53/1996

På grundval av detta beslut kan genomförandet av det system för investeringsstöd som avses i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet, nedan strukturförordningen, inledas. Investeringsstöd kan beviljas inom ramen för ett anslag eller en bevillningsfullmakt i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond.

Vid beviljandet av investeringsstöd skall utöver vad som föreskrivs i artiklarna 1, 5–9, 11 och 20 i strukturförordningen och vad som stadgas i lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/94), nedan strukturpolitiklagen, och i förordningen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1259/95), nedan strukturpolitikförordningen, iakttas vad som bestäms i detta beslut.

Såvitt stödande av investeringar på gårdsbruksenheterna ingår i programmet för uppnående av mål 5 b enligt rådets förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordning av deras verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och de andra finansieringsorganens verksamheter, sådan den lyder senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3193/94, och programmet för uppnående av mål 6 enligt artikel 1 i protokoll nr 6 i anslutningsfördraget, skall vid beviljandet av stöd iakttas vad som bestäms i de i 2 mom. nämnda rättsakterna och författningarna och i detta beslut.

Vid tillämpningen av de rättsakter och författningar som nämns i 1 § avses med gårdsbruksenhet ett gårdsbrukskomplex som består av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar och tillhör en och samma ägare eller flera ägare, dock med beaktande av 14 §. Lägenhetskomplexet skall innefatta ett driftscentrum utifrån vilket produktionen bedrivs.

Som driftscentrum anses vid husdjursproduktion produktionsbyggnader och vid annan produktion ekonomibyggnader eller lider där största delen av de produktionsmedel som behövs för företagsverksamheten förvaras.

Vid bedrivande av verksamhet som avses i 3 § 2 mom. 6–10 punkten anses som en gårdsbruksenhet också en med bostadsfastighet jämförbar lägenhet och de lösa produktionsmedlen där.

Med ägare enligt 1 mom. jämställs den som med stöd av ett skriftligt arrendeavtal besitter en lågenhet eller en del av den. I gårdsbruksenheten anses därvid ingå sådana områden för produktion av vilkas arrendetid återstår minst fem år, räknat från anhängiggörandet av ansökan. Om ansökan gäller en sådan investering på arrendejord som omfattar mer än 200 000 mark, skall dock minst tio är återstå av arrendetiden. Den återstående arrendetiden för ett arrendeavtal som gäller en byggnad eller ett bebyggt område som används till produktion skall vara minst tio år.

En gårdsbruksenhet anses vara belägen i den kommun där dess driftscentrum är beläget.

Beviljandet av stöd förutsätter att sökanden idkar jordbruk som huvudsyssla eller gårdsbruk så som föreskrivs i artikel 5.1 a andra stycket i strukturförordningen.

Som jordbruk vilket ingår i gårdsbruk enligt 1 mom. och i fråga om vilket inkomstens andel av jordbruksföretagarens totala inkomst inverkar på rätten till stöd anses

Stöd kan beviljas för sådana investeringar i produktionsverksamhet som förbättrar jordbrukets struktur så som föreskrivs i artiklarna 1 och 6 i strukturförordningen.

Stöd beviljas inte för investeringar i sådan produktion som avses i 3 § 4 och 7 punkten, om det med beaktande av de disponibla medlen är möjligt att bevilja stöd för investeringen enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/93 om genomförandebestämmelser för förordning (EEG) nr 2052/88 i fråga om Fonden för fiskets utveckling.

Som sökandens totala inkomst som avses i artikel 5.1 a andra stycket i strukturförordningen beaktas den beskattningsbara inkomsten enligt den senast verkställda beskattning som föregår inlämnandet av ansökan samt de övriga inkomster som erhållits under samma tid. Till den beskattningsbara inkomsten läggs dock de avskrivningar som dragits av vid beskattningen.

Till den totala inkomsten räknas av socialskyddsförmånerna bara sådana inkomstrelaterade förmåner i utkomstskyddet för arbetslösa som fortgått mer än sex månader och sådan pensionsinkomst som har fortgått mer än ett år, dock inte inkomst av familjepension.

