792/1996

Utmätningsmannen skall själv

Utmätningsmannen verkställer en dom, i vilken

Domen verkställs så som denna lag stadgar, om inte domen innehåller andra bestämmelser om verkställigheten eller något annat stadgas i annan lag. En dom som avses i 1 mom. 1 punkten verkställs så som 4-6 kap. stadgar. Om verkställigheten av beslut om säkringsåtgärder stadgas i 7 kap.

Utmätningsmannen får verkställa en dom innan den har vunnit laga kraft, om inte verkställigheten innebär att ändringssökande blir onyttigt, och om sökanden ställer säkerhet för den händelse att han åläggs att ersätta den skada som uppstår om domen ändras. Om det dock i denna lag eller i någon annan lag stadgas eller i dom bestäms att en dom som inte har vunnit laga kraft inte får verkställas eller om det särskilt stadgas eller bestäms om verkställighet innan domen har vunnit laga kraft, skall detta iakttas.

En dom i vilken svaranden åläggs att göra eller fullgöra någonting vid äventyr att den som har ansökt om utsökning annars kan utföra eller låta utföra det på svarandens bekostnad ( hot om tvångsutförande ) verkställs så att utmätningsmannen ger sökanden tillstånd att utföra eller låta utföra arbetet, om skyldigheten inte har fullgjorts. Om det utan att verkställigheten störs är möjligt, skall utmätningsmannen innan tillstånd beviljas ge svaranden tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt samt utsätta en tid inom vilken skyldigheten skall fullgöras. Svaranden skall delges beslutet om att tillstånd har beviljats. Utmätningsmannen skall vid behov ge sökanden handräckning.

Om domen inte innehåller något hot om tvångsutförande skall utmätningsmannen först förelägga ett sådant. Därvid gäller om hörande av svaranden och om delgivning av hotet vad 41 § 1 mom. stadgar. Annars skall domen verkställas så som 1 mom. stadgar. Svaranden behöver dock inte höras på nytt innan tillstånd beviljas, om det inte är nödvändigt.

Om endast svaranden kan fullgöra en skyldighet skall utmätningsmannen förelägga vite för den händelse att skyldigheten inte fullgörs, om inte vite redan har förelagts i domen. Om det finns grundad anledning, kan svaranden föreläggas vite också vid verkställighet av en sådan dom som avses i 1 och 2 mom. Vitet föreläggs och utdöms enligt 39-41 §§.

En dom i vilken någon åläggs att underteckna ett köpebrev eller någon annan handling eller att ge sitt samtycke, godkännande eller motsvarande förklaring, har samma verkan som fullgörandet av en skyldighet när domen har vunnit laga kraft.

En dom i vilken någon vid vite förbjuds att utföra en viss åtgärd eller åläggs att tillåta att någon annan utför en åtgärd verkställs så att utmätningsmannen hos tingsrätten ansöker om att vitet skall dömas ut, om parten har överträtt förbudet, och samtidigt vid behov förelägger nytt vite. Vitet föreläggs och döms ut enligt 39-41 §§.

Om domen inte innehåller något vitesftmeläggande skall vite först föreläggas av utmätningsmannen. I övrigt verkställs domen så som 1 mom. stadgar. Svaranden behöver dock inte höras på nytt innan ansökan om utdömande av vitet görs, om det inte är nötmändigt.

Om utmätningsmannen på lämpligt sätt kan förhindra att svaranden överträder förbudet, skall sådana åtgärder vidtas, ifall svaranden har överträtt förbudet. Utmätningsmannen skall därförinnan ge svaranden tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt, om detta kan ske utan att verkställigheten störs, och underrätta svaranden om att åtgärden har utförts. Sökanden är skyldig att på förhand betala de nödvändiga kostnaderna för åtgärden.

Om ändring söks i underrättens eller hovrättens beslut eller dom i första instans, varigenom någon har ålagts att betala någonting till någon annan, får utmätningsmannen verkställa utmätning hos gäldenären, ifall inte denne ställer pant eller säkerhet för det utdömda beloppet. Den utmätta egendomen får dock inte utan gäldenärens samtycke säljas innan domen har vunnit laga kraft. Till den del egendomen är sådan att den förfars, snabbt förstörs, snabbt sjunker i värde eller medför höga vårdkostnader, skall utmätningsmannen, om borgenären begär det och ställer säkerhet för kostnader och skada, verkställa försäljningen av egendomen.

