning av skulder som långfristiga och kortfristiga.

Balansräkningen upprättas enligt schemat i bilaga 2. Balansräkningen skall upprättas mer detaljerat än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att balansräkningsposterna skall kunna klargöras.

Om affärsverket har en fordran hos den till vilken affärsverket självt står i skuld, skall fordran och skulden tas upp var för sig i balansräkningen. Också de övriga balansräkningsposterna skall tas upp utan att de dras av från varandra, om avdraget inte är motiverat för att ge en rättvisande bild.

De poster som angetts med arabiska siffror i schemat enligt bilaga 2, med undantag av andelar i dotterbolag inom samma affärsverkskoncern, får slås samman, om deras upptagande separat har ringa betydelse när det gäller att ge en rättvisande bild av hur affärsverkets resultat för räkenskapsperioden har uppkommit och av den ekonomiska ställningen eller om sammanslagningen leder till ett tydligare framställningssätt.

Noterna angående tillämpade bokslutsprinciper skall innehålla

Noterna till resultaträkningen skall innehålla

Den specifikation som avses i 1 mom. 6 punkten behöver inte göras, om sammanställningen endast har haft ringa betydelse för givandet av en rättvisande bild.

Noterna till balansräkningens aktiva skall innehålla

Utöver vad som bestäms i 1 mom., skall följande uppgifter om bestående aktiva, särskilt för anskaffningsutgiften och uppskrivningen, uppges per balanspost:

Utöver vad som bestäms i 1 mom., skall av de fordringar som avses i punkt B.II.2 bland aktiva i balansräkningsschemat i bilaga 2 separat uppges:

Den specifikation som avses i 1 mom. 10 punkten behöver inte göras, om sammanställningen endast har haft ringa betydelse för givandet av en rättvisande bild.

Noterna till balansräkningens passiva skall innehålla

Utöver vad som bestäms i 1 mom., skall av de skulder som avses i punkt D.7 bland passiva i balansräkningsschemat i bilaga 2 separat anges:

Den specifikation som avses i 1 mom. 4 punkten behöver inte göras, om sammanställningen endast har haft ringa betydelse för givandet av en rättvisande bild.

Noterna angående inkomstskatten skall innehålla

Noterna angående säkerheter och ansvarsförbindelser skall innehålla

Noterna angående ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen skall innehålla

Noterna angående personalen skall innehålla

Övriga noter skall innehålla

Utöver vad som bestäms i 33―40 § skall ett affärsverk som hör till en affärsverkskoncern i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem uppta

Bokslutet skall dateras och skrivas under av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören. Har en styrelsemedlem eller verkställande direktören anfört avvikande mening om bokslutet, skall ett uttalande om denna bifogas bokslutet om den som anfört avvikande mening yrkar det.

Specifikationerna till balansräkningen och till noterna skall dateras och skrivas under av dem som har gjort upp dem.

Styrelsen och verkställande direktören skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskning i den omfattning som revisorn finner behövlig samt ge de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

Ett affärsverk som bildar en sådan affärsverkskoncern som avses i 4 a § lagen om statens affärsverk skall upprätta ett bokslut för affärsverkskoncernen och ta det in i sitt bokslut. Affärsverkskoncernens bokslut skall bestå av

Koncernbokslutet skall upprättas för affärsverkets räkenskapsperiod.

Vad som i 9 § 7 mom., 10 § 1 mom. och 12 § 2 mom. samt 42 § 1 mom. bestäms om affärsverks bokslut skall i tillämpliga delar iakttas i affärsverkskoncernens bokslut.

Koncernresultaträkningen skall upprättas med iakttagande i tillämpliga delar av schemat i bilaga 1 och koncernbalansräkningen med iakttagande i tillämpliga delar av schemat i bilaga 2.

Affärsverkskoncernens bokslut skall upprättas som en sammanställning av affärsverkets och dotterbolagens resultaträkningar och balansräkningar samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem med iakttagande av god bokföringssed.

Koncernresultaträkningen skall utvisa affärsverkskoncernens resultat för räkenskapsperioden efter att koncernens interna intäkter och kostnader samt den interna vinstutdelningen och de andelar av dotterbolagens resultat som motsvarar utomståendes innehav har eliminerats. I resultaträkningen skall separat redovisas för koncernbidrag som ett dotterbolag till affärsverket gett och erhållit.

Koncernbalansräkningen skall utvisa koncernens eget kapital uppdelat i affärsverkets grundkapital, dotterbolagens bundna egna kapital, affärsverkets uppskrivningsfond, annat eget kapital för affärsverkets och dotterbolagens fria egna kapital samt affärsverkets vinst eller förlust för räkenskapsperioden efter att det till affärsverkskoncernen hörande affärsverkets och dotterbolagens inbördes fordringar och skulder samt inbördes innehav och besittning av aktier har eliminerats och de andelar som utomstående äger i dotterbolagen har tagits upp i balansräkningen som en särskild post.

Om bestämmelserna i 1 och 2 mom. på grund av affärsverkskoncernens sammansättning eller av någon annan särskild orsak inte kan iakttas när bokslutet upprättas, får avvikelse från dessa göras på det sätt som förhållandena kräver. För avvikelsen skall redogöras i koncernbokslutet.

Dotterbolagens bokslut skall, om möjligt, före sammanställningen ändras i enlighet med detta beslut.