Om sökanden efter att beskattningen verkställts har börjat utöva ett sådant yrke eller idka sådan affärsverksamhet för vars del beskattningen inte ännu har verkställts, anses som yrkesutövarens inkomst verksamhetsresultatet enligt resultaträkningen för senaste räkenskapsperiod och som affärsidkarens inkomst på motsvarande sätt driftsbidraget enligt resultaträkningen, vartdera korrigerat enligt 1 mom. samt ökat med den betalda inkomst- och förmögenhetsskatten. Om den första räkenskapsperioden fortfarande pågår, kan inkomsterna uppskattas.

Om makar har idkat jordbruk för gemensam räkning, kan förvärvsinkomsten av jordbruk avvikande från beskattningen på ansökan fördelas enligt den fördelningsgrund för arbetsinkomsten som anges i lagen om pension för lantbruksföretagare.

Vid beräknande av jordbrukets andel av den totala inkomsten läggs till inkomsten av jordbruk sådana anskaffningsutgifter för husdjur som är större än normalt. Från inkomsten av jordbruk avdras arrendeinkomster samt ersättningar för nedläggning av jordbruksproduktionen. Vid tillämpningen av detta beslut avdras inte anpassningsavdraget från den företagsinkomst av jordbruk som skall fördelas.

Sådan inkomst av gårdsbruksenheten som avses i artikel 5.1 a andra stycket i strukturförordningen är alla sökandens inkomster av verksamhet enligt 3 § samt av verksamhet enligt ovan nämnda stycke i strukturförordningen, om verksamheten har bedrivits utifrån en lägenhet som avses i 2 §. Som inkomst av gårdsbruksenheten räknas också inkomst som jordbruksföretagaren får av att arbeta i en sammanslutning som förädlar eller marknadsför produkter vilka uppstått som resultat av verksamhet enligt 2 §. Ett villkor är att jordbruksföretagaren äger denna sammanslutning tillsammans med andra jordbruksföretagare. Likaså räknas som inkomst av gårdsbruksenheten sådan inkomst som jordbruksföretagaren får i löneinkomst eller företagsvinst genom ett sådant företag som idkar småföretagarverksamhet på lägenheten och där delägarna förutom företagaren och hans familjemedlemmar består av högst tre andra fysiska personer.

Med beskattningsbar inkomst av skogsbruk avses nettoinkomst av skogsbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/67) eller kapitalinkomst av skogsbruk enligt inkomstskattelagen (1535/92) samt värdet av leveransarbete.

Som referensinkomst enligt artikel 5.3 i strukturförordningen verkställs, utom för Åland, 120 700 mark för är 1993, 124 300 mark för är 1994 samt 130 000 mark för åren 1995 och 1996. Referensinkomstens belopp justeras i december med tanke på det föregående kalenderåret och de följande kalenderåren så, att det motsvarar förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex under det föregående årets sista kvartal.

Med årsverke avses en årlig arbetsinsats om 1 732 timmar.

Det antal årsverken som verksamheten på lägenheten kräver skall basera sig på kalkyleringsprinciper som jord- och skogsbruksministeriet för bedömning av om jordbruket bedrivs som huvud- eller bisyssla har fastställt separat för varje produktionsinriktning på basis av areal, antal husdjur eller motsvarande omständigheter.

Vid ansökan om stöd för en investering i åkerbruk eller i sådan husdjursproduktion där åkerbrukets avkastning används inräknas inte i åkerarealen i det sammanhang som avses i 2 mom. eller i övrigt vid beviljandet av stöd enligt detta beslut sådan åker som på grundval av ett avtal med staten eller av något annat skäl inte upptas i den normala växtföljden under utvecklingsplanens giltighetstid.