Om utmätningsmannen, när han fått ansö- kan om verkställighet av en dom, finner att domen är så oklar eller ofullständig att det av den inte framgår hur domstolen har dömt i saken, skall han anvisa parten att anföra klagan över domvilla.

Finner utmätningsmannen att domen innehåller ett skriv- eller räknefel, skall han anvisa parten att anhålla om rättelse av felet enligt 24 kap. 10 § rättegångsbalken.

Utmätningsmannen skall värdera en pant eller borgen ( säkerhet ) som någon skall ställa enligt denna lag och som motparten inte har godkänt. Borgen skall vara proprieborgen och, om borgensmännen är två eller flera, solidarisk.

Panten skall överlåtas till utmätningsmannen eller om han så bestämmer deponeras i ett kreditinstitut eller lämnas i förvar och vård hos en tillförlitlig person. Intyget över depositionen och borgensskriften skall lämnas i förvar hos utmätningsmannen.

Verkställighet skall sökas hos utmätningsmannen muntligen eller skriftligen eller med hjälp av automatisk databehandling enligt vad som stadgas genom förordning. Om ansökan gäller verkställighet av ett beslut enligt 1 § 1 mom. 7 punkten, skall det i ansökan anges vilket stadgande som ligger till grund för sökandens rätt att få verkställighet enligt denna lag. Till ansökan skall fogas den handling som ligger till grund för verkställigheten. Ansökningar och handlingar i utsökningsärenden får sändas till utmätningsmannen per post så som lagen om översändande av handlingar (74/54) stadgar om sändande av handlingar till statens förvaltningsmyndigheter.

En sökande som inte har stadigvarande boningsort i Finland skall ha ett här bosatt ombud, som har rätt att på hans vägnar ta emot delgivningar och meddelanden samt stämningar som gäller verkställigheten. Om något sådant ombud inte finns, sänds delgivningar och meddelanden som gäller utsökningsärendet till sökanden enligt 27 § 3 mom., om hans adress är känd. Stämningar och stämningsansökningar samt till dem fogade handlingar delges sökanden så som 11 kap. rättegångsbalken stadgar.

Om en gäldenär har egendom på flera orter eller om en dom som skall verkställas gäller gäldenärer på olika orter, skall den utmätningsman som har i uppgift att verrttälla domen vid behov begära handräckning av utmätningsmännen på de andra orterna så att verkställigheten kan ske samtidigt. Den som begär handräckning skall till sin begrtan foga en av honom styrkt kopia av den del av domen som behövs vid verkställirteten, och verkställigheten kan ske med stöd av denna kopia. Den som begär handräcrting skall ge de anvisningar som behövs för att begränsa verkställigheten till det utdömda beloppet.

Gäller begäran om verkställighet en dom eller ett beslut varigenom någon har ålagts betalningsskyldighet och det finns en skuldsedel eller något annat skriftligt fordringsbevis angående fordran, skall beviset i original överlämnas till utmätningsmannen. Om fordringsbeviset inte kan överlämnas i original på grund av att det har förkommit eller av annan anledning, kan utmätningsmannen verkställa domen eller beslutet trots att originalet saknas, om inte fordringsbeviset är en löpande skuldsedel, en växel eller en check. Utmätningsmannen skall höra gäldenären på lämpligt sätt, om det inte är onödigt. När betalningsskyldigheten har fullgjorts, skall utmätningsmannen överlämna fordringsbeviset till gäldenären.

Om verkställighet av en dom i andra fall än de som nämns i 1 och 2 mom. begärs med stöd av en kopia, kan utmätningsmannen sedan han på lämpligt sätt har hört svaranden, besluta att verkställigheten skall ske med stöd av kopian.

