1065/1997

Suomen Punainen Risti ― Finlands Röda Kors, nedan organisationen, är en av finska staten erkänd offentligrättslig förening vars verksamhet grundas på de fyra Genève-konventionerna som ingicks i Genève den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, förbättrande av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, krigsfångars behandling samt skydd för civilpersoner under krigstid (FördrS 8/1955) samt på de två tilläggsprotokoll som undertecknades i Genève den 8 juni 1977 av vilka det första gäller skydd för offren i internationella väpnade konflikter och det andra skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter (FördrS 82/1980).

Organisationen är den enda nationella föreningen i Finland som är medlem i Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. ^[1]

I fråga om organisationens rätt att använda Röda Korsets namn och emblem gäller vad som föreskrivs i de konventioner och tilläggsprotokoll som nämns i 1 mom. samt vad som bestäms i lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar (947/1979).

Organisationens hemort är Helsingfors. Organisationens språk är finska och svenska. Inom samernas hembygdsområde tryggar organisationen i sin verksamhet samernas språkliga rättigheter genom att i tillämpliga delar iaktta lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/1991).

Organisationens syfte är att i enlighet med den internationella rörelsens grundprinciper

Organisationen fyller sitt syfte genom att

Republikens president kan enligt sitt samtycke och på kallelse av organisationens styrelse verka som organisationens beskyddare.

Den lokala verksamheten bedrivs av avdelningarna. Förvaltningsorganen för en avdelning är avdelningsmötet och avdelningsstyrelsen.

För den regionala verksamheten är landet indelat i distrikt. Förvaltningsorganen för distriktet är distriktsmötet och distriktsstyrelsen.

Organisationens riksorgan är stämman, rådet, styrelsen och generalsekreteraren.

Avdelningarna och distrikten skall följa Röda Korsets grundprinciper och verka för att fylla organisationens syfte.

En avdelning kan med distriktsstyrelsens samtycke inrättas av minst 20 enskilda organisationsmedlemmar. En avdelning som bryter mot de förpliktelser som följer av dess anslutning till organisationen kan genom styrelsens beslut uteslutas ur organisationen. Avdelningen förlorar då rätten att använda Röda Korsets namn och kännetecken. Förvaltningen av avdelningens egendom övertas av styrelsen för vederbörande distrikt. Egendomen skall inom avdelningens område användas för verksamhet som tjänar organisationens syfte.

Rådet bestämmer antalet distrikt samt dessas gränser och namn. När ett distrikt förstoras eller förminskas eller när ett nytt distrikt bildas genom delning eller sammanslagning av gamla distrikt eller delar av sådana eller när ett distrikt dras in, skall organisationens styrelse bestämma om fördelningen av de berörda distriktens egendom och förbindelser.

Vad gäller avdelningarna skall det föregående momentet i tillämpliga delar iakttas så att besluten fattas av distriktsstyrelsen efter att vederbörande avdelningsmöten har beslutat om saken med minst två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.

En medlem överförs, på grundval av de adressuppgifter han eller hon uppgett, till den närmaste avdelningen, om inte medlemmen uttrycker önskemål om att bli flyttad till någon annan avdelning.

Var och en som vill verka för Röda Korsets syfte kan bli enskild medlem i organisationen. Om antagande beslutar styrelsen för den avdelning till vilken vederbörande vill ansluta sig.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen utesluta en medlem som genom sitt förfarande inom eller utanför organisationen har skadat denna eller som genom sitt handlande i egenskap av organisationsmedlem har kränkt Röda Korsets grundprinciper.

En enskild medlem som inte har betalt sin medlemsavgift anses ha utträtt ur organisationen vid verksamhetsårets slut.

Organisationen kan genom beslut av styrelsen, ett distrikt genom beslut av distrikts-styrelsen och en avdelning genom beslut av avdelningsstyrelsen anta fysiska personer samt privat- och offentligrättsliga juridiska personer som understödande medlemmar.

En understödande medlem har inte de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Organisationens stämma kan på framställning av styrelsen till hedersmedlemmar i Finlands Röda Kors kalla inom organisationens verksamhet särskilt förtjänta personer.

Distriktsmötet kan på framställning av distriktsstyrelsen till hedersmedlemmar i distriktet kalla inom organisationens regionala eller lokala verksamhet förtjänta personer.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen till hedersmedlemmar i avdelningen kalla inom organisationens lokala verksamhet förtjänta personer.