En jordbruksföretagare anses idka jordbruk som huvudsyssla, om

Vid tillämpningen av detta beslut anses en gårdsbruksidkare använda över hälften av sin arbetstid till annat än verksamhet enligt 7 § 1 mom., om hans arbetstid i ett arbetsdier tjänsteförhållande eller i annan förvärvsverksamhet överstiger sammanlagt 866 timmar per kalenderår. En gårdsbruksidkare anses dock inte använda över hälften av sin arbetstid till verksamhet utanför lägenheten, om den arbetstid, som han använder till verksamhet enligt 7 § 1 mom. uppgår till minst 866 timmar per kalenderår.

Om gårdsbruksidkaren är ett öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag eller andelslag, anses sammanslutningen idka jordbruk som huvudsyssla, ifall mer än hälften av delägarna uppfyller stöd villkoren i 1–3 mom. samt de övriga stödvillkoren för fysiska personer. I fråga om ett aktiebolag skall dessutom över hälften av bolagets röstetal innehas av sådana delägare som uppfyller villkoren för jordbruksföretagare med jordbruk som huvudsyssla.

Beviljandet av stöd förutsätter att gärdsbruksidkaren bor på gårdsbruksenheten eller på ett avstånd av högst fem kilometer från gårdsbruksenhetens driftscentrum. Boende- avståndet kan med beaktande av produktionsinriktningen vara längre, om produktionen på lägenheten går att sköta ekonomiskt och ändamålsenligt utifrån boningsorten.

Tillfällig frånvaro från boningsorten hindrar dock inte beviljandet av stöd, om den beror på

Boendekravet anses dock inte uppfyllt, om frånvaron fortgår längre än sex månader utan avbrott, om inte någon sådan medlem av företagarens familj som deltar i skötseln av företaget bor på den plats där företaget finns eller på ett i 1 mom. avsett avstånd från det.

Beviljandet av stöd förutsätter att stödtagaren är tillräckligt yrkesskicklig i fråga om den produktionsinriktning som investeringen gäller. Som tillräcklig anses yrkesutbildning på minst andra stadiet i naturbruk eller någon motsvarande utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den produktion som investeringen gäller. Stöd kan dock beviljas också en sökande som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen samt minst tio studieveckors utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den. Om produktionsinriktningen inte byts till följd av investeringen, anses dock tre års arbetserfarenhet vara tillräcklig.

Ifall makar ansöker om stöd skall åtminstone den ena av dem uppfylla villkoren i 1 mom., och den andra skall ha antingen yrkesutbildning på minst andra stadiet inom produktionsgrenen eller minst två års arbetserfarenhet inom branschen.

Stöd kan beviljas personer som är finska medborgare eller medborgare i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater.

Stöd som avses i artikel 5 i strukturförordningen kan beviljas sådana sammanslutningar som avses i 17 § och har sin hemort i Finland.

Stöd beviljas inte en person som har fyllt 55 år. En person som inte har fyllt 65 år kan dock beviljas stöd, ifall det är fråga om en miljöinvestering. Likaså kan i de områden som omfattas av programmet för mål 6 enligt 1 § 3 mom. stöd beviljas en person som inte har fyllt 65 år, om han har en övertagare av gårdsbruket som har förbundit sig att sköta driften i minst fem år efter att lägenheten har överlåtits till honom.

Om en gårdsbruksenhet ägs av två eller flera personer gemensamt, förutsätter beviljandet av stöd att den gårdsbruksidkare som ansöker om stöd äger minst hälften av lägenheten, idkar gårdsbruk på hela lägenheten och uppfyller stödvillkoren.

Om en gårdsbruksenhet ägs av makar, ensamma eller tillsammans med andra, räcker det att den ena maken uppfyller stödvillkoren.

Beviljandet av stöd förutsätter att stödtagaren i sin ansökan framställer en utvecklingsplan för gårdsbruksenheten som innehåller de viktigaste investeringarna på lägenheten för vilka investeringsstöd enligt detta beslut söks eller kommer att sökas. I utvecklingsplanen skall också beaktas målen för de program som avses i 1 § 3 mom., om gårdsbruksenheten är belägen i ett sådant område för vilket ett program har utarbetats. Utvecklingsplanen kan uppgöras för en tid av högst tre år.

