344/1997

Detta beslut gäller teknisk användning, hantering, upplagring och förvaring av flytgas, förbruknings- och hanteringsaggregat för flytgas samt installering och underhåll av dessa.

Kapitlen 4, 5, 6 och 7 i detta beslut gäller inte sådan ringa användning av flytgas som definieras i 2 §

Utöver detta beslut skall följas vad som i statsrådets beslut (421/1989) och (976/1994) särskilt bestäms om märkningen av behållare med farliga ämnen samt om förbudsmärken på användnings-, hanterings-, upplagrings- och förvaringsplatser.

I detta beslut avses med

Som upplagrad och förvarad flytgasmängd anses för flaskornas del den på flytgasflaskan angivna största tillåtna flytgasmängden. I fråga om flytgaslådor för engångsbruk anses som flytgasmängd den på lådan angivna flytgasmängden. I fråga om övriga behållare anses som upplagrad flytgasmängd en kubikmeter av behållarvolymen motsvara 500 kg flytgas.

Om den flytgasmängd som skall upplagras eller förvaras i flaskor är större än 25 kg, skall placeringsstället utmärkas med minst en tydligt synlig tavla. Den skall ha vit botten och texten "NESTEKAASUA - FLYTGAS" med minst 5 cm höga svarta tryckbokstäver. Tavlan skall ha en röd bård. Dessutom skall på tavlan finnas ett förbudsmärke enligt statsrådets beslut (976/1994).

Flytgasflaskornas konstruktionsmaterial skall vara stål, aluminium eller något annat konstruktionsmaterial som till sin hållfasthet och sina egenskaper lämpar sig för flytgasanvändning. Flytgasflaskans identifikationsfärg är grå.

Flaskventilen i en flytgasflaska skall förses med en fjäderbelastad säkerhetsventil. Säkerhetsventilens blåsningseffekt skall vara tillräcklig och öppningstrycket får vara högst 40 bar. I samband med ett vattentryckprov skall flytgasflaskan förses med en ny ventil.

Utloppsöppningen i en flaskventil i en flytgasflaska som är avsedd för hushållsbruk skall förses med en fastslutande och gastät skyddshatt eller -mutter. Om flaskventilen har två separata avstängningsanordningar, behöver skyddshatten inte vara gastät.

I motorgasflaskor får säkerhetsventilen ersättas med en maximalströmningsventil. Motorgasflaskorna skall ha en krage och dess färg skall vara röd. I en motorgasflaska skall finnas ett stigrör.

Höljet till en flytgaslåda för engångsbruk skall vara av metall. Höljet skall dimensioneras, tillverkas och provas så att det håller de mekaniska, termiska och kemiska påfrestningar det utsätts för vid normalanvändning.

På flytgaslådor skall finnas tillräckliga bruksanvisningar och varningsmärkningar. Märkningarna skall göras både på finska och svenska.

Flytgasflaskor skall placeras så att de inte kan bli heta eller utsatta för mekanisk skada under den tid de förvaras och används. Vid placeringen och hanteringen av flaskorna skall beaktas:

Flytgasflaskor får inte placeras i rum där det kastas bad.

Förbrukningsapparater får placeras endast i sådana utrymmen där storleken och ventilationen är tillräcklig. När behovet av ventilation i placeringsutrymmet fastställs, skall ett tillräckligt behov av förbränningsluft för förbrukningsapparater för flytgas och för eventuella apparater som samtidigt använder andra bränslen samt de krav som gäller ett tillfredsställande rumsklimat beaktas.

Förbrukningsapparaterna skall placeras så att föremål och ytor som befinner sig i närheten inte värms upp på ett sätt som äventyrar säkerheten.

Om förbrukningsapparatens drift förutsätter maskinell ventilation i placeringsutrymmet, skall förbrukningsapparaten förses med en apparat som förhindrar gasinströmning i brännaren om den maskinella ventilationen inte är i funktion.

Förbrukningsapparaten skall antingen anslutas till rökgaskanalen eller också skall avlägsnandet av dess rökgaser säkerställas på något annat sätt så att de maximihalter som är tillåtna av de ämnen som uppkommer vid förbränningen inte överskrids i vistelsezonen. Om systemet för avlägsnande av rökgaser har försetts med en avstängningsanordning eller maskinellt avlägsnande, skall förbrukningsapparaten förses med en apparat som förhindrar gasinströmning i brännaren, om inte avlägsnandet av rökgaserna är obehindrat eller det maskinella avlägsnandet i funktion.

Avlägsnandet av rökgaser skall ske utåt så att skadliga mängder rökgas inte kommer in igen med den luftström som leds in.

När en värmeapparat används i övernattningsrum, bör särskild uppmärksamhet fästas vid att tillgången på förbränningsluft är tillräcklig. Dessutom skall värmeapparaten antingen anslutas till rökgaskanalen eller också skall en värmeapparat som är försedda med CO ₂ -säkerhetsanordning användas.

Förbrukningsapparater skall ha en flamkontrollanordning. Flamkontrollanordning krävs inte i sådana apparater som endast är avsedda att användas utomhus under uppskikt.

Flytgasapparater skall lämpa sig för användning i de temperaturer som de blir utsatta för i användningsförhållandena.