Om gäldenären eller den som enligt 34 b § företräder honom inte efter uppmaning fullgör sina skyldigheter enligt 33 eller 34 a §, får utmätningsmannen förordna att han vid vite skall fullgöra dem inom en bestämd tid. Vitet föreläggs och döms ut enligt 39-41 §§. Tingsrättens dom i vilken vitet har dömts ut verkställs dock utan hinder av 40 § 3 mom., om inte fullföljdsdomstolen med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 14-18 §§ bestämmer något annat.

Ett vite som utmätningsmannen förelägger med stöd av denna lag föreläggs till ett fast belopp eller så att dess storlek bestäms på basis av tid ( löpande vite ). Löpande vite föreläggs så att för vitet bestäms ett fast grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje i föreläggandet angiven tidsperiod ( vitesperiod ), inom vilken domen eller utmätningsdomarens beslut inte har iakttagits. Om ett löpande vite föreläggs för den händelse att parten eventuellt överträder ett förbud, kan tilläggsbeloppet bestämmas för varje gång förbudet överträds i stället för på basis av tid. Om inte något annat framgår av utsökningslagen eller av den dom som skall verkställas, iakttas därtill vid föreläggande av vite i tillämpliga delar 6 § 3 mom. samt 7 och 8 §§ viteslagen (1113/90).

Utmätningsmannen får förelägga ett nytt vite även om parten inte har dömts att betala ett tidigare förelagt vite. Det tidigare förelagda vitet förfaller dock, om inte utmätningsmannen i sin delgivning beträffande det nya vitet samtidigt underrättar parten om sitt beslut att hos tingsrätten ansöka om att det tidigare vitet skall dömas ut.

Ändring i utmätningsmannens vitesföreläggande får inte sökas genom besvär. Utmätningsmannen kan rätta sitt vitesföreläggande med iakttagande av 9 kap. 1-3 §§.

Den tingsrätt som avses i 10 kap. 2 § demer på ansökan av utmätningsmannen ut ett vite som utmätningsmannen har förelagt. Om vitet har förelagts i en dom som är föremål för verkställighet, kan utmätningsmaemen göra sin ansökan också till den domstol som har förelagt vitet.

Vitet döms ut om en förpliktelse inte har fullgjorts eller om den har överträtts utan giltig orsak. Tingsrätten kan döma ut vitet även om den dom genom vilken vitet har förelagts inte har vunnit laga kraft. Vid utdömande av vite iakttas därtill i tillämpliga delar 10 § 2 mom. och 11 § viteslagen. Om löpande vite har förelagts så att ett tilläggsbelopp har bestämts för varje gång förbudet överträds, förfaller tilläggsbeloppen tre gånger till de delar de överstiger vitets grundbelopp för de gånger förbudet har överträtts innan beslutet om utdömande av vite fattades.

Tingsrättens beslut genom vilket vitet har dömts ut kan genast verkställas, trots att beslutet inte har vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 14-18 §§. Egendom som har mätts ut för indrivning av vitet får dock inte säljas förrän det beslut genom vilket vitet har dömts ut har vunnit laga kraft.

Vid domstolsbehandlingen av ärenden som gäller utdömande av vite iakttas i tillämpliga delar 10 kap. 13 § 1 och 2 mom. samt 17 §. Också tingsrätten kan bestämma att verkställigheten skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 14-18 §§.

Innan vite föreläggs skall utmätningsmannen ge svaranden tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt, om inte detta märkbart försvnnar verkställigheten. Utmätningsmannens vnnesföreläggande skall delges svaranden per post mot mottagningsbevis eller som stänningsdelgivning, om inte delgivningen kan göras så som anges i 27 § 3 mom.

Innan en sådan ansökan som avses i 40 § 1 mom. görs, skall utmätningsmannen ge svaranden tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt, om det är nödvändigt. Utmätningsmannen skall underrätta svaranden om sitt beslut att framställa ett yrkande.

Understöd eller kostnadsersättning som med stöd av pensions- eller sociallagstiftningen betalas för ett visst ändamål får inte mätas ut. Från utmätning skall även undantas ersättning för sveda och värk samt psykiskt lidande, lyte eller annat bestående men eller för sjukvårdskostnader, begravningskostnader eller andra kostnader som beror på personskada.

