600/1997

Statens budgetekonomi är en bokföringsskyldig ekonomienhet. Budgetekonomin är uppdelad på räkenskapsverk, som ansvarar för statens betalningsrörelse och bokföring.

För statens betalningsrörelse och bokföring ansvarar utöver räkenskapsverken även betalningsställena i de fall som avses i 25 § 1 mom. och 50 §. Statens centralbokföring sköts av statskontoret.

Varje räkenskapsverk skall ha en ekonomistadga som det själv fastställer. I ekonomistadgan skall utöver vad som sägs i 31 § 3 mom. och 70 § ges närmare bestämmelser om

Statskontoret meddelar närmare föreskrifter angående skötseln av statens betalningsrörelse, om inte annat följer av denna förordning. Statskontoret övervakar skötseln av statens betalningsrörelse.

Ämbetsverkens och inrättningarnas betalningsrörelse och löneuträkning skall skötas med användning av tillräckligt enhetliga, och säkra system som ger nödvändig information.

Statskontoret meddelar nödvändiga föreskrifter och anvisningar om de system som används vid skötseln av betalningsrörelsen och löneuträkningen.

Till statens bokföring hör ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring, bokföringen för statliga fonder utanför budgeten samt statens centralbokföring.

Ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring samt centralbokföringen består av affärsbokföring och budgetbokföring. Bokföringen för statliga fonder utanför budgeten är affärsbokföring.

I bokföringen för statliga fonder utanför budgeten iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i denna förordning, om inte något annat föreskrivs om detta.

I bokföringen för fonder som bildats med medel som donerats till staten och bokföringen av medel som donerats med särskilda villkor iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i denna förordning, om inte något annat föreskrivs om detta.

Bokföringen och det övriga redovisningsväsendet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om den verksamhet som ämbetsverken och inrättningarna samt de statliga fonderna utanför budgeten bedriver, om deras ekonomi och om deras utveckling.

Bokföringen skall skötas med användning av tillräckligt enhetliga, och säkra system som ger nödvändig information. Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om de system som används i bokföringen.

Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om statens centralbokföring. Statskontoret meddelar nödvändiga kompletterande föreskrifter och anvisningar om statens ämbetsverks och inrättningars bokföring samt om bokföringen för statliga fonder utanför budgeten.

Finansministeriet kan i enskilda fall av särskilda skäl bevilja tillstånd att avvika från bestämmelserna om bokföring i denna förordning.

I affärsbokföringen registreras såsom affärshändelser inkomster, utgifter, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelseoch överföringsposter.

I budgetbokföringen registreras såsom budgethändelser budgetinkomster och budgetutgifter samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Vid bokföringen skall principerna för dubbel bokföring iakttas, om inte annat bestäms nedan.

Bokföringshändelserna skall registreras kronologiskt (grundbokföring) i dagboken samt systematiskt (huvudbokföring) i affärsbokföringens huvudbok och budgetbokföringens huvudbok. Bokföringen skall i mån av möjlighet hållas vid dagsläget.

För varje kassa skall föras kassabok, i vilken alla mottagna och erlagda betalningar införs. Kassaboken avslutas varje dag, om inte något annat bestäms i räkenskapsverkets ekonomistadga.

Räkenskapsverket kan, om i en kassa används kassaterminal eller någon motsvarande anordning eller om betalningsrörelsen är ringa, bestämma att kassan inte behöver föra kassabok.

Affärsbokföringen omfattar åtminstone de konton som behövs för uppgörande av en intäkts- och kostnadskalkyl samt en balansräkning, vilka bestäms av statskontoret.

Budgetbokföringen omfattar budgetkontona, kontona för överförda anslag och övriga konton, som bestäms av statskontoret. Budgetkontona och deras innehåll skall motsvara statsbudgeten och den detaljerade indelningen av denna.

Kontosystemet skall vara klart och tillräckligt specificerat. För varje finansår skall finnas en kontoförteckning försedd med anteckningar om användningstiden.

Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om kontosystemet och kontoförteckningarna.

I budgetbokföringen registreras budgetutgifterna och budgetinkomsterna enligt budgeten för finansåret. I budgetbokföringen kan budgetutgifterna och budgetinkomsterna registreras även på grundval av betalning.