Det nominella trycket för apparater som är avsedda för användning inomhus i hushåll skall vara 30 mbar. Apparaterna skall fungera klanderfritt när det råder ett tryck på 28―35 mbar i deras inloppsstuds.

Flytgasslangarna skall klara av kontinuerlig inverkan av flytgas och de skall vara avsedda för flytgasbruk. Mellantrycksslangar för hushållsbruk skall vara lämpade att användas vid en temperatur på ner till ―30 °C.

Den inre diametern i en slang för hushållsbruk skall vara 10 mm och tryckbeständigheten minst 15 bar.

Av märkningarna på slangen skall framgå slangens lämplighet för flytgas, högsta tillåtna drifttryck och driftstemperaturområdet samt slangens tillverkningsår.

Det nominella trycket för en tryckregulator som används i hushåll skall vara 30 mbar och regulatortrycket får inte vara reglerbart. Tryckregulatorerna skall fungera säkert i ―30 °C och lämpa sig för användning i de temperaturer som de i sina driftsförhållanden blir utsatta för.

På en tryckregulator skall på ett bestående sätt märkas ut:

Med tryckregulatorn skall en bruksanvisning följa.

Inomhus skall tryckregulatorn alltid fästas direkt vid flaskventilen. Flaskventilen fungerar i detta fall som huvudavstängningsventil. Det är förbjudet att inomhus koppla två eller flera flytgasflaskor till varandra för användning.

En flytgasslangs maximilängd får vara 1,2 meter.

Rör som går genom byggnadsdelar skall vara av metall. Vid den punkt där gasröret skär genom en byggnadsdel skall det skyddas. Röret får inte förgrenas och det får inte ha skarvstycken på de ställen där det skär genom en byggnadsdel. I fråga om byggnadsdelar och inredning i samma rum får genomskärningen göras med slang. Vid den punkt där slangen skär genom en byggnadsdel skall slangen skyddas.

Om flytgas leds från en flaska till flera förbrukningsapparater, skall tryckregulatorn med en slang anslutas till ett förgreningsstycke av metall. Från förgreningsstycket kan flytgasen med en slang ledas direkt till förbrukningsapparaten eller också kan förgreningsstycket anslutas direkt till rörsystemet. Mellan rörsystemet och förbrukningsapparaten får slang användas.

Rörsystemet och förgreningsstycket skall fästas stadigt.

Flaskorna får anslutas till rörsystemet, den automatiska omkastaren eller förgreningsstycket med en slang som är högst 70 cm lång. Om gasens drifttryck är över 200 mbar, skall den slang som används vara en högtrycksslang.

När endast en flaska används skall tryckregulatorn fästas direkt vid flaskventilen.

När två eller flera flaskor används parallellt, kan en automatisk omkastare användas. Om automatisk omkastare inte används, skall flaskornas gemensamma tryckregulator fästas vid ett samlingsstycke av metall. Tryckregulatorn kan även monteras direkt på varje flaskas ventil.

När två eller flera flaskor används parallellt, skall en avstängningsventil finnas på vardera inloppssidan i den automatiska omkastaren eller samlingsstycket.

I gasens inloppsrör får trycket vara högst 200 mbar. Om trycket i inloppsröret är över 30 mbar, skall det finnas en säkerhetsanordning i tryckregulatorn eller omedelbart efter den.

Samlingsstyckena och omkastarna samt tryckregulatorerna skall alltid fästas på ett tillförlitligt sätt.

I flaskor som har placerats utanför en byggnad kan flaskventilerna fungera som huvudavstängningsventiler.

En andra huvudavstängningsventil skall finnas omedelbart efter den punkt där gasröret skär genom väggen. När gas leds till två eller flera lokaler där gas används, skall en egen huvudavstängningsventil installeras i varje lokal.

Huvudavstängningsventilen skall alltid märkas ut tydligt.

Om förbrukningsapparaterna är flera än en, skall det framför varje förbrukningsapparat finnas en avstängningsventil per apparat i förgreningsstycket eller i det rör som utgår från detta.

I ett gasaggregat i en båt skall flytgasen vid annan användning än som motorbränsle tas ur behållarna i förångad form. Gasaggregaten skall konstrueras och installeras så att gasläckage och explosionsrisk förhindras och så att aggregatens täthet kan kontrolleras. De konstruktionsmaterial och komponenter som används skall var avsedda för gasanvändning och de skall motstå de påfrestningar som de utsätts för i förhållandena i båten.

Varje brännare i gasaggregaten skall vara försedd med en flamkontrollanordning. Varje gasapparat skall ha en egen separat förgreningslinje i gasnätverket, och gasinströrmningen i varje gasapparat skall kunna stängas av med en separat ventil. Ventilationen skall vara tillräcklig för att undvika risker som förorsakas av förbränningsprodukter och flytgasutsläpp.

I alla båtar som har ett fast installerat gasaggregat skall gasflaskorna förvaras i ett slutet utrymme. Förvaringsutrymmet skall vara gastätt avskilt från båtens boningsutrymmen så att det är tillgängligt endast från utsidan. Förvaringsutrymmet skall vara ventilerat till fria luften utanför båten. Varje fast installerat gasaggregat skall provanvändas efter installationen.

Gasaggregat skall konstrueras och installeras så att gasläckage och explosionsrisk förhindras och aggregatens täthet kan kontrolleras.