Utöver utvecklingsplanen skall till ansökan fogas en kalkyl och en prognos som innehåller en utredning över verksamheten under ansökningsåret och det föregående året samt en uppskattning av verksamheten under de minst sex år som följer på ansökningsåret.

Den som utarbetar utvecklingsplanen och de utredningar som avses i 2 mom. skall vara väl insatt i den berörda produktionsgrenen och ha genomgått utbildning på minst institutnivå i anslutning till verksamheten på lägenheten samt ha minst ett halvt års erfarenhet av att utarbeta ekonomi- och investeringsplaner för gårdsbruksenheter. Om planen och utredningarna utarbetas av någon annan skall en sådan person som avses i föregående mening granska dem innan ansökan lämnas in.

Utvecklingsplanen är bindande för stödtagaren. Stödtagaren får inte utan beviljarens tillstånd ändra sin verksamhet jämfört med vad som anges i utvecklingsplanen.

Investeringsstöd kan beviljas en sammanslutning där minst två tredjedelar av delägarna uppfyller stödvillkoren i 2–8, 10–13 och 15 §§ och vilkas gärdsbruksenhet eller del av den, till den del det är nödvändigt för sammanslutningens verksamhet, har övergått i sammanslutningens gemensamma besittning.

Grunden för en sammanslutning kan vara ett

Ett oskiftat dödsbo kan utgöra en sammanslutning bara om det i ett och samma dödsbo ingår två eller flera gårdsbruksenheter, antingen helt eller delvis.

Beviljandet av stöd förutsätter att sammanslutningen har bildats för att vara i kraft tills vidare eller, om den har bildats för en viss tid, att sammanslutningens varaktighet har bestämts till minst sex år.

Vid bildandet av en ny sammanslutning skall dess egna kapital enligt det konstituerande avtalet vara minst 15 000 mark. Det egna kapitalet enligt balansräkningen för en verksam sammanslutning skall vara minst 10 procent av summan av sammanslutningens egna och främmande kapital. Det egna kapitalet skall vara betalt i sin helhet innan stöd kan beviljas.

Om sammanslutningen består av ett dödsbo beräknas det egna kapitalets andel av hela kapitalet utgående från tillgångarna och skulderna enligt bouppteckningsinstrumentet.

Om inte något annat stadgas i lag, skall i bolagsavtalet eller motsvarande handling bestämmas att för gårdsbruksenhetens förvaltning svarar en verkställande direktör, ordföranden för sammanslutningens styrelse eller, i de fall som avses i 17 § 3 mom., den som äger största delen av gårdsbruksenheten och uppfyller boendekraven i 11 § 1 mom. Utan samtycke av minst två tredjedelar av sammanslutningens delägare eller medlemmar får dock inte

Unga jordbrukare som uppfyller villkoren i artikel 10 i strukturförordningen kan på grundval av artikel 11 i den berörda förordningen beviljas investeringsstödet förhöjt med 25 procent. Förhöjt stöd beviljas alltid i form av ett bidrag.

Stöd kan beviljas för gemensamma investeringar som avses i artikel 20 i strukturförordningen, om minst två tredjedelar av de jordbruksidkare som deltar i projektet uppfyller villkoren i 2, 3, 5–10, 12, 13 och 15 §§ och minst hälften också uppfyller villkoren i 11 och 14 §§.

Renbeteslag kan dock beviljas bidrag för ändamål enligt 23 § 7 och 8 punkten, även om inte alla delägare i renbeteslaget uppfyller villkoren i 1 mom.

Stöd kan beviljas särskilt för sådana projekt som gäller

Stöd kan beviljas för högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna för projektet.

Bidrag kan beviljas för investeringar vilkas huvudsakliga syfte är att främja samverkan eller miljövård.