I affärsbokföringen är grunden för registrering av en utgift som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer mottagande av en produktionsfaktor. Grunden för registrering av en sådan inkomst som erhålls av försäljning av prestationer är i affärsbokföringen överlåtelse av prestation (prestationsprincipen). I affärsbokföringen får såväl utgifter som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer som inkomster som erhålls av försäljning av prestationer registreras även på grund av betalning (kontantprincipen). I affärsbokföringen registreras övriga utgifter liksom även övriga inkomster på grund av betalning.

Om registreringarna i affärsbokföringen görs på grund av betalning, skall skulder och fordringar kunna fortlöpande klarläggas.

För säkerställande av att budgetbokföringen är fullständig och tillförlitlig skall mellan affärsbokföringen och budgetbokföringen varje månad och i samband med bokslutet uppgöras en avstämningskalkyl. Avstämningskalkylen förvaras hos räkenskapsverket tillsammans med motsvarande kontoredogörelse.

Om de utgifter som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer och de inkomster som erhålls av försäljning av prestationer i affärsbokföringen har registrerats enligt kontantprincipen, skall registreringarna i affärsbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen.

Registeringar i affärsbokföringen och budgetbokföringen av andra utgifter och inkomster än de som avses i 1 mom. skall innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras enligt vad finansministeriet närmare bestämmer.

Anteckningarna i bokföringen skall göras tydligt och med bestående skrift. En anteckning får inte strykas ut eller göras svårläslig.

Registreringarna skall basera sig på daterade, numrerade och godkända verifikat som verifierar bokföringshändelsen.

Registreringarna skall göras så att deras samband med bokslutet utan svårigheter kan konstateras.

Bokföringens verifikat skall förses med anteckningar om de konton som skall belastas eller gottskrivas, om det annars inte klart framgår på vilket konto bokföringshändelsen har bokförts. På verifikatet skall även antecknas det belopp som skall bokföras på varje konto, granskningarna och godkännandet av utgiften.

Av affärsbokföringens utgifts- eller inkomstverifikat skall framgå vad utgiften eller inkomsten beror på. Av budgetbokföringens budgetutgifts- eller budgetinkomstverifikat skall framgå vad budgetutgiften eller budgetinkomsten beror på. Tidpunkten för mottagande av en produktionsfaktor, för överlåtelse av en prestation eller för uppkomsten av någon annan utgift eller inkomst i affärsbokföringen eller budgetbokföringen skall kunna påvisas med stöd av ett verifikat eller en bilaga till det eller på något annat motsvarande sätt.

Med statskontorets tillstånd kan registreringarna basera sig på verifikatsuppgifter på maskinläsbara datamedier ur vilka data vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form.

Fel i bokföringen skall rättas så att det tydligt framgår vilket verifikat som skall rättas, vad som har rättats och hur rättelsen gjorts.

Verifikat som verifierar rättelse- och överföringsregistreringar skall godkännas på behörigt sätt.

Verifikaten skall förvaras så att varje verifikat vid behov lätt kan hittas.

Verifikaten kan med statskontorets tillstånd förvaras som mikroutskrift eller i någon annan form som kan läsas med hjälp av en teknisk anordning och vid behov återges skriftligt i vanlig läsbar form.

Bokföringsböcker, kontoförteckningar och beskrivningar över förfarandet vid maskinell bokföring skall förvaras i minst tio år efter finansårets utgång så ordnade att det utan svårighet kan konstateras vilket kontosystem som använts och på vilket sätt databehandlingen utförts.

Finansårets verifikationer och annat än i 3 mom. nämnt bokföringsmaterial skall förvaras i minst sex år efter finansårets utgång, verifikationerna i registreringsordning eller annars så ordnade att sambandet mellan verifikationerna och registreringarna utan svårighet kan konstateras.

Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om förvaringen av bokföringsmaterial.

Anteckningarna i grundbokföringen och specifikationerna i huvudbokföringen kan med statskontorets tillstånd göras i maskinläsbara datamedier, om de uppgifter de innehåller vid behov kan återges i vanlig läsbar form.

Vid maskinell bokföring skall sättet att utföra registreringarna och deras samband med bokslutet kunna konstateras utan svårighet och utan att maskinen används.

Vid maskinell bokföring skall en beskrivning av förfarandet uppgöras enligt statskontorets föreskrifter. Beskrivningen skall förses med anteckningar om tillämpningsperioden och förvaras så ordnad att det utan svårigheter kan fastställas på vilket sätt databehandlingen har utförts.