De konstruktionsmaterial och komponenter som används skall vara avsedda för gasanvändning och de skall motstå de påfrestningar som de utsätts för i användningsförhållandena och i trafiken.

Varje gasanordning skall ha en egen separat förgreningslinje i gasnätverket och gasinströmningen i varje gasanordning skall kunna stängas av med en separat ventil.

Flytgas får ledas till boningsutrymmena i ett fordon med ett nominellt tryck på högst 30 mbar.

Varje brännare i gasanordningen skall vara försedd med en flamkontrollanordning.

Gasflaskorna skall förvaras i ett särskilt flaskutrymme, som har avskilts från karosseriets innerrum och som är gastätt i förhållande till boningsutrymmena. Flaskutrymmet skall vara ventilerat till fria luften. Gasflaskorna får också placeras utanför karosseriet, i en ställning som har fästs vid fordonskonstruktionen. Flaskorna i ställningen skall skyddas av en låsbar huv, som täcker åtminstone deras övre del.

Apparater som används för uppvärmning av det inre utrymmet av karosseriet samt vattenvärmare skall vara av typen slutet system.

Ventilationen i ett fordon skall vara tillräcklig för att förhindra risker som förorsakas av förbränningsprodukter och små flytgasutsläpp. Vid dimensioneringen av ventilationen bör beaktas både de gasanordningar med kontinuerlig funktion som använder gas och de människor som vistas i utrymmena. Ett fordon i vars karosseri installerats förbrukningsapparater med öppen låga skall förses med minimiventilation baserad på självdrag så att minst en ventilationsöppning placeras vid golv- och taknivå eller i taket. Dessa minimiventilationsöppningar får inte vara stängbara.

Avgaskanalen för förbränningsgaser skall leda ut genom karosseriets tak eller vägg till ett säkert ställe.

Ett fordon skall förses med en skylt som meddelar maximiantalet personer som får vistas i fordonet. Dessutom skall skylten förbjuda stängning av ventilationsöppningar som inte har stängningsmekanismer.

Ett fordon skall förses med minst en handsläckare av klass AB II E som tål köld.

Ett gasaggregat skall provanvändas sedan det har installerats.

Flytgasflaskor skall placeras så att de inte kan bli heta eller utsatta för mekanisk skada. Flytgasflaskor skall lagras i låsta utrymmen eller annars på ett sådant ställe dit obehöriga har förhindrats tillträde.

Flytgasflaskornas upplagrings- och förvaringsutrymme skall ventileras på sakenligt sätt.

Flaskor får inte upplagras eller förvaras i omedelbar närhet till utrymningsvägar och inte heller under trappor.

Fulla och tomma flaskor skall placeras skilt och var de är placerade skall märkas ut klart. Flytgasflaskorna skall placeras så att de snabbt kan avlägsnas från upplaget när brand hotar.

Skyddshattarna eller -muttrarna till ventilerna på fulla flaskor som skall upplagras skall vara fästade på sina platser. Fulla flaskor skall placeras i lodrät ställning med ventilen uppåt.

Inomhus får högst 1000 kg flytgas upplagras. Upplaget får dock inte vara beläget i en byggnad där det finns bonings-, inkvarterings-, dagvårds-, byrå- eller samlingslokaler. Om mängden flytgas som skall upplagras överstiger 100 kg, skall flytgasflaskorna upplagras i ett särskilt upplagsutrymme, vars dörr öppnas rakt ut. Upplagsutrymmets dörröppning får inte vara närmare än en meter från en annan dörr, ett fönster eller en öppning i byggnaden. Upplagets väggar, golv och tak skall bestå av byggnadsdelar av minst klass A 60.

Upplaget skall utrustas med minst två ventilationsöppningar, av vilka den ena är belägen i golvnivå och den andra vid väggens övre kant. I båda öppningarna skall den fria ytan utgöra minst 0,5 % av golvytan i utrymmet. Ventilationsöppningarna skall utrustas med ett nät eller galler av ett material som är tätt, obrännbart och väderbeständigt.

I ett flytgasupplag får inte upplagras andra brännbara varor. I upplagsutrymmet får flytgasflaskor inte fyllas eller tömmas.

Avståndet från flytgasflaskor till en annans gräns, allmän trafikled eller utomstående byggnad eller plats där människor samlas skall vara minst följande:

Upplag som innehåller högst 1000 kg får placeras invid en byggnads yttervägg. Byggnadens yttervägg skall bestå av byggnadsdelar av minst klass A 60. Flaskorna får inte placeras på närmare avstånd än en meter från utrymningsvägarnas öppningar eller fönster. Flaskor som har placerats invid en byggnads vägg skall antingen placeras i ett låsbart flaskskåp som monteras på väggen eller också skall flaskornas ventiler skyddas med en metallhuv som är försedd med lås.

Flytgasflaskor som upplagras utomhus skall skyddas med ett tak mot påfrestningar som beror på väderleken. Taktäckningsmaterialet skall vara av minst klass K 1, och eventuella väggkonstruktioner skall, frånsett stomkonstruktionen, tillverkas av obrännbara byggvaror.

I utomhusupplagen skall finnas tillräckliga primärsläckningsredskap. I flaskupplag på över 50 ton bör det finnas en fast vattenkälla för släckning.

