769/1997

En pantlåneinrättning är ett aktiebolag som har bildats för att bedriva pantlånerörelse och som har fått koncession för rörelsen. Med pantlånerörelse avses i denna lag utgivande av penninglån till fysiska personer mot pant i lös egendom. En pantlåneinrättning får inte av allmänheten ta emot depositioner eller andra medel som skall återbetalas.

Låntagaren är inte personligen ansvarig för lånet. Panten, som bara kan vara en handfången pant, är den enda säkerheten för lånet.

Finansinspektionen utövar tillsyn över pantlåneinrättningarnas verksamhet.

I ansökningen om koncession skall lämnas tillräckliga uppgifter om ägarna till pantlåneinrättningen och deras ägarandelar samt om förvaltningen och de personer som sköter förvaltningen. Stiftelseurkunden skall fogas till ansökningen. Finansministeriet har rätt att även kräva andra uppgifter som det anser vara behövliga.

Utlåtande om pantlåneinrättningens ansökan om koncession skall begäras av finansinspektionen och av polisen på orten.

Koncession skall beviljas en pantlåneinrättning, om de uppgifter som erhållits om ägarnas och förvaltningspersonalens tillförlitlighet och lämplighet samt andra uppgifter bekräftar att pantlåneinrättningen kommer att ledas professionellt och tillförlitligt samt enligt sunda och försiktiga affärsprinciper och att pantlåneinrättningen i övrigt kommer att iaktta stadgandena i denna lag.

Efter att ha hört sökanden har finansministeriet rätt att i koncessionen uppställa begränsningar eller villkor för pantlåneinrättningens affärsverksamhet.

Finansministeriet kan på framställning av finansinspektionen återkalla en pantlåneinrättnings koncession, om

Om finansministeriet med stöd av 1 mom. återkallar en pantlånerinrättnings koncession, kan finansministeriet samtidigt meddela föreskrifter om hur nedläggningen av verksamheten skall ske.

Finansministeriet skall anmäla till handelsregistret att koncessionen har återkallats.

Finansministeriet kan på ansökan av en pantlåneinrättning återkalla dess koncession, om inrättningen har beslutat att upphöra med den verksamhet för vilken koncession krävs. Utlåtande av finansinspektionen skall begäras om en ansökan som gäller återkallande av koncession.

Om finansministeriet med stöd av 1 mom. återkallar en pantlåneinrättnings koncession, kan finansministeriet samtidigt meddela föreskrifter om hur nedläggningen av verksamheten skall ske.

Finansministeriet skall anmäla till handelsregistret att koncessionen har återkallats.

I en pantlåneinrättnings bolagsordning skall utöver vad lagen om aktiebolag (734/1978) stadgar bestämmas

Finansinspektionen skall tillställas en anmälan om grundande och nedläggning av filialer för en pantlåneinrättning.

Innan en pantlåneinrättning inleder sin verksamhet skall den tillställa finansinspektionen

Om de uppgifter som nämns i 1 mom. ändras, skall finansinspektionen utan dröjsmål underrättas om detta.

En pantlåneinrättning skall innan verksamheten inleds underrätta finansinspektionen om de ägare av andelar i pantlåneinrättningen, vilka äger minst 10 procent av aktiekapitalet eller vilkas andel svarar för minst 10 procent av den rösträtt som inrättningens aktier medför eller vilkas andel annars ger rätt att utöva ett därmed jämförbart inflytande i pantlåneinrättningens förvaltning, samt om storleken av innehaven. I underrättelsen skall behövliga uppgifter lämnas om storleken av andelarna och om deras ägare. Inrättningen skall omedelbart anmäla de förändringar i innehaven av andelar som kommit till dess kännedom.

Om finansinspektionen finner att innehavet av någon andel äventyrar pantlåneinrättningens försiktiga och sunda affärsverksamhet, kan finansinspektionen förbjuda ägaren av andelen att utöva sin rösträtt.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur de uppgifter som avses i denna paragraf skall meddelas finansinspektionen.

Inrättningen skall ha en verkställande direktör. Vad denna lag stadgar om verkställande direktören skall på motsvarande sätt tillämpas på vice verkställande direktören, om en sådan utses för inrättningen.

I fråga om revisionen av en pantlåneinrättning gäller vad revisionslagen (936/1994), lagen om aktiebolag och denna lag stadgar.