I bokföringsmaterialet skall antingen verifikaten eller de anteckningar i bokföringen som gjorts på basis av dem alltid återges i vanlig läsbar form.

Huvudboken för räkenskapsverkets affärsbokföring skall omfatta de konton som avses i 42 b § 1 mom.

Huvudboken för räkenskapsverkets budgetbokföring skall omfatta de konton som avses i 42 b § 2 mom.

Vid maskinell bokföring skall dagboken samt vid affärsbokföring och budgetbokföring huvudboken återges i skriftlig form minst en gång per månad. Dagboken och huvudböckerna skall senast i samband med bokslutet bindas in, häftas eller ordnas på något annat tillförlitligt sätt och deras sidor numreras så att det efteråt kan konstateras att räkenskapsböckerna finns bevarade i sin helhet.

Har ett räkenskapsverks bokföring spritts på flera betalningsställen, utgörs räkenskapsverkets dagbok samt affärsbokföringens och budgetbokföringens huvudbok av betalningsställenas dagböcker samt av affärsbokföringens och budgetbokföringens huvudböcker. Över affärsbokföringens och budgetbokföringens huvudböcker på betalningsställena skall varje månad göras en sammanställning som omfattar hela räkenskapsverket.

Räkenskapsverket bestämmer, med beaktande av arten och omfattningen av redogörarens verksamhet, hurudan bokföring denne skall föra.

Redogöraren skall för varje kalendermånad tillställa räkenskapsverket en undertecknad redovisning för sina affärstransaktioner. Är redogörarens betalningsrörelse ringa, kan redovisning med räkenskapsverkets tillstånd avges för en längre redovisningsperiod. Redovisning kan dock ges för högst ett finansår. Räkenskapsverket skall granska redovisningen.

Statens centralbokföring skall ordnas så att på basis av den kan uppställas huvudboken för statens affärsbokföring samt huvudboken för statens budgetbokföring och uppgöras statsbokslut samt utredningar över budgetekonomin, fondekonomin och balansposterna.

Huvudboken för statens affärsbokföring uppgörs på basis av data från räkenskapsverkens affärsbokföring. Huvudboken för statens budgetbokföring uppgörs på basis av data från räkenskapsverkens budgetbokföring. Ändringar i räkenskapsverkens kontouppgifter och registreringar i centralbokföringen skall dokumenteras på ett verifierbart sätt.

Kontona i huvudboken för statens budgetbokföring skall bildas så att de omfattar budgetkontona, kontona för överförda anslag och andra i 42 b § 2 mom. avsedda konton. Av budgetbokföringens huvudbok skall med tanke på statsbokslutet framgå det faktiska överskottet eller underskottet för finansåret samt kumulativt.

Räkenskapsverken och sådana statliga fonder utanför budgeten som separat utsetts av statskontoret skall för centralbokföringen varje kalendermånad på det sätt och vid den tidpunkt som statskontoret bestämmer tillställa statskontoret sina kontodata och de kontoredogörelser som baserats på dem samt den avstämningskalkyl som avses i 42 e §. Kontoredogörelsen skall undertecknas på behörigt sätt. Till kontoredogörelsen skall fogas de övriga data som statskontoret bestämmer och som behövs för skötseln av centralbokföringen.

Ämbetsverken och inrättningarna skall ordna sitt övriga redovisningsväsende som avses i 16 § lagen om statsbudgeten samt sina övriga uppföljningssystem så att de producerar de uppgifter som den interna ledningen och den externa styrningen förutsätter och som gäller antalet producerade prestationer, deras art och kostnader och den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet samt deras utveckling.

Statskontoret kan meddela föreskrifter om det redovisningsväsen som avses ovan och om hur det skall ordnas.

Om inte något annat följer av det ändamål som egendom används för, används i statens investeringskalkyler och i andra uppskattningar av kapitalanvändningen som intäktskrav den av statskontoret uträknade effektiva räntekostnaden för staten för den långfristiga upplåningen i mark under det finansår som föregår uppskattningen.

Ämbetsverken och inrättningarna skall inom sina verksamhetsområden ordna kontrollen av de fullmakter som avses i 10 § lagen om statsbudgeten och av andra motsvarande fullmakter som grundar sig på lag och som meddelats i samband med behandlingen av budgeten samt av användningen av dessa fullmakter och av de utgifter som användningen medför. Statskontoret meddelar närmare föreskrifter om kontrollen. Anmälan om fullmakterna och deras användning skall göras hos statskontoret på det sätt som detta bestämmer.