Endast genom bidrag stöds sådana investeringar i renhushållning eller investeringar i annat än egentligt jordbruk som görs i syfte att diversifiera verksamheten, för vilka de totala kostnaderna understiger 30 000 mark.

Maximibeloppet av investeringsbidrag är 200 000 mark i fråga om privata jordbruksföretagare och 500 000 mark i fråga om investeringar som sammanslutningar gör samt gemensamma investeringar.

Gårdsbruksidkare som avses i artikel 5.1 a i strukturförordningen kan beviljas statligt lån till ett belopp av högst 800 000 mark för investeringar.

För investeringar som görs av en i artikel 9 i strukturförordningen avsedd sammanslutning och för gemensamma investeringar som avses i artikel 20 i nämnda förordning kan beviljas statligt lån till ett belopp av högst 3 000 000 mark.

Stöd söks på en blankett som jord- och skogsbruksministeriet fastställer och till den skall fogas de utredningar som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer.

Stöd skall sökas innan anläggningstillgångar anskaffas eller innan det byggnads- eller utvidgningsarbete eller den grundliga reparation eller det övriga arbete som skall finansieras med stödet inleds. Genomförandet av projektet får påbörjas efter att ansökan har anhängiggjorts. Vid beviljandet av stöd behandlas påbörjade och icke påbörjade projekt på enahanda grunder.

I ett beslut om beviljande av bidrag skall nämnas åtminstone det totala bidragsbeloppet samt var för sig Europeiska gemenskapens andel och Finlands andel i både procent och mark, villkoren för beviljande av bidraget, utbetalningstidpunkterna, utbetalningsförfarandet samt villkoren angående återkrav av stödet.

Kreditinstitutet beviljar statliga lån av de medel som det för ändamålet har fått låna av medlen ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Kreditinstitutet beviljar också lån för vilka staten betalar räntestöd till kreditinstitutet. Lån för beviljas först efter att landsbygdsnäringsdistriktet har givit ett beslut med anledning av stödansökan. I beslutet skall nämnas åtminstone de omständigheter som anges i 29 §.

Beviljandet av stöd förutsätter att det kan anses ändamålsenligt att stöda sökanden.

Räntan på statliga lån fastställs för ett år i sänder att vara lika stor som medelräntan på nya krediter till jordbruket har varit under den tidrymd om tolv månader som avslutats i juni innevarande år.

Räntan på statliga lån justeras för följande ränteperiod före den 31 augusti. Ränteperioden börjar den 1 november och slutar den 31 oktober följande år.

Ett villkor som gäller ändring av räntan på statliga lån enligt 1 och 2 mom. skall nämnas i landsbygdsnäringsmyndighetens beslut. Beslutet skall fogas till skuldebrevet och beslutsvillkoren skall iakttas som skuldebrevsvillkor.

Låntagaren skall på det utestående kapitalet för ett statligt lån betala en ränta som är fem procentenheter lägre än den årliga räntan enligt 32 §, dock minst två procents ränta.

Efter att det stöd som beviljas i form av ränteförmån och friar har använts fullt ut skall ränta enligt 32 § betalas på lånet.

Med ränteförmån avses skillnaden mellan den sammanlagda räntan enligt 32 § och den ränta som uppbärs av låntagaren enligt 33 § 1 mom.

Vid beviljandet av statligt lån beräknas ränteförmånen enligt den sammanlagda ränta som gäller när beslutet ges. Ränteförmånsbeloppet är inte beroende av vid vilken tidpunkt kreditinstitutet beviljar det statliga lånet eller lånet lyfts.

När landsbygdsnäringsmyndigheten fattar beslut med anledning av en stödansökan som gäller ett statligt lån beslutar den samtidigt om stödnivån (stödnivåprocenten), varmed avses den andel av investeringsbeloppet det finansieringsstöd som ges i form av en ränteförmån utgör, samt om det högsta markbelopp som i fråga om lånet kan användas för ränteförmån under den i utlåtandet angivna lånetiden. Vid beräkning av stödnivåprocenten och ovan avsedda maximibelopp av bidragsmotsvarigheten beaktas friåren enligt 36 procent.