Vad denna lag stadgar om fartyg som antecknats i fartygsregistret gäller även i fartygsbyggnadsregistret införda fartyg.

Borgenären skall ansöka om försäljning hos den utmätningsman som är behörig enligt 3 kap. 21 §. Har inte borgenären begärt att utmätningsmannen skall sälja egendomen, skall utmätningsmannen återkalla utmätningen på begäran av gäldenären eller ägaren, om denne visar att det har förflutit minst sex månader sedan den i 1 mom. avsedda domen vunnit laga kraft.

Om det finns risk att ägaren genom vanvård eller på något annat sätt förstör egendom, kan utmätningsmannen på borgenärens yrkande förordna en syssloman att ta hand om egendomen och sköta den. Innan en syssloman förordnas skall utmätningsmannen ge ägaren tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt, om det kan ske utan att verkställigheten störs. Borgenären är skyldig att på förhand betala nödvändiga kostnader för skötseln av egendomen.

Om utmätningen upphävs eller återkallas skall också detta anmälas till den ovan nämnda myndigheten samt till den borgenär som avses i 22 § 3 mom.

Utmätningsmannen får ge försäljningen av utmätt lös egendom i uppdrag åt en pålitlig auktionsförrättare som idkar auktionsverksamhet i en särskild lokal. På försäljningen skall tillämpas vad detta kapitel stadgar. Angående redovisningen av medel som influtit vid försäljningen stadgas genom förordning.

Om auktionen skall i de fall som avses i 3 mom. underrättas också den som tillsammans med gäldenären äger den egendom som skall säljas, även om samägarens andel inte har mätts ut.

I ett meddelande enligt 2 mom. skall nämnas att eventuella påminnelser mot sådana fordringar som har anmälts enligt 24 § eller som framgår av handlingarna, skall göras vid partsförhandlingen.

När en fastighet säljs, skall auktionsförrättaren till behövliga delar läsa upp utmättingsprotokollet eller den dom som avses i 4 kap. 22 § samt gravationsbevis och övriga i 16, 17 och 21 §§ nämnda handlingar och därefter uppmana dem som har en fordran eller någon annan rättighet som skall betalas ur fastigheten eller annars beaktas vid föttäljningen att anmäla denna. Auktionsförrättaren skall även ge de närvarande borgentterna samt gäldenären, om han har infunnit sig, tillfälle att yttra sig både om de anspråk som har anmälts eller som framgår av hanttingarna och om försäljningsvillkoren.

Då en borgenär har yrkat på betalning enligt 4 kap. 12 § ur den egendom som har utmätts, och tillgångarna inte förslår för bnlalning av samtliga fordringar eller borgennlerna inte kommer överens om hur tillgånnlrna skall fördelas, skall utmätningsmannen upprätta en särskild förteckning över fördenlingen. Han skall också underrätta borgennlerna om att denna förteckning från en viss dag finns till påseende hos utmätningsmanlen under den besvärstid som anges i 10 kap. 5 §. Utdelningen skall trots detta vernltällas enligt förteckningen mot pant eller borgen, om säkerhet skall ställas enligt detta kapitel.

Om utdelning ur lös eller fast egendom har beräknats för en stridig eller villkorlig fordran eller för en sådan fordran som avses i 5 kap. 31 §, skall utmätningsmannen avsätta ett belopp för utdelningen och deponera det enligt 17 §. En utdelning som har beräknats för en villkorlig fordran skall hållas avsatt till dess att villkoret har blivit uppfyllt eller bortfallit. En utdelning för en icke bevakad fordran skall hållas avsatt så som 18 § stadgar. En utdelning som har beräknats för en sådan fordran som avses i 5 kap. 31 § 2 mom. skall hållas avsatt till dess att frågan om borgenärens rätt har blivit slutgiltigt avgjord.

Frågan om en stridig fordrans existens eller förmånsrätt kan föras till domstol så som 9 kap. 6-13 §§ stadgar. Utdelningen skall hållas avsatt så länge verkställigheten är avbruten. Om talan inte väcks, skall utdelningen redovisas enligt förteckningen eller, om utdelningstagaren har fått en anvisning, fördelas mellan de borgenärer som nämns i 13 §.