Ämbetsverken och inrättningarna skall föra förrådsbokföring över de omsättningstillgångar som är i deras besittning, om inte statskontoret av särskilda skäl i enskilda fall bestämmer något annat. Om ämbetsverkets eller inrättningens omsättningstillgångar är av särskilt ringa värde och kvantitet, behöver ämbetsverket eller inrättningen inte föra förrådsbokföring över sina omsättningstillgångar. I sistnämnda fall skall ämbetsverket eller inrättningen dock vid utgången av finansåret inventera sina omsättningstillgångar. Statskontoret kan meddela närmare föreskrifter om förrådsbokföringen.

Ämbetsverken och inrättningarna skall såsom bokföring av anläggningstillgångar bokföra sådan nationalförmögenhet och sådana anläggningstillgångar som är i deras besittning. Statskontoret kan meddela närmare föreskrifter om bokföringen av anläggningstillgångar.

Enligt 3 § förordningen om förvaltningen av statens fastighetsförmögenhet (159/1995) skall särskilt utsedda fastighetsenheter föra register över statens fastigheter.

Räkenskapsverkens bokslut skall göras upp på ett enhetligt sätt.

I fråga om bokslut för statliga fonder utanför budgeten skall i tillämpliga delar iakttas vad denna förordning bestämmer om räkenskapsverkens bokslut, om inte något annat bestäms om detta.

Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om statsbokslutet. Statskontoret meddelar nödvändiga kompletterande föreskrifter och anvisningar om bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten.

Finansministeriet kan i enskilda av särskilda skäl fall bevilja tillstånd att avvika från bestämmelserna om bokslut i denna förordning.

Bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets eller fondens ekonomi och om de resultat som verksamheten givit.

Räkenskapsverkets bokslut består av verkets

Bokslutet för statliga fonder utanför budgeten består av fondens

Bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall uppgöras årligen före utgången av februari året efter finansåret. Verksamhetsberättelsen för ett räkenskapsverk kan dock vid behov göras upp före utgången av mars. Verksamhetsberättelsen för ett ministerium kan göras upp före utgången av april.

Bokslutet godkänns och undertecknas av chefen för ämbetsverket eller inrättningen. Om ämbetsverket eller inrättningen har en direktion eller något annat ledande organ godkänner detta bokslutet.

Intäkts- och kostnadskalkylen och balansräkningen görs upp på basis av huvudboken för räkenskapsverkets affärsbokföring. Intäkts- och kostnadskalkylen och balansräkningen görs upp i enlighet med de scheman som finansministeriet föreskriver.

Budgetens utfallskalkyl görs upp på basis av huvudboken för räkenskapsverkets budgetbokföring i enlighet med de scheman som finansministeriet föreskriver. Utfallskalkylen görs upp enligt specificeringen i den detaljerade indelningen av budgeten och skall visa hur budgeten har utfallit.

Bokslutskalkylerna skall bekräftes med specifikationer till balansräkningen.

Den verksamhetsberättelse som ingår som en del av bokslutet för varje ministerium skall innehålla

Räkenskapsverkens verksamhetsberättelser skall innehålla

De andra ämbetsverk och inrättningar som ministerierna bestämmer inom sina förvaltningsområden skall för föregående finansår göra upp en verksamhetsberättelse enligt 2 mom. före utgången av den mars månad som följer efter finansåret.

I balansräkningen upptas som separata förmögenhetsposter den nationalförmögenhet samt de anläggningstillgångar, omsättningstillgångar och finansieringstillgångar som räkenskapsverket besitter.

Som nationalförmögenhet räknas sådana statligt ägda kultur- och naturarv för vilkas del det primära syftet med det statliga ägandet är att bevara förmögenheten och trygga dess bevarande. Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om nationalförmögenheten.

Som anläggningstillgångar räknas föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra nyttigheter vilkas verkningstid som produktionsfaktorer sträcker sig över en längre tid än ett finansår.

Som omsättningstillgångar räknas nyttigheter vilka som sådana eller i förädlad form är avsedda att överlåtas eller konsumeras.

Som finansieringstillgångar räknas pengar, fordringar samt sådana finansieringsmedel som tillfälligt innehar någon annan form.