En ovan jord belägen, fast upplagsbehållare eller grupp av behållare för flytgas bör vara belägen på ett tillräckligt skyddsavstånd från utomstående objekt. Vid placeringen av upplagsbehållare bör möjligheten att behållarna skadas samt av vilken typ det utomstående objektet är beaktas så att tillräckligt med tid finns att evakuera det utomstående objektet i en eventuell olyckssituation.

Vid placeringen av en flytgasbehållare bör utomstående verksamhet beaktas på så sätt att denna inte förorsakar ökad risk för olycka vid upplagringen av flytgas. Utomstående objekt som bör beaktas är bl.a. objekt som förorsakar brand- och explosionsrisk, anläggningar som innehåller trycksatta aggregat, ellinjer och elektrifierade järnvägar.

Minimiavstånden till olika objekt är följande:

Ovan nämnda minimiavstånd kan minskas, om det med konstruktionsmässigt skydd är möjligt att förhindra verkningarna av ett oantänt gasläckage, en gasmolnsexplosion, värmestrålningen från ett brinnande läckage och av att behållaren går sönder.

Skyddsavstånden för ovan jord belägna flytgasupplag för över 200 ton bestäms separat från fall till fall utgående från en säkerhetsanalys.

Alla fasta behållarupplag för flytgas ovan jord skall vara placerade på ett sådant avstånd från vårdinrättningar (sjukhus, åldringshem och motsvarande) att dessa objekt inte orsakas fara av upplagringen av flytgas. Det riktgivande minimiavståndet från ett behållarupplag som innehåller över 5 ton flytgas till dessa objekt är 300 meter.

Sfäriska behållare bör vara placerade på ett avstånd från varandra som utgör minst diametern hos den största behållaren. Avståndet mellan cylindriska behållare bör vara minst 3 m för behållare som innehåller högst 5 ton och 5 m för behållare som innehåller över 5 ton. Avståndet fastställs alltid utgående från den största behållaren. I en behållargrupp får det finnas högst 4 behållare. Varje behållare i en behållargrupp skall vara placerad på ett avstånd om minst 10 meter från varje behållare i en annan behållargrupp. Ett flaskupplag på ett upplagsområde anses som en behållargrupp.

Avståndet mellan en flytgasbehållare och en syrebehållare skall vara minst 10 meter. Avståndet mellan en flytgasbehållare och en behållare för brännbar vätska skall vara minst 10 meter och dessutom skall avståndet mellan flytgasbehållaren och kanten av en vall som omgärdar en behållare för brännbar vätska vara minst 5 meter. En fast flytgasbehållare ovan jord får inte placeras på en trång gård, som på alla sidor omgärdas av bostadsbyggnader eller andra byggnader.

En fast flytgasbehållare får inte placeras inne i en byggnad.

Marken under och omkring en fast flytgasbehållare skall jämnas ut på en radie av minst 3 meter så att flytgas inte kan samlas i gropar och sättningar i marken. Träd och växtlighet skall avlägsnas på en radie av minst 3 meter från behållarens omgivning.

Marken under och runt behållaren skall vara lutande på så sätt att flytgas inte kan flöda mot byggnader eller avloppsbrunnar i närheten. För att ändra flytgasflödets riktning kan betong- eller jordvallar användas.

Grunden till en fast flytgasbehållare för över 5 ton skall vara minst av klass A 120.

Grunden till behållaren skall dimensioneras och byggas så att behållaren jämte utrustning inte kan röra på sig till följd av tjäle eller något annat.

Stödkonstruktionerna till en sfärisk behållare skall vara av minst klass A 120 eller också skall de skyddas enligt minst motsvarande nivå.

Värmerörelser i behållaren och i aggregat som hör till den skall beaktas i planeringen och installeringen.

En flytgasbehållare för över 5 ton skall skyddas med vattenbegjutning eller också skall behållaren brandisoleras.

När brandisolering används skall isoleringsskyddet klara av brand i minst 90 minuter.

När vattenbegjutning används skall den volymmässiga vattenströmmen vara minst 10 l/m ² /min jämnt fördelad över hela ytan av behållarens mantel. Vattenströmmen skall räcka för minst 90 minuter.

Ifall den vattenmängd som krävs i föregående moment inte finns att tillgå till rimliga kostnader, kan vattenbegjutningen lämnas bort, ifall de skyddsavstånd som nämns i 20 § är minst det tredubbla. I ett sådant objekt skall det dock finnas en fast vattenkälla för släckning.

En fast flytgasbehållare eller behållargrupp ovan jord och till den hörande pumpcentral skall omgärdas med ett minst 2,4 meter högt stängsel med stark konstruktion av nät eller motsvarande material. Om upplagsplatsen står under kontinuerlig tillsyn eller tillträde för obehöriga på annat sätt har förhindrats, behövs inget separat stängsel.

Vid dimensioneringen och tillverkningen av trycksatta flytgasbehållare samt vid kontrollen av deras konstruktion skall bestämmelserna i tryckkärlslagstiftningen följas.

Tryckklassen för behållarens tillbehör skall vara minst 25 bar. Flytgasbehållarens avstängningsventiler skall vara av stål och tåla brand.

I behållaren skall finnas en mätare som visar största tillåtna fyllningsgrad. Dessutom skall behållaren förses med en mätare som visar vätskeytans höjd. En behållare ovan jord skall förses med en avvattningsstuds.