En hedersmedlem har närvaro- och yttranderätt vid den organisationsenhets sammanträden som har kallat honom till hedersmedlem. En hedersmedlem har inga andra av de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Bestämmelser om Finlands Röda Kors utmärkelsetecken, som är förtjänstkors samt förtjänstmedaljer i silver och brons, finns i förordningen angående Finlands Röda Kors' utmärkesetecken (79/1931).

Organisationens styrelse kan besluta bruk om att ta andra utmärkelser och meddela närmare anvisningar om dem.

Organisationens styrelse skall föra medlemsförteckning distrikts- och avdelningsvis. I medlemsförteckningen skall för varje medlem anges namn och födelsetid samt tillräckliga adressuppgifter.

Organisationens medlemmar skall på begäran få ta del av de i 1 mom. nämnda medlemsuppgifterna. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter i övrigt ingår i personregisterlagen (471/1987). Beslut om utlämnande kan fattas av styrelsen eller, med dennas fullmakt, av generalsekreteraren.

De enskilda medlemmarna skall till organisationen betala en årlig medlemsavgift, vars storlek för följande kalenderår fastställs av ordinarie rådsmötet.

För medlemmar som inte fyllt 30 år kan fastställas en reducerad medlemsavgift. För enskilda medlemmar kan rådet också fastställa en avgift för ständigt medlemskap, motsvarande minst tio årsavgifter.

Understödande medlemmar skall till organisationen betala en årlig stödavgift vars lägsta belopp för följande kalenderår fastställs av ordinarie rådsmötet.

Styrelsen ordnar den riksomfattande uppbörden av medlemsavgifterna.

En enskild medlem har rösträtt vid sin avdelnings möten och yttranderätt vid det distrikts möten som hans avdelning hör till. Avdelningsmötet är beslutfört när minst tre enskilda medlemmar är närvarande.

Vid distriktsmötet har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 100 medlemmar. Röstetalet beräknas på avdelningens antal enskilda medlemmar som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till distriktsmötet. Distriktsmötet är beslutfört när minst en femtedel av distriktets avdelningar är representerad.

Vid organisationens stämma har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 200 medlemmar. Röstetalet beräknas på avdelningens antal enskilda medlemmar som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till stämman.

Vid stämman har varje distrikt en av distriktsstyrelsen vald röstberättigad företrädare.

Rätt att närvara vid stämman har Finlands Röda Kors medlemmar och de som har yttranderätt. Rätt att yttra sig vid stämman har, utöver de röstberättigade företrädarna, också rådsledamöterna, styrelseledamöterna, generalsekreteraren samt de personer som stämman har beviljat yttranderätt.

Varje enskild medlem och varje organisationsenhet med rättshandlingsförmåga har rätt att ta initiativ i fråga om Finlands Röda Kors lokala, regionala och riksomfattande verksamhet. I organisationens arbetsordning finns föreskrifter om behandlingen av initiativ.

Till avdelningsstyrelsen hör avdelningens ordförande och vice ordförande samt 4―8 andra ledamöter, beroende på vad avdelningsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är 2―4 varje år i tur att avgå.

Avdelningens ordförande och vice ordförande samt övriga styrelseledamöter utses av avdelningsmötet för en två års mandatperiod. Valet av ordförande och vice ordförande skall föreläggas distriktsstyrelsen för godkännande.

Avdelningsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive mötets ordförande.

Till distriktsstyrelsen hör distriktets ordförande och vice ordförande samt av 10―16 andra ledamöter, beroende på vad distriktsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är 5―8 varje år i tur att avgå.

Distriktets ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av distriktsmötet för en två års mandatperiod. Valet av ordförande och vice ordförande skall föreläggas styrelsen för godkännande.

Distriktsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive mötets ordförande.

Verksamhetsledaren, som anställs av distriktsstyrelsen, bereder de ärenden som skall behandlas av distriktsstyrelsen och verkställer distriktsstyrelsens beslut.

Organisationens ordinarie stämma hålls vart tredje år i augusti―september.

Extraordinarie stämma hålls då styrelsen anser det nödvändigt eller då rådet eller minst en tiondedel av avdelningarna kräver det. Vid extraordinarie stämman behandlas de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt stämman.