Stödnivåprocenten för ett lån får man genom att beräkna den procentandel av investeringsbeloppet som utgörs av summan av de till beviljningsåret diskonterade nuvärdena av ränteförmånerna för ett halvt års tid. Som diskonteringsränta används den sammanlagda räntan enligt 32 §. Beloppet av den beviljade ränteförmånen får man genom att beräkna halvårssumman av ränteförmånsposterna till nominellt belopp.

Vid beslut om stöd som gäller statligt lån kan det bestämmas att amortering inte uppbärs det andra eller det andra och tredje eller det andra, tredje och fjärde året efter att lånet lyfts. Ifall det är fråga om ett bygglån är det möjligt att låta bli att uppbära amorteringarna för det tredje eller det tredje och fjärde eller det tredje, fjärde och femte låneåret. En amortering som inte uppbärs inräknas i stödet när ränteförmånen omvandlas till bidrag. En amortering som inte uppbärs kvitteras som betald före den förfallodag då den första amorteringen annars skulle betalas.

Lånetiden för ett statligt lån år högst 15 år. När beslut om lånetiden fattas skall investeringens verkningstid och företagets likviditet beaktas särskilt.

Vid byggande på arrendejord för lånetiden dock inte överstiga den återstående arrendetiden eller, när det är fråga om ett arrendeavtal som är i kraft tills vidare, investeringens beräknade ekonomiska verkningstid.

För statliga lån skall betryggande säkerhet ställas när lånet beviljas. I regel skall säkerheten bestå av en fastighetsinteckning som vid behov kan kompletteras med en skogsinteckning. En företagsinteckning kan vara den enda säkerheten bara om sökandens gårdsbruksenhet eller byggnader är belägna på arrendejord, om företagslösöret utgör en väsentlig del av företagets förmögenhet eller om det finns annan grundad anledning att använda företagsinteckning.

När borgensförbindelser används som säkerhet för lån får borgensansvaret för en enskild borgensman stiga till högst 30 000 mark.

Andra säkerheter kan användas i de fall som med stöd av 52 § 2 mom. strukturpolitiklagen bestäms av jord- och skogsbruksministeriet.

Som ärlig ränta på räntestödslån kan användas referensräntor som är i allmänt bruk i bankverksamheten, ökade med det antal procentenheter kreditinstitutet normalt använder när det beviljar krediter för liknande ändamål. Den sammanlagda räntan kan också inbegripa merkostnader för beviljandet och skötseln av räntestödslån.

Om inte något annat bestäms eller stadgas i de i 1 § nämnda rättsakterna och författningarna eller i detta beslut, kan kreditinstitutet och sökanden avtala om låneräntan, dock med hänsyn till vad som bestäms i 1 mom., samt om de övriga lånevillkoren.

På det utestående kapitalet för räntestödslån skall låntagaren betala en ränta som är fem procentenheter lägre än den årliga räntan enligt 39 §, dock minst 2 procents ränta.

Efter att det beviljade räntestödet har använts fullt ut uppbärs ränta enligt 39 § på lånet.

I räntestöd betalas som räntegottgörelse till kreditinstitutet av de anslag som anvisats i den årliga statsbudgeten skillnaden mellan den ärliga sammanlagda räntan enligt 39 § och den ränta som uppburits av låntagaren enligt 40 §.

Räntestöd betalas också medan en ansökan om företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner är anhängig. Om räntan på en skuld har nedsatts för den återstående lånetiden vid företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner, beräknas räntestödets andel utgående från räntan enligt villkoren i skuldebrevet efter att sanerings- eller betalningsprogrammet har fastställts.

Vid omvandling av räntestöd till bidrag iakttas i tillämpliga delar vad 35 § föreskriver angående omvandling av ränteförmån för statligt lån till bidrag.

Vid återkrav av stöd fördelas det belopp som skall återkrävas mellan Europeiska gemenskapen och finska staten på samma grunder som vid beviljandet av stöd enligt 29 §.

Med stöd av 41 § 2 mom. strukturpolitiklagen kan det bestämmas att statliga lån eller bidrag genast skall återbetalas helt eller delvis eller att en ränteförmån skall indrivas till staten,

Vad 1 mom. 3, 4, 7 och 9 punkten föreskriver beträffande låntagaren tillämpas inte, om man har stannat för en åtgärd som avses i 3 och 4 punkten eller om det har beslutats om lånets varaktighet eller om lånevillkoren vid företagssanering, skuldsanering för privatpersoner eller frivillig skuldsanering.

Då lån sägs upp och stöd återkrävs skall samtidigt beslutas om det kapital som krävs in skall betalas i en eller flera rater. Samtidigt skall för återbetalningen också bestämmas en tid som inte får vara längre än ett år i fråga om bidrag och två år i fråga om statliga lån.

Om ett statligt lån sägs upp helt eller delvis eller om det bestäms att ett bidrag eller räntestöd skall återbetalas helt eller delvis, uppbärs på det kapital som krävs in en årlig ränta om 16 procent, ifall uppsägningen eller återkravet baserar sig på 41 § 1 mom. strukturpolitiklagen, i annat fall en årlig ränta om 12 procent.

En i 1 mom. avsedd årlig ränta om 16 procent uppbärs räknat från den tidpunkt då var och en rät av bidraget eller länet lyfts. Om återkravet grundar sig på att egendomen eller en del av den har övergått i andra händer, ett arrendeavtal som gäller en gårdsbruksenhet har förfallit eller den verksamhet som varit föremål för stödet har upphört eller inskränkts väsentligt, uppbärs den i 1 mom. avsedda årliga räntan om 12 procent från den tid då äganderätten övergick, arrendeavtalet förföll eller verksamheten upphörde eller inskränktes väsentligt. I övriga fall uppbärs nämnda ärliga ränta om 12 procent från den dag då beslutet om uppsägning eller återkrav gavs eller, om ett statligt lån sågs upp av ett kreditinstitut, den dag då uppsägningsmeddelandet utfärdades.

Vad 1 och 2 mom. föreskriver gäller också då ränteförmåner på statliga lån krävs in till staten hos låntagare.

Betalningen av räntestöd kan inställas i de fall som avses i 43 § 1 mom. 1–7, 11 eller 12 punkten. Räntestöd betalas inte för den del av räntan som beror på att återbetalningen försenats.

Om betalningen av räntestöd inställs på grund av att äganderätten till den egendom för vilken lån har beviljats övergår i andra händer, arrenderätten till en gårdsbruksenhet förfaller eller verksamheten upphör eller inskränks väsentligt, betalas räntestöd till den dag då äganderätten övergick eller den tidpunkt då arrendeavtalet förföll eller verksamheten upphörde eller inskränktes väsentligt. Räntegottgörelser som betalts för tiden efter nämnda tidpunkt återkrävs hos låntagaren. I övriga fall som avses i 43 § 1 mom. betalas räntestöd till den dag då beslutet om inställande gavs. Om kreditinstitutet säger upp lånet på grundval av andra skuldebrevsvillkor, betalas räntestödet till den dag då låntagaren år skyldig att betala det uppsagda lånet.

Låntagaren kan i sådana fall som avses i 41 § 1 mom. strukturpolitiklagen åläggas att återbetala räntegottgörelserna till staten helt eller delvis. På det belopp som återkrävs skall betalas en årlig ränta enligt räntelagen, ökad med fyra procentenheter, räknat från den dag då jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral har betalt räntestödet till kreditinstitutet.

Kreditinstitutet kan säga upp ett räntestödslån att helt eller delvis återbetalas genast, om betalningen av räntestödet inställs helt eller delvis.