De studsar i behållaren enligt vilkas bruksändamål flytgasen strömmar mot behållaren bör förses med en backventil (ventil i en riktning).

De studsar i behållaren enligt vilkas bruksändamål flytgasen strömmar från behållaren bör förses med en maximalströmningsventil. I säkerhetsventilstudsen får en maximalströmningsventil dock inte monteras. En maximalströmningsventil behöver inte installeras i studsar vilkas storlek i fråga om vätskefasen är högst 2 mm och i fråga om ångfasen högst 5 mm.

Utblåsningsmynningen hos flytgasbehållarens säkerhetsventiler skall nå minst 3 meter ovanom marken och 1,5 meter ovanom behållarens övre yta.

En underjordisk och en jordtäckt behållare skall placeras så att detta inte äventyrar andra konstruktioner i närheten. Täckningsdjupet för en underjordisk flytgasbehållare skall vara minst 0,6 meter. Det jordlager som skyddar en jordtäckt behållare skall vara minst 0,6 meter tjockt. Minimiskyddsavståndet till andra konstruktioner och till grannens rå är 3 meter. Vid placerandet av behållarna bör övriga konstruktioner beaktas så att flytgas vid eventuella läckage inte flödar under eller in i byggnaderna.

En flytgasbehållare får inte placeras under byggnader eller trafikleder.

Avståndet mellan underjordiska eller jordtäckta behållare skall vara minst 3 meter.

Den öppna gaveln i jordtäckta behållare för över 5 ton skall förses med vattenbegjutning, brandisolering eller en strålskyddsvägg.

Jordmånen runt en underjordisk behållare skall vara vattengenomsläppande. Behållarens placeringsplats skall vid behov dräneras tillräckligt för att vattnet skall kunna avlägsnas. En underjordisk eller jordtäckt behållare skall installeras så att vatten inte kan samlas i behållarens vårdschakt. Om det till följd av variationer i grundvattennivån eller de omgivande jordarterna kan förväntas att behållaren kommer att röra på sig, skall den förankras på ett lämpligt sätt.

Runt behållaren skall finnas ett minst 0,3 meter tjockt lager sand som inte innehåller sten eller andra material som skadar behållaren.

Behållaren skall vara skyddad mot korrosion. Vilken skyddsnivå behållarens korrosionsskydd har och i vilket skick den är skall visas på ett tillförlitligt sätt. Som skydd för en underjordisk behållare kan utöver ytbehandling också användas katodskydd.

Den maximala fyllnadsgraden för en flytgasbehållare i ovan jord belägna behållare med flytgasblandningen C är 80 % samt med blandningarna A och A0 86 % samt i underjordiska behållare med blandningen C 89 % samt med blandningarna A och A0 93 %. Med flytgasblandningar avses de flytgasblandningar som har definierats i trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (147/1992). Ifall man vill använda större fyllnadsmängder, skall flytgasens värmeutvidgning beaktas så att säkerheten inte äventyras.

I fråga om andra flytgaser fastställs den maximala fyllnadsgraden för behållaren utgående från flytgasens densitet, temperatur och behållarens läge (ovan jord, under jord).

När flytgas lossas från en tankbil till en fast behållare skall följande beaktas:

Förångarcentralen får placeras antingen utomhus, vid byggnadens yttervägg eller i ett separat rum inne i byggnaden. Placeringen av en förångarcentral utanför byggnaden skall väljas så att detta inte medför fara för utomstående verksamhet.

Om förångarcentralen är placerad utomhus, skall den förläggas till ett särskilt utrymme, som med undantag av stomkonstruktionen har gjorts av obrännbara byggnadsdelar.

Om förångarcentralen är placerad vid byggnadens yttervägg eller i ett separat rum inne i byggnaden, skall de delar som gränsar mot byggnaden vara gjorda av byggnadsdelar av klass A 30. Förångarcentralens dörröppning får inte vara närmare än en meter från en annan dörr, ett fönster eller en öppning. Från förångarcentralen skall en dörr öppnas direkt ut i det fria. Förångarcentralen får inte vara placerad i ett källarutrymme. Det inre rummet i förångarcentralen får inte användas för annat ändamål.

Förångarcentralen skall förses med tillräcklig ventilation.

I ett flytgasrör som kommer till förångarcentralen skall en huvudavstängningsventil installeras. Huvudavstängningsventilen skall kunna fjärrstyras.

Förångarcentralen skall märkas ut tillräckligt väl. Den huvudavstängningsventil som hör till förångarcentralen skall alltid märkas ut.

Tryckklassen för förångarens tillbehör skall vara minst 25 bar.

I flytgasröret till och från förångaren skall finnas avstängningsventiler med vilka förångaren kan avskiljas från rörsystemet.

I förångarcentralen skall finnas en säkerhetsanordning som förhindrar vätskeformig flytgas att rinna in i rörsystemet efter förångaren.

I förångaren skall finnas en säkerhetsanordning som hejdar uppvärmningen och förhindrar ångformig flytgas att strömma in i rörsystemet, ifall flytgasens temperatur stiger över 100 °C.

I förångaren eller omedelbart efter den, framför avstängningsanordningarna, skall finnas en fjäderbelastad säkerhetsventil. Den flytgas som blåser ut ur säkerhetsventilen skall ledas ut i det fria på minst 3 meters höjd.