Noterna till koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall utöver de uppgifter som avses i 44 § innehålla

Affärsverket skall se till att dotterbolaget lämnar affärsverket de uppgifter som behövs för att bedöma affärsverkskoncernens ställning och för att räkna ut resultatet av verksamheten. Affärsverket skall även se till att affärsverkets namn uppges i dotterbolagets verksamhetsberättelse.

I den berättelse över affärsverkskoncernens verksamhet som årligen skall lämnas till statsrådet skall ingå sådana för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av dess verksamhet viktiga uppgifter för vilka inte behöver redogöras i affärsverkets eller dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar eller i bilagorna till dem, samt från koncernens synpunkt väsentliga händelser, även om de inträffat efter utgången av räkenskapsperioden.

Har ett affärsverk under räkenskapsperioden förvärvat ett dotterbolag, skall en redogörelse för detta lämnas i den berättelse som avses i 1 mom. I berättelsen skall dessutom uppges det genomsnittliga antalet anställda hos affärsverkskoncernen under räkenskapsperioden samt det sammanlagda beloppet löner som betalats till dem under denna tid.

I den berättelse som årligen skall inges till statsrådet över affärsverkskoncernens verksamhet skall om en sådan koncern (underkoncern) som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. (145/1997) lagen om aktiebolag och som affärsverkets dotterbolag bildar meddelas

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod avge en revisionsberättelse över affärsverkets och affärsverkskoncernens bokslut till vederbörande ministerium, som utan dröjsmål därefter skall föredra bokslutet för statsrådet för fastställelse.

Då affärsverkets och affärsverkskoncernens bokslut föredras för statsrådet skall revisionsberättelserna fogas till de bokslutshandlingar som avses i 9 § 1 mom. och 43 § 1 mom. Specifikationerna till balansräkningen eller till noterna behöver inte fogas till föredragningshandlingarna.

I affärsverket och affärsverkskoncernen skall revisionen utföras i den omfattning som god revisionssed förutsätter.

När revisionen har slutförts, skall revisorn göra en anteckning om detta på bokslutet och i den hänvisa till revisionsberättelsen samt uttala sig om huruvida bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett utlåtande om

Revisorerna skall i sin berättelse vid behov komplettera bokslutsuppgifterna.

Revisorerna har rätt att i berättelsen lämna också andra upplysningar som de anser att bör meddelas statsrådet. Anmärkningar till affärsverkets styrelse och verkställande direktör skall antecknas i protokollet eller i någon annan handling, som skall delges styrelsen och vid behov vederbörande ministerium.

Vad som i 2―5 mom. sägs om revisionsberättelse skall i tillämpliga delar iakttas i den revisionsberättelse som skall avges över affärsverkskoncernens bokslut.

Är resultatet under affärsverkets räkenskapsperiod före bokslutsdispositioner väsentligt mindre än det av statsrådet fastställda resultatmålet, skall affärsverkets styrelse lämna en utredning i saken till vederbörande ministerium. Ministeriet fogar härvid utredningen och sitt ställningstagande därtill till föredragningshandlingarna.

Konstaterar ministeriet eller affärsverkets styrelse att affärsverket inte har förutsättningar för en fortlöpande lönsam verksamhet, skall ministeriet föra saken till statsrådet. När verksamhetens lönsamhet bedöms skall beaktas de ersättningar som med stöd av 9 § lagen om statens affärsverk beviljas ett affärsverk för olönsamma uppgifter.

Bokslutet och en förteckning över använda bokföringsböcker skall föras in i en balansbok, som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras.

Bokslutshandlingarna skall vara överskådliga och bokslutet skall bilda en helhet.

Noteringarna i bokföringen skall göras på ett tydligt och varaktigt sätt. En registrering får inte utplånas eller göras otydlig.

Noteringarna i grund- och huvudbokföringen får göras som mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

Noteringarna i grundbokföringen och specifikationerna till huvudbokföringen får göras i maskinläsbara datamedier vilkas data vid behov kan tas fram i vanlig läsbar skriftlig form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

I bokföring enligt maskinell metod skall det sätt på vilket anteckningarna görs och sambandet mellan dem och resultat- och balansräkningen kunna konstateras utan att maskin används.

Beskrivningen av förfarandet vid maskinell bokföring innehåller en allmän beskrivning av datasystemet och en redogörelse för hur anteckningarna görs samt för registreringskedjan, in- och utmatningsmaterialet, granskningar och avstämningar för att säkra bokföringens riktighet och fullständighet, datalager samt förvaringen av bokföringsmaterialet.

Verifikationerna skall förvaras så att varje verifikation vid behov lätt kan hittas.

Verifikationerna får förvaras som mikroutskrift eller i någon annan form som kan läsas med hjälp av en teknisk anordning och vid behov tas fram i vanlig läsbar skriftlig form, om inte statskontoret bestämmer något annat.

Bokföringsböckerna, kontoplanen och beskrivningen av förfarandet vid maskinell bokföring skall bevaras minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstaterats vilket kontosystem som har använts och på vilket sätt databehandlingen har utförts.

Räkenskapsperiodens verifikationer och annat bokföringsmaterial än det som nämns i 3 mom. skall bevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång, verifikationerna i den ordning de bokförts eller annars ordnade så att sambandet mellan verifikationerna och noteringarna i bokföringen kan konstateras utan svårighet.

Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om förvaringen av bokföringsmaterialet.

Närmare föreskrifter om affärsverkens och affärsverkskoncernernas bokföring meddelas av statskontoret.