Styrelsen skall meddela tid och plats för den ordinarie stämman senast fyra månader i förväg.

Styrelsens skriftliga kallelse skall sändas till avdelningarna och distrikten senast fyra veckor före stämman. I kallelsen skall anges vilka ärenden som tas upp vid stämman.

Stämman är laglig om den har sammankallats i enlighet med denna paragraf och den är beslutför om minst en femtedel av avdelningarna är representerad vid den.

Vid organisationens ordinarie stämma:

De val som skall förrättas vid stämman förbereds av en valnämnd bestående av de i 14 § 4 mom. avsedda röstberättigade företrädarna för distrikten.

Valnämnden väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar vid behov en sekreterare.

Valnämnden skall medan stämman pågår konstatera vilka val av personer till förtroendeuppdrag som skall förrättas vid stämman samt förelägga stämman motiverade förslag.

Endast organisationens enskilda medlemmar kan väljas till förtroendeuppdrag. Vid kandidatnomineringen skall så långt som möjligt beaktas den regionala och språkliga representationen samt fördelningen mellan könen och olika åldersgrupper.

Ledamöterna i organisationens råd och styrelse skall ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs eller den som har meddelats näringsförbud enligt lagen om näringsförbud (1059/1985) får inte vara ledamot av rådet eller styrelsen.

En enskild medlem får inte för samma mandatperiod väljas in både i rådet och i styrelsen.

Mandatperioden för de av stämman utsedda förtroendevalda börjar så snart stämman har avslutats och fortgår till dess att följande stämma avslutas.

Behörigheten för distriktens och avdelningarnas förtroendevalda samt mandatperiodens början och slut bestäms i distriktens och avdelningarnas instruktioner, varvid i tillämpliga delar skall iakttas bestämmelserna i denna paragraf.

Rådet består, utöver av ordföranden och vice ordföranden, av 23 övriga ledamöter som stämman valt och som var och en har en personlig suppleant. Vid förhinder för en ledamot träder den personlige suppleanten i hans ställe. I övrigt skall i fråga om suppleanterna i tillämpliga delar iakttas vad som i denna förordning bestäms om rådsledamöterna. Varje distrikt skall vara representerat i rådet.

Utöver de av stämman valda rådsledamöterna utser statsmakten fem ledamöter jämte personliga suppleanter. Av de ledamöter som statsmakten utsett företräder en inrikesministeriet, en utrikesministeriet, en socialoch hälsovårdsministeriet, en undervisningsministeriet och en försvarsministeriet.

Rådet skall övervaka organisationens verksamhet, ekonomi och förvaltning i hela landet. Rådet godkänner organisationens arbetsordning och ekonomistadga samt instruktionerna för distrikten och avdelningarna.

Kallelse till rådets möten skall tillställas rådsledamöterna och vid behov suppleanterna skriftligen minst två veckor i förväg. I kallelsen skall nämnas de ärenden som behandlas under mötet.

Rådet skall sammankomma till ordinarie möte en gång per år före utgången av maj.

Extra rådsmöte skall hållas när styrelsen anser det nödvändigt eller när minst sex rådsledamöter kräver det. Extra rådsmötet skall behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Rådet är beslutfört när ordföranden för mötet samt minst 15 övriga ledamöter är närvarande.

Rätt att närvara och yttra sig vid rådsmötet har styrelseledamöterna, generalsekreteraren och revisorerna samt de personer som rådet har beviljat närvaro- och yttranderätt.

Vid ordinarie rådsmötet

Till styrelsen hör organisationens ordförande och tre vice ordförande samt av sex andra ledamöter som stämman valt.

Styrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter, inklusive ordföranden för mötet, är närvarande.

Styrelsen skall

Styrelsen kan enligt vad som föreskrivs i organisationens arbetsordning delegera ärenden till utskott, nämnder, direktioner, generalsekreteraren eller funktionärer.

Generalsekreteraren skall

Generalsekreteraren kan i enlighet med organisationens arbetsordning delegera handläggningen och avgörandet av enskilda ärenden till funktionärer.

Generalsekreteraren kan överta avgörandet eller föredragningen av ett ärende som ankommer på en funktionär inom centralförvaltningen eller överföra avgörandet av ett ärende på styrelsen.