De konstruktionsmaterial som används i rörsystemet skall vara mekaniskt tillräckligt hållfasta och tåla de tryck och temperaturer som rörsystemet vid sedvanligt bruk kan bli utsatt för.

Planeringstemperaturen för flytgasrörsystem ovan jord, som skall placeras utomhus, är ―40 °C.

Rör och rördelar ovan jord skall vara av metall. Stålrören skall antingen vara svetsade eller sömlösa och avsedda för trycksatt användning. Stålkvaliteten skall vara tätad.

Kopparrör får endast användas vid installeringar för ångformig flytgas ovan jord samt inomhus. Drifttrycket i kopparrör får vara högst 200 mbar när rörets storlek överstiger DN 12.

Som flytgasrör får användas sömlösa rör och delar av sådana, vilka har tillverkats av medelhård eller hård polyeten. Konstruktionsmaterialet i plaströr och i delar av sådana skall vara avsett för gasanvändning. Plaströr får endast användas för ledning av ångformig flytgas i underjordiska installeringar och drifttrycket får vara högst 4 bar.

I tillbehören får som konstruktionsdelar, skarvdelar och tätningar också finnas andra konstruktionsmaterial, dock under förutsättning att tillbehöret är avsett för flytgas och att de nämnda delarna hör till själva tillbehöret.

Röravsnitt, som avgränsas av avstängningsventiler och i vilka flytgasen befinner sig i vätskeform, skall förses med en säkerhetsventil, vars utblåsning leds till en ofarlig plats ute i det fria.

Rörsystemet skall förses med de avstängningsventiler som driften, underhållet och driftssäkerheten förutsätter. I rörsystemet skall finnas avstängningsventiler på så sätt att flytgasens inströmning i varje bruksobjekt lätt kan stängas av (huvudavstängningsventil). Huvudavstängningsventilen skall märkas ut tydligt med en skylt som visar ventilens bruksändamål.

Framför varje förbrukningsapparat skall en avstängningsventil placeras på så sätt att förbrukningsapparaten kan lösgöras från rörsystemet utan att rörsystemet måste tömmas på gas.

Om den gasmängd som ett gasrörssystem inomhus innehåller är mycket stor, skall rörsystemet förses med sådana anordningar med vilka rörsystemet enkelt kan tömmas på gas som leds till en säker plats.

Flytgasrörsystemen skall vid behov utrustas med anordningar som lämpar sig för bruksändamålet med hjälp av vilka flytgasens tryck kan minskas och regleras.

Tryckreduceringsaggregat skall förses med sådana styr-, regler- och säkerhetsanordningar att gastrycket inte överskrider det största tillåtna drifttrycket i gasrörssystemet. Säkerhetsanordningarnas utblåsningsrör skall ledas till en ofarlig plats utomhus.

Om gasens inloppstryck är över 100 mbar, krävs minst en säkerhetsanordning vars funktion är oberoende av tryckregulatorns funktion.

Förbanden skall göras så att skarvstycket inte försvagar rörets mekaniska hållfasthet. Rörens och rördelarnas samt tillbehörens förband skall vara täta till sin konstruktion och lämpa sig för ifrågavarande bruksändamål. Skarvstyckena får inte försvaga rörsystemets och dess delars samt tillbehörens korrosionsskydd. De konstruktionsmaterial som använts i rörsystemet och för att stöda dess tillbehör får inte förorsaka röret eller tillbehören elkemisk korrosion.

Svetsningen av rörsystemet skall göras på ett tekniskt ändamålsenligt sätt och slutresultatet skall ha en allmänt godtagbar nivå.

Besiktningar som inte förstör materialet skall göras med de godkända metoder som allmänt är i bruk. Av rörsystemets stumförband skall minst 10 % besiktas med metoder som inte förstör materialet, om den nominella diametern i ett rörsystem som innehåller flytgas i vätskeform är över 50 mm eller om den nominella diametern är över 50 mm, trycket över 4 bar och rörsystemet innehåller flytgas i ångform.

Ett flytgasrör får inte monteras i sådan markgrund som innehåller ämnen som är skadliga för röret. Underjordiska flytgasrörsystem av stål skall korrosionsskyddas. Rostfria och syrabeständiga rör skall placeras i ett skyddsrör.

Rörsystemet skall läggas så att tjäle eller sättningar i marken inte förorsakar skadliga spänningar i rörsystemet.

Den första igenfyllningen runt röret skall göras med sand. På bottnen i ett schakt som gjorts i en klippa eller ett stenröse, under röret, bör efter tätningen finnas ett minst 0,15 m tjockt stenfritt jordlager. I den slutliga igenfyllningen, som sträcker sig från det översta skiktet av den första igenfyllningen till markytan, får inte användas jord som innehåller stenar eller block.

Då ett rörsystem går under en trafikled, skall det skyddas så att dess ytbeläggning inte skadas.

I underjordiska korsningar skall avståndet vågrätt och lodrätt mellan flytgasrörsystemet och andra underjordiska konstruktioner, såsom lednings- och rörlinjer, vara sådant att det är möjligt att driva samt reparera och underhålla de olika konstruktionerna utan att övriga konstruktioner skadas.