En pantlåneinrättnings bolagsstämma skall för varje räkenskapsperiod välja minst två revisorer och en revisorssuppleant. Minst en revisor och revisorssuppleanten skall vara av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning.

Finansinspektionen skall för en pantlåneinrättning förordna en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren, om

Förordnandet gäller till dess att en ny revisor har utsetts i stället för den som avses i 1 mom.

Finansinspektionen meddelar pantlåneinrättningen ett förordnande som avses i 10 kap. 1 § 4 mom. eller 14 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag.

En revisor som har förordnats av finansinspektionen kan av denna skiljas från uppdraget under pågående mandatperiod.

Utöver vad som stadgas i 2 mom. får en pantlåneinrättning äga för pantlånerörelsen nödvändiga fastigheter och aktier eller andelar i fastighetssammanslutningar. Endast av särskilda skäl och med tillstånd av finansinspektionen får en pantlåneinrättning äga andra fastigheter och aktier eller andelar i fastighetssammanslutningar.

En pantlåneinrättning har rätt att för beviljade lån utöver ränta uppbära ersättningar som motsvarar kostnaderna för långivningen och pantsättningen. Den enligt 17 § 1 mom. på pantkvittot antecknade räntan och beloppet av de ersättningar som motsvarar de övriga lånekostnaderna får inte under lånetiden ändras till låntagarens nackdel.

En pantlåneinrättning får inte ta emot en sak som pant, om inte pantsättaren styrker sin identitet och är myndig eller om det finns skäl att misstänka att pantsättaren saknar rätt att pantsätta saken. Identifieringsuppgifterna, som gäller pantsättarens identitet och affärsverksamhet i anslutning till långivningen, skall förvaras på ett tillförlitligt sätt och skyddade så att ingen annan än den pantlåneinrättning till vilken uppgifterna har lämnats kan få tillgång till dem. Identifieringsuppgifterna skall förvaras minst fem år efter att kundförhållandet eller transaktionen upphört.

På pantkvittot skall antecknas lånets ordningsnummer, datum för pantsättningen, lånets förfallodag, lånekapitalet, räntan, beloppet av den ersättning som motsvarar sådana lånekostnader som långivningen och pantsättningen medför samt lånevillkoren. Räntan och de andra lånekostnader som avses ovan skall antecknas på pantkvittot i penningbelopp. Kvittot skall dessutom innehålla uppgifter om pantens art och de pantsatta föremålens antal samt vid behov deras mått och vikt.

En pantlåneinrättning får inte på förhand uppbära ränta eller någon annan ersättning för lånekostnader.

Lånetiden skall vara högst ett år.

Innehavaren av pantkvittot har rätt att lösa ut panten innan lånet förfaller genom att betala lånekapitalet, räntan och andra överenskomna lånekostnader. Därvid får räntan och de andra lånekostnaderna utan hinder av 7 kap. 12 § 2 mom. konsumentskyddslagen (38/1978) räknas så att varje påbörjad månad efter lånetidens begynnelsedag räknas som en hel månad.

Ett lån kan förnyas. Ett nytt pantkvitto eller ett annat skriftligt avtal skall upprättas mellan pantlåneinrättningen och innehavaren av pantkvittot.

Har i pant givits aktier som medför rätt att besitta en lägenhet som enbart eller huvudsakligen är avsedd att användas av låntagaren som bostad, skall låntagaren underrättas om att lånet har förfallit till betalning. Av underrättelsen skall framgå att panten säljs, om inte lånet betalas genom att lånekapitalet, räntan och övriga i pantkvittot avtalade lånekostnader betalas inom två månader från underrättelsen. I underrättelsen skall även nämnas att aktier som avses i detta moment på yrkande av ägaren med stöd av 22 § 1 mom. kan säljas även med anlitande av en fastighetsförmedlare.

Pantlåneinrättningen får inte sälja en pant tidigare än en månad efter lånets förfallodag eller, i det fall som avses i 21 § 2 mom., två månader efter underrättelsen, om inte innehavaren av pantkvittot samtycker till att panten säljs tidigare. Utan samtycke av innehavaren av pantkvittot får panten säljas senare än fyra månader efter lånets förfallodag endast om det med hänsyn till säsongvariationer eller andra omständigheter som påverkar pantens försäljningspris finns grundad anledning till detta.