Vid stämman samt vid rådets och styrelsens möten fattas besluten både i sakfrågor och procedurfrågor med enkel majoritet av de avgivna rösterna, likväl med de undantag som följer av 20 § 14 punkten, 25 § 7 punkten och 36 §.

Val avgörs så att de som fått de flesta rösterna blir valda. Om endast en person skall väljas förutsätts emellertid att denne får över hälften av de avgivna rösterna.

Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, i fråga om val likväl lotten.

Val förrättas med slutna sedlar, om någon av de vid förrättningen närvarande röstberättigade kräver det.

Ingen får delta i behandlingen av ett ärende där hans enskilda intressen, på det sätt som avses i 26 och 37 § föreningslagen (503/1989), kan stå i strid med organisationens.

Angående Finlands Röda Kors samt dess distrikts och avdelningars rätt att i sitt namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt kära och svara vid domstolar och andra myndigheter gäller vad som föreskrivs om föreningar som är införda i föreningsregistret.

Finlands Röda Kors styrelseledamöter och generalsekreterare, ledamöterna av distriktsoch avdelningsstyrelserna samt organisationens funktionärer är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har vållat organisationen. Detsamma gäller skada som har vållats en organisationsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna förordning. Angående skadeståndsskyldighet för den som är i arbetstagarställning gäller vad som föreskrivs särskilt.

Organisationens medlemmar svarar inte personligen för organisationens eller dess distrikts eller avdelningars förpliktelser.

Finlands Röda Kors namn tecknas av organisationens ordförande eller vice ordförandena, var för sig jämte generalsekreteraren eller en av styrelsen inom sig utsedd ledamot.

Ett distrikts namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte distriktets verksamhetsledare.

En avdelnings namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte avdelningens sekreterare.

Den som är omyndig, den som har försatts i konkurs eller den som har meddelats näringsförbud enligt lagen om näringsförbud får inte teckna organisationens, ett distrikts eller en avdelnings namn och inte heller företräda organisationen, distriktet eller avdelningen.

En stämning eller annan delgivning anses ha tillställts Finlands Röda Kors, ett distrikt eller en avdelning när någon av dem som har rätt att teckna enhetens namn har fått del av stämningen eller delgivningen.

En av organisationens styrelsens upprättad förteckning över dem som har rätt att teckna organisationens namn skall hållas framlagd på centralbyrån och de som så önskar skall få uppgifter och utdrag ur förteckningen.

Organisationens verksamhets- och räkenskapsperiod omfattar ett kalenderår.

I fråga om organisationens ekonomi och bokföring skall i tillämpliga delar bokföringslagen (655/1973) och bokförigsförordningen (1575/1992) iakttas och i fråga om revisionen skall revisionslagen (936/1994) iakttas.

Närmare föreskrifter om centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas ekonomi, bokföring och revision meddelas i den ekonomistadga som rådet godkänner.

Ändringar i denna förordning kan göras genom förordning, efter att organisationens stämma med minst tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna har beslutat om saken.

Stämman kan i den ordning som anges i 1 mom. besluta att organisationens verksamhet skall upphöra.

Om organisationen upphör med sin verksamhet skall dess tillgångar användas för det syfte som anges i 3 §, med beaktande dessutom av specialbestämmelser i gåvobrev och testamenten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 11 augusti 1950 innefattande stadgar för Finlands Röda Kors (416/1950) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Efter att förordningen trätt i kraft är generalsekreteraren inte längre ledamot av styrelsen utan han är i enlighet med 6 § 3 mom. ett av organisationens förvaltningsorgan.

Under år 1999 sammankallas organisationens ordinarie stämma bland annat för att välja de råds- och styrelseledamöter vilkas mandatperiod börjar i enlighet med 22 § 4 mom.

Mandatperioden för ledamöterna i det råd och den centralstyrelse som har tillsatts i enlighet med den förordning som upphävts, upphör när den i 2 mom. nämnda stämman avslutas.

Rådet bestämmer om valet av och mandatperioden för de distrikts- och avdelningsorgan som i enlighet med denna förordning skall tillsättas i stället för de enligt den upphävda förordningen tillsatta förvaltningsorganen.

Under stämman skall valnämnden konstatera vilka förtroendevalda som skall väljas vid stämman samt framlägga sitt motiverade förslag för stämman.