I underjordiska monteringar i en riktning är minimiavståndet 1,0 meter och i korsningar 0,5 meter till ett underjordiskt tryckfritt avlopp, täckdikningsrör eller någon annan motsvarande konstruktion.

På ett rörsystem skall ett tryckprov utföras. Provtrycket skall vara minst 1,3 gånger det största tillåtna drifttrycket, dock minst 1 bar. Tryckprovet utförs med vatten, luft eller inertgas. Tryckprovet får utföras som gastryckprov på ett rörsystem på över 4 bar endast om förhållandena och provarrangemangen är sådana att provet inte medför fara för dem som deltar i besiktningen eller för utomstående.

På ett rörsystem skall ett täthetsprov utföras. Täthetsprovet utförs med flytgas genom användning av rörsystemets drifttryck. Täthetsprovet skall utföras på hela rörsystemet jämte tillbehör och anordningar.

Ett flytgasrörsystem skall märkas ut för att det skall kunna förhindras att det skadas ouppsåtligt. Flytgasrörsystem ovan jord bör märkas ut med gul igenkänningsfärg samt i industrifastigheter och motsvarande utrymmen också med beteckningen för det flödande ämnet. Underjordiska flytgasrörsystem skall antingen märkas ut tydligt i terrängen eller också med fixpunktsmarkeringar så att läget kan fastställas exakt på basis av kartmarkeringar.

I en förbrukningsapparat skall i regel finnas en flamkontrollanordning.

Om anläggningens övriga kontinuerliga tändningskälla eller fortgående processtemperatur ovanför gasens antändningsgräns garanterar att gasen brinner utan störningar, krävs ingen flamkontrollanordning. Någon flamkontrollanordning krävs inte heller i en förbrukningsapparat med öppen låga som används under kontinuerlig personlig övervakning.

Anslutandet av en förbrukningsapparat till rörsystemet skall göras så att rörsystemet inte förorsakar förbrukningsapparaten eller vice versa stora påfrestningar, värmerörelser eller vibrationer.

Det rörsystem som leder till förbrukningsapparaten bör vara så stort att den tryckförlust det förorsakar inte i skadlig mängd inverkar på gasapparatens verksamhet.

Förbrukningsapparater får endast placeras i sådana rum som har tillräcklig storlek och ventilation. Då behovet av ventilation i placeringsutrymmet definieras bör behovet av tillräcklig förbränningsluft för gasens förbrukningsapparat, eventuella andra apparater som samtidigt förbrukar bränsle och kraven på ett tillfredsställande inomhusklimat beaktas.

När förbrukningsapparaterna placeras i ett källarutrymme skall rummets ventilation vara maskinell och rummet skall förses med ett alarmsystem för gasläckage, som i ett alarmläge också förhindrar att gasen kommer in i det rörsystem som leder till källaren.

Förbrukningsapparaterna skall placeras så att de föremål och ytor som finns i närheten inte värms upp på ett sätt som äventyrar säkerheten.

Om en förbrukningsapparats verksamhet förutsätter maskinell ventilation i det rum där den är belägen, bör förbrukningsapparaten förses med en apparat som förhindrar att gas kommer in i brännaren om den maskinella ventilationen är ur funktion.

Förbrukningsapparaten bör anslutas till kanalen för utgående rökgaser eller också bör det på något annat sätt säkerställas att rökgaserna kan avlägsnas så att de tillåtna maximihalterna av ämnen som uppkommer vid förbränningen inte överskrids i vistelsezonen. Om systemet för avlägsnande av rökgaser har försetts med en avstängningsapparat eller maskinellt avlägsnande, bör förbrukningsapparaten utrustas med en apparat som förhindrar att gas kommer in i brännaren om inte avlägsnandet av rökgaserna kan ske utan hinder eller om det maskinella avlägsnandet inte fungerar.

Avlägsnandet av rökgaser skall ske utåt så att inga skadliga rökgasmängder följer med den luftström som leds in.

För användningen, hanteringen och upplagringen av flytgas skall finnas drifts- och serviceanvisningar. De skall ha utarbetats innan verksamheten inleds. Anvisningarna skall finnas tillgängliga för driftspersonalen. Verksamhetsidkaren skall se till att driftspersonalen behärskar anvisningarna.

Tobaksrökning och uppgörande av öppen eld är förbjudna i närheten av behållare, pumpar, förångare och ställen där flytgas hanteras.

Märkningar som förbjuder tobaksrökning och uppgörande av öppen eld skall göras tydligt. Om flytgasanläggningen i sin helhet är inhängnad, kan förbudstavlorna placeras i samband med ingångarna till området.

I utrymmen som har klassificerats som explosionsfarliga är svetsning, användning av gnistbildande anordningar och motsvarande arbeten tillåtna endast med skriftligt hetarbetstillstånd.

Ett explosionsfarligt utrymme är ett rum, en del av ett sådant eller ett annat avgränsat utrymme (också utomhus), där en antändlig gasblandning kan förekomma. För anläggningar där flytgas används och hanteras samt för upplag skall en utredning av explosionsfarliga utrymmen, d.v.s. en utrymmesklassificering, göras. Explosionsfarliga utrymmen indelas i följande utrymmesklasser:

Behållare och rörsystem som innehåller flytgas samt maskiner och anordningar som används vid hanteringen och användningen av flytgas skall förenas med potentialutjämningen, om den statiska elektricitet som flytgasens strömning ger upphov till kan medföra fara. Potentialutjämningen får ha en resistans på högst 10 ⁶ ohm.