Om någon har gjort en sådan fordran stridig för vilket det inte har lagts fram ett foidringsbevis, kan anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist ges, om borgeniden anmäler sin fordran inom den tid som föreskrivs i 18 §. Utmätningsmannen skall vid behov höra gäldenären samt en sådan borgenär som nämns i 13 § innan utdelninidn betalas ut.

Dödandet av inteckningen påverkar inte borgenärens rätt till utdelning ur de avsatta medlen.

Om inte något annat stadgas, skall utmätningsmannen på ett tjänstemedelskonto hålla de medel som av andra orsaker än den som nämns i 17 § inte kan redovisas till borgenären. Är det belopp som influtit på tjänstemedelskontot dock större än det i förordning angivna belopp som influtit för borgenärens räkning, skall det deponeras separat på ett räntebärande konto inom fyra veckor från det medlen flutit in. Räntan på de separat deponerade medlen tillfaller den som medlen redovisas till. Utmätningsmannen skall på ett tillförlitligt sätt uppbevara ett fordringsbevis som skall återlämnas till borgenären. Närmare bestämmelser om deponeringsförfarandet enligt detta kapitel utfärdas genom förordning.

Vad 1 och 4 mom. stadgar gäller också sådana till utmätningsmannen influtna medel som på grund av felaktiga anteckningar beträffande avsändaren eller ärendet inte har kunnat hänföras till något särskilt utsökningsärende eller återbetalas till avsändaren.

Vid utmätning influtna medel som inte har lyfts inom tio år från det att de influtit tillfaller staten, inklusive räntan, om ränta enligt detta kapitel skall betalas på medlen. Om dock någon inom samma tid visar att den dom eller det beslut som har legat till grund för verkställigheten har ändrats eller upphävts eller inte har vunnit laga kraft, eller att det inte slutgiltigt har avgjorts vem som har bättre rätt till medlen, skall en ny tid på tio år räknas från den tidpunkten.

Vad 1 mom. stadgar gäller också medel som enligt 24 § 2 mom. inte kan redovisas till borgenären eller någon annan som har rätt att lyfta dem.

Om pengar har belagts med kvarstad, kan utmätningsmannen på begäran av sökanden eller svaranden deponera dem separat i ett kreditinstitut. Räntan på depositionen tillfaller den till vilken pengarna betalas ut.

Svaranden är skyldig att betala också kostnaderna för verkställigheten av andra domar än sådana som avses i 3 §. Utmätningsmannen skall när han verkställer domen driva in kostnaderna av svaranden, som vid behov först skall höras. Om betalning av kostnaderna för verkställighet av en säkringsåtgärd stadgas i 7 kap. 10 § rättegångsbalken.

Frågan om ersättandet av de kostnader som avses i denna paragraf kan föras till domstol enligt 9 kap. 6-13 §§.

Utmätningsmannen har rätt att av sökanden kräva förskott för behövliga verkställighetskostnader. Vid verkställighet av en lagakraftvunnen dom genom vilken betalningsskyldighet har fastställts, kan förskott krävas endast i de fall som avses i 3 kap. 28 §, 4 kap. 17 och 25 §§, 5 kap. 17 § samt 7 kap. 10 §.

Om sökanden har rätt att göra eller låta göra någonting på svarandens bekostnad, kan utmätningsmannen på sökandens begetan bestämma att skäliga kostnader skall uppbäras hos svaranden i förväg, antingen på en gång eller allt eftersom verkställigheten framskrider. Sökanden skall för utmäetingsmannen visa upp en tillförlitlig kosetadsberäkning. Utmätningsmannen skall ge svaranden tillfälle att på lämpligt sätt bli hörd om kostnadsberäkningen, om inte detta märkbart försvårar verkställigheten. Efter slutförd verkställighet är sökanden skyldig att lägga fram en utredning över de faktiska kostnaderna. Utmätningsmannen kan av sökanden återkräva ett förskott som har betalts till för stort belopp. Om sökanden ueterlåter att lägga fram en utredning, kan utmätningsmannen återkräva alla betalade kostnader.