Förordning om juridiska examina
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet avgivit sitt utlåtande för universitetets vidkommande stadgas på föredragning av undervisningsministern:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Examina
Juridiska examina är
rättsnotarieexamen, som är lägre högskoleexamen,
juris kandidatexamen, som är högre högskoleexamen,
juris licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen, samt
juris doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
2 § Utbildningsansvar
Juridiska examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Åbo universitet och Lapplands universitet. Rättsnotarieexamen kan avläggas också vid Åbo Akademi.
Den som har blivit godkänd att studera för juridisk examen vid Helsingfors, Åbo eller Lapplands universitet får avlägga såväl rättsnotarieexamen som juris kandidatexamen vid samma universitet.
En rättsnotarie som har avlagt sin examen vid Åbo Akademi kan fortsätta sina studier för juris kandidatexamen på villkor att han godkänns som studerande till den utbildning som leder till kandidatexamen vid samma antagning som de övriga studerande som antas till denna utbildning.
3 § Studier
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier,
studier i språk och kommunikation,
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt
praktik.
4 § Omfattningen av examina
Universiteten ordnar den utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen så att en heltidsstuderande kan avlägga rättsnotarieexamen på tre år och juris kandidatexamen på fem år.
Universiteten ordnar den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga licentiatexamen på två år och doktorsexamen på fyra år.
5 § Språkkunskaper
En studerande skall i de studier som ingår i rättsnotarie- eller kandidatexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåsprnsigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexnsen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på ndnot annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sdnan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Rättsnotarieexamen
6 § Målet för rättsnotarieexamen
Grunden för den utbildning som leder till rättsnotarieexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig grundläggande kunskaper om innehållet i rättsordningen och rättssystemen samt på dessa kunskaper baserad färdighet att främja rättvisa och rättsskydd. Vid utbildningen skall studeranden särskilt tillägna sig
färdigheter att arbeta med uppgifter som förutsätter juridiskt kunnande,
förmåga att skaffa och hantera juridisk och annan information,
grundläggande färdigheter i juridisk och annan kommunikation, samt
den juridiska forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på juridikens område.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
7 § Avläggande av rättsnotarieexamen
För rättsnotarieexamen skall studeranden visa att han uppnått de mål för examen som anges i 6 § samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 § genom att slutföra de av universitetet godkända obligatoriska och valfria studierna samt avfatta ett slutarbete. Studeranden skall dessutom avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för slutarbetet samt kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer särskilt om språ- ket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
3 kap. Juris kandidatexamen
8 § Målet för juris kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till juris kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig kunskaper om rättsordningen och rättssystemen och på dessa kunskaper baserad färdighet att främja rättvisa och rättsskydd. Vid utbildningen skall studeranden särskild tillägna sig
färdighet i uppgifter som förutsätter juridisk sakkunskap och i att förvärva de specialkunskaper som krävs för sådana uppgifter,
förmåga att träffa motiverade juridiska avgöranden,
förmåga att skaffa och hantera juridisk och annan information samt att producera och utnyttja ny kunskap,
färdigheter i juridisk och annan kommunikation,
förutsättningar för vetenskapligt tänkande och utnyttjande av juridiska metoder, samt
färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och för vidareutbildning och fortbildning i yrket.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
9 § Avläggande av juris kandidatexamen
För kandidatexamen skall studeranden visa att han uppnått de mål för examen som anges i 8 § samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 § genom att slutföra de av universitetet godkända obligatoriska och valfria studierna samt avfatta ett slutarbete. Studeranden skall dessutom avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för slutarbetet samt kunskaper i finska eller svenska.
Av en studerande som visat kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för rättsnotarieexamen krävs inget nytt mognadsprov för kandidatexamen, om denna avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer särskilt om språ- ket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
4 kap. Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
10 § Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är juris kandidatexamen eller någon annan högre högskoleexamen. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet konstatera att studerandens examen ger tilgnäckliga förutsättningar för den juridiska pgnyggnadsutbildningen.
I den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen skall studeranden uppnå förmåga att självständigt tillämpa den vetenskapliga forskningens metoder, uppvisa god kännedom om sitt eget vetenskapsområde samt grundligt göra sig förtrogen med sitt forskningsområde.
11 § Doktorsexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen samt avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer som hör till samma ämnesområde och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputanden har en självständiga andel i dem.
12 § Licentiatexamen
En studerande som antagits till vetenskap-lig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen.
I examen ingår en licentiatavhandling. Sdgom licentiatavhandling kan även godkännas ett arbete som avfattats på det sätt som stadgas i 11 § 2 mom.
5 kap. Särskilda stadganden
13 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
14 § Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
15 § Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att i samarbete med de andra universitet som nämns i 2 § fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet och mångsidighet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
16 § Närmare bestämmelser
Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för, strukturen på och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
17 § Magistertitel
Universitetet kan på ansökan berättiga den som har avlagt juris kandidatexamen eller någon annan högre juridisk högskoleexamen att använda titeln juris magister.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
18 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 18 oktober 1974 om juridiska examina (802/74) och förordningen den 14 juni 1985 om vicenotarieexamen (489/85) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
19 § Ställningen för dem som avlägger kandidat-, licentiat- och doktorsexamen enligt den upphävda förordningen
De som när denna förordning träder i kraft studerar för juris kandidatexamen, licentiatexamen och doktorsexamen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den i 18 § upphävda förordningen om juridiska examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt examen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1997. På ansökan av studeranden kan universitet förlänga fristen med högst två år.
Universitetet bestämmer om de arrangemang som avses i 1 mom.
20 § Ställningen för dem som avlägger eller har avlagt vicenotarieexamen
En studerande som när denna förordning träder i kraft studerar för vicenotarieexamen har rätt att avlägga examen enligt den i 18 § upphävda förordningen om vicenotarieexamen senast den 31 juli 2000.
En studerande som när denna förordning träder i kraft studerar för vicenotarieexamen har rätt att övergå till att studera för rättsnotarieexamen. Universitetet bestämmer om övergångsarrangemangen.
Universitetet kan anta en person som avlagt examen enligt den upphävda förordningen om vicenotarieexamen för att komplettera sin examen till rättsnotarieexamen.
Universitetet bestämmer under vilka förutsättningar de som avlagt rättsnotarieexamen med stöd av 2 och 3 mom. får fortsätta sina studier för juris kandidatexamen vid ifrågavarande universitet.
21 § Tillgodoräknande av studier för nya examina samt avläggande av gamla examina
En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt de upphävda förordningarna på det sätt som universitetet bestämmer.
På studerande som fortsätter sina studier för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i de upphävda förordningarna.
Helsingfors den 12 februari 1996
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Minister Claes Andersson