I balansräkningen upptas på ett tillräckligt specificerat sätt bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar. Bland passiva upptas eget kapital, reserver, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder. Som långfristiga betraktas sådana skulder eller delar av skulder som förfaller till betalning om ett år eller om en längre tid. Om ett ämbetsverk eller en inrättning har fordringar hos någon som ämbetsverket eller inrättningen själv står i skuld till, skall fordringarna och skulderna antecknas separat i balansräkningen.

Sådana medel och sådant kapital för vilka har meddelats särskilda begränsande föreskrifter skall antecknas separat i balansräkningen.

Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en nyttighet.

Om de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften, får ett sådant undantag göras från 1 mom. att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna som kan hänföras till anskaffningsutgiften.

De utgifter för anskaffning och tillverkning av en nyttighet som räknas som aktiverade anskaffningsutgifter skall kunna redas ut med hjälp av en kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Statskontoret meddelar närmare föreskrifter om definitionen av utgifter för anskaffning av egendom.

I bokslutet upptas

Skulder i utländsk valuta samt fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt vad som bestäms i 18 § 3 mom. lagen om statsbudgeten. Är fordringar eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, omräknas de till finsk valuta enligt denna kurs.

Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till nationalförmögenheten eller anläggningstillgångarna, vid utgången av finansåret varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptas som en värderingspost bland passiva. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras.

I specifikationen till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna eller de ökningar och minskningar i fråga om dem som inträffat under finansåret, omsättningstillgångarna och finansieringstillgångarna vid finansårets utgång samt andra utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar som upptagits i balansräkningen (aktiverats), liksom också främmande kapital.

Specifikationer till balansräkningen kan med tillstånd av statskontoret uppgöras såsom mikroutskrift på film eller på annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och vid behov skriftlig återgivning i vanlig läsbar form.

Specifikationerna till balansräkningen skall dateras och undertecknas av dem som uppgjort desamma.

I bokslutet upptas inkomsterna i affärsbokföringen under finansåret som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter i affärsbokföringen som motsvaras av den prestation som överlåtits, liksom även andra utgifter under finansåret vilka sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. De övriga utgifterna i affärsbokföringen får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan.

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad.

Anskaffningsutgiften för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan.

Har andra utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan.

I intäkts- och kostnadskalkylen eller balansräkningen eller i bilagor till dessa skall upptas sådana avskrivningar av utgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt andra utgifter med lång verkningstid som under finansåret dragits av från intäkterna specificerade enligt balansposterna samt ges en utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dessa. Avskrivningsplanerna och ändringar i dem skall göras upp skriftligen samt fogas till specifikationerna till balansräkningen.

Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om avskrivningar och uppgörandet av avskrivningsplaner samt om perioderisering i övrigt.

I intäkts- och kostnadskalkylen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas

I statsbudgetens utfallskalkyl eller bilagan till den skall enligt specificeringen i den detaljerade indelningen av budgeten upptas uppgifter om

Som bilaga till bokslutet skall även presenteras bokslutets avstämningskalkyl.

Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt statens balansräkning görs upp på basis av den huvudbok för statens affärsbokföring som grundar sig på räkenskapsverkens kontouppgifter i enlighet med de scheman för intäkts- och kostnadskalkylen samt balansräkningen som finansministeriet föreskriver. Verkningarna av ämbetsverkens och inrättningarnas interna intäkter och kostnader samt interna fordringar och skulder elimineras med iakttagande av sakens vikt. Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om saken.

På basis av huvudboken för statens budgetbokföring uppgörs budgetkontona jämte jämförelser (kalkyl som åskådliggör budgetens utfall).

I bilagorna till statsbokslutet lämnas en utredning om de fullmakter som beviljats i budgeten samt om användningen av fullmakterna och kostnaderna för deras användning. I bilagorna upptas dessutom statsbokslutets avstämningskalkyl.

Statskontoret uppgör och undertecknar statens intäkts- och kostnadskalkyl, statens balansräkning och den kalkyl som åskådliggör budgetens utfall. Statskontoret sammanställer statsbokslutsakten på det sätt som bestäms i 18 § 1 mom. lagen om statsbudgeten samt publicerar bokslutsakten i tryckt form.

För uppgörande av statsbokslutsakten skall räkenskapsverken före en av statskontoret utsatt tidpunkt tillställa statskontoret de utredningar, baserade på verkens bokslut, som statskontoret bestämmer.