Fasta flytgasbehållare, rörsystem för vätskeformig flytgas, förångare samt flytgasrör som leder in i en byggnad skall jordas. Jordningen skall göras så att jordningsmotståndet är högst 20 ohm.

Anläggningar för användning och hantering av flytgas samt flytgasupplag skall ha en skyddsplan, om flytgasmängden i fasta upplagsbehållare är över 5 ton. Skyddsplanen skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

De uppgifter som nämns i punkterna 1―3 kan tas med t.ex. i en för ändamålet lämplig plan- eller lägesritning.

Ifall ovan nämnda saker ingår i den skyddsplan över anläggningen som har uppgjorts utgående från lagen om brand- och räddningsväsendet (559/1975) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, krävs ingen separat skyddsplan.

Ett förbrukningsaggregat för flytgas i en vägarbetsmaskin skall konstrueras och monteras så att gasläckage och risken för explosioner undviks. Vid konstruerandet av aggregatet skall särskilt beaktas att behållarnas, förångarnas och rörsystemens studsar och tillbehör inte utsätts för mekaniska stötar.

Behållarna skall skyddas så att deras temperatur inte överstiger +40 °C. En flytgasbehållare som hör fast samman med en vägarbetsmaskin skall brandisoleras med byggnadsdelar av minst klass A 60.

I ett gasrör som leder från en flytgasbehållare till förångaren samt i ett gasrör som leder från förångaren till förbrukningsaggregatet skall en avstängningsventil med fjärrstyrning installeras.

De flytgasslangar som används i vägarbetsmaskiner skall vara stålvävsförstärkta och tåla de temperaturer som förekommer vid användningen av dem.

Effekten hos brännarna i de aggregat som är avsedda för upphettning av vägytan skall regleras så att lågorna inte kan komma utanför brännarlådorna.

Förbrukningsaggregatets drift och täthet skall provas årligen på åtgärd av en godkänd installationsfirma innan arbetsperioden inleds.

Förbrukningsaggregatet skall ha tillräckliga drifts- och serviceanvisningar samt skriftliga åtgärdsanvisningar för gasläckage- och brandsituationer.

Verksamhetsidkaren skall ge användarna tillräcklig handledning och utbildning i hur aggregatet används. Verksamhetsidkaren skall utse en ansvarig för förbrukningsaggregatet som behärskar föreskrifter och bestämmelser samt aggregatets funktion.

I en vägarbetsmaskin skall finnas minst två handsläckare av klass AB III E, placerade så att de är lättillgängliga.

När den fasta flytgasbehållaren i en vägarbetsmaskin fylls skall omsorgsfullhet och försiktighet iakttas. Behållaren får inte fyllas innan alla delar av brännaraggregatet har svalnat till under 200 °C.

När flytgas används som bränsle i förbränningsmotordrivna arbetsmaskiner och fordon och när flytgasen tas ur motorgasflaskor, skall vid installeringen användas sådana anordningskomponenter som tillverkaren har avsett för detta ändamål. Anordningens tryckhållfasthet skall vara minst 25 bar och driftstemperaturområdet ±40 °C. De slangar som används skall vara stålvävsförstärkta högtrycksslangar. Alla de delar av systemet för vätskeformig flytgas som stängs av med ventiler skall förses med en säkerhetsventil. Säkerhetsventilens utblåsning skall styras till en säker plats utanför motorutrymmet eller styrhytten.

När parallellkoppling av två flaskor används, skall som omkastare användas en sådan lösning där flytgasens inloppsskarvar inte står i kontakt med varandra, vilken ställning omkastaren än har.

Upplagsbehållare för flytgas skall inhängnas och skyddas med ett tak eller ett nät med stark konstruktion. Upplagsbehållaren skall placeras så att passagen är fri till den från åtminstone två håll. Nära upplagsbehållaren får brännbart material inte finnas.

Ventilerna i upplagsbehållarens uttagningsrör både för vätskeformig och ångformig gas skall kunna stängas av utanför stängslet.

I ett flaskpaket som används vid byggnads- och reparationsarbeten samt tillfälligt i industriutrymmen får finnas högst 300 kg flytgas. Ifall flera flaskpaket används, skall deras inbördes avstånd vara minst 10 meter.

När flytgasflaskor används, skall flaskorna vara stöttade på ett tillförlitligt sätt. Värmeapparater får inte placeras i omedelbar närhet till flaskorna.

När en slang används skall en slangbrottsventil eller en maximalströmningsventil användas efter förångaren eller flaskpaketet samt efter fördelningsstocken i varje linje, när drifttrycket överstiger 200 mbar.

När flytgas leds till fördelningsstockarna skall en stålvävsförstärkt högtrycksslang eller en fast rörsystemsinstallation användas.

När flytgas leds genom en slang till ett manuellt verktyg (blåsningslampa och motsvarande) och drifttrycket överstiger 200 mbar, skall ändan mot flaskan förses med en slangbrottsventil.

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 1997.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 16 mars 1979 (317/1979) jämte ändringar.

Färgen på motorgasflaskornas krage skall stämma överens med 4 § i detta beslut senast den 1 januari 2000.