Så länge panten är osåld har pantkvittots innehavare rätt att lösa ut den genom att till pantlåneinrättningen betala lånekapitalet, räntorna och övriga avtalade lånekostnader samt ersättning för kostnader som beror på försäljningsåtgärder. Utöver räntan för lånetiden får dröjsmålsränta inte uppbäras för längre tid än fyra månader från förfallodagen.

När aktier som nämns i 21 § 2 mom. säljs med anlitande av en fastighetsförmedlare, skall de säljas senast fyra månader efter den underrättelse som avses i 21 § 2 mom., om inte pantlåneinrättningen samtycker till en längre försäljningstid. Om pantlåneinrättningen inte samtycker till en längre försäljningstid, skall panten säljas på auktion.

En pantlåneinrättning får själv köpa panten på offentlig auktion. Pantlåneinrättningen har rätt att sälja de varor som den skaffat på detta sätt.

Värdepapper som avses i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen (495/1989) skall dock utan hinder av 22 § 1 mom. säljas genom offentlig handel som avses i 3 kap. värdepappersmarknadslagen till det vid tiden för försäljningen gällande börs- eller marknadspriset.

Har överskott som är 300 mark eller större uppkommit vid försäljning av en pant, skall pantlåneinrättningen utan oskäligt dröjsmål underrätta låntagaren eller den till vilken pantkvittot överlåtits.

Pantlåneinrättningen skall betala överskottet till innehavaren av pantkvittot eller till den som enligt 27 § hade fått lösa ut panten. Yrkande om betalning av överskottet skall framställas inom ett år från försäljningsdagen. Sker detta inte, har pantlåneinrättningen rätt till överskottet. Pantlåneinrättningen är inte skyldig att betala ränta på överskott.

Pantlåneinrättningen får inte driva in underskott som uppkommit vid försäljning av en pant.

Pantlåneinrättningen skall föra en särskild förteckning över pantkvitton som enligt anmälan har förkommit. En person har rätt att endast få sådana uppgifter ur förteckningen som gäller ett lån till honom. Samma rätt har den till vilken pantkvittot i enlighet med 16 § 3 mom. har överlåtits.

Om låntagaren eller den till vilken pantkvittot överlåtits har anmält att pantkvittot förkommit, får han lösa ut panten, om ingen annan gör anspråk på den. Panten kan lösas ut sedan lånet förfallit eller en månad förflutit från registrering enligt 26 § 2 mom. Den skall dock lösas ut senast två månader efter lånets förfallodag.

En pantlåneinrättning skall med vederbörlig omsorg reda ut grunderna för och syftet med att dess tjänster anlitas, om den finner att tjänsterna till sin struktur och omfattning avviker från det sedvanliga med tanke på inrättningens storlek eller läge eller att de inte har något uppenbart ekonomiskt syfte eller att de inte är förenliga med kundens ekonomiska situation eller affärstransaktioner.

Om pantlåneinrättningen efter att ha uppfyllt sin ovan avsedda omsorgsplikt eller annars har anledning att betvivla att panter som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung, skall den, innan affärstransaktionen slutförs, avbryta den för tilläggsutredningar eller vägra utföra den samt alltid utan dröjsmål anmäla saken till finansinspektionen och på dess begäran lämna den alla uppgifter och handlingar som kan vara av betydelse för utredningen av misstanken. Om det sannolikt blir svårare att utröna vem som drar förmån av affärstransaktionen, om affärstransaktionen förvägras eller avbryts kan den likväl utföras, varefter en anmälan om saken ofördröjligen skall göras till finansinspektionen. Att anmälan görs får inte röjas för den som misstanken gäller eller någon annan tredje person. Finansinspektionen får registrera, använda och lämna de upplysningar den erhållit endast för bekämpning av sådan brottslig verksamhet som avses i 4 mom. i denna paragraf.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om omsorgsplikt och skyldighet att göra anmälan enligt denna paragraf samt hur dessa skall fullgöras.

Om finansinspektionen på basis av upplysningar som lämnats till den eller som den annars har inhämtat anser att det finns anledning att misstänka att det är fråga om att dölja eller utplåna den verkliga arten, det verkliga ursprunget eller den verkliga förvaringsplatsen för en pant eller sådana dispositioner eller rättigheter som gäller panten, skall den underrätta förundersökningsmyndigheten om saken. Finansinspektionen kan samtidigt meddela pantlåneinrättningen ett förordnande att under högst sju dagar avstå från att utföra transaktionen, om en sådan åtgärd behövs för förundersökningsåtgärderna.

För finansinspektionen och pantlåneinrättningen samt för de personer som i god tro har vidtagit åtgärder på deras vägnar uppkommer inte ansvar för ekonomiska skador som någon åtgärd enligt 28 a § eventuellt föranleder.

Lagstiftningen om aktiebolag tillämpas på pantlåneinrättningar, om inte annat stadgas i denna lag.

Endast pantlåneinrättningar får använda benämningen "pant" i sin firma eller annars som beteckning för sin verksamhet. Oaktat förbudet får benämningen "pant" användas i en firma eller för att beskriva verksamheten, om det är uppenbart att användningen av ordet inte på ett missvisande sätt hänvisar till pantlåneinrättningarnas verksamhet.

Underrättelse som avses i 21 § 2 mom., 25 § 1 mom. och 26 § 3 mom. anses ha skett då ett meddelande har skickats som rekommenderat brev under den adress som låntagaren eller den till vilken pantkvittot överlåtits har uppgivit eller som pantlåneinrättningen annars känner till.

Styrelsemedlemmarna och suppleanterna i en pantlåneinrättning, verkställande direktören, vice verkställande direktören om en sådan har utsetts för inrättningen, filialföreståndarna, revisorerna och de anställda samt sådana personer som på uppdrag av dessa utför en uppgift är skyldiga att hemlighålla vad de i sin verksamhet har fått veta om en kunds eller någon annans enskilda förhållanden, ekonomiska ställning eller affärs- eller yrkeshemlighet. Uppgifter som skall hemlighållas får inte heller lämnas till bolagsstämman eller till en aktieägare.

En pantlåneinrättning är skyldig att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för utredande av brott samt till sådana myndigheter som enligt lag annars har rätt att få uppgifter av detta slag.

En pantlåneinrättning har rätt att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till ett i 2 § kreditinstitutslagen (1607/1993) avsett kreditinstitut inom samma koncern, om det med tanke på det mottagande kreditinstitutets hantering av risker är nödvändigt att upplysningarna lämnas.

En pantlåneinrättning skall tillställa finansinspektionen de allmänna villkor som används vid avtal mellan inrättningen och dess kunder.

Om finansinspektionen konstaterar att pantlåneinrättningen i användningen av avtalsvillkor handlar i strid med stadgandena i konsumentskyddslagen, skall den begära utlåtande om saken av konsumenttombudsmannen.

Finansinspektionen kan förbjuda användningen av ett avtalsvillkor, om avtalsvillkoret inte hör till pantlånerörelsen eller om villkoret med beaktande av parternas ställning och förhållanden bör anses vara oskäligt för kunden.

En pantlåneinrättnings grundare, en styrelsemedlem eller suppleant, verkställande direktören, vice verkställande direktören om en sådan har utsetts för inrättningen, samt en anställd är skyldig att ersätta skada som han i sin verksamhet uppsåtligen eller av vållande har orsakat en låntagare, innehavaren av ett pantkvitto eller någon annan genom att bryta mot denna lag eller bolagsordningen.

En aktieägare i en pantlåneinrättning är skyldig att ersätta skada som han genom medverkan till brott mot denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har vållat pantlåneinrättningen, en aktieägare eller någon annan person.

Straff för brott mot tystnadsplikt enligt 33 § och för röjande av anmälan i strid med 28 a § 2 mom. ådöms enligt 38 kap. 1 och 2 § strafflagen, om inte strängare straff föreskrivs i någon annan lag.

Den som

För pantlåneförseelse kan också dömas en medlem eller suppleant i pantlåneinrättningens styrelse, verkställande direktören, vice verkställande direktören om en sådan har utsetts för inrättningen, eller en anställd, om han uppsåtligen lämnar myndigheterna oriktiga eller vilseledande uppgifter om inrättningen eller någon kund. Detsamma gäller en revisor hos pantlåneinrättningen som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter eller försummar att göra anmärkning eller anmälan om någon brist eller något missbruk som han har observerat.

Den som bryter mot skyldigheten enligt 15 § att identifiera pantsättaren eller förvara identifieringsuppgifterna skall för brott mot identifieringsskyldigheten dömas till böter, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

Har en pantlåneinrättning i sin verksamhet inte iakttagit denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av den eller inrättningens bolagsordning, kan finansinspektionen vid vite ålägga inrättningen att fullgöra sin skyldighet.

Finansinspektionen dömer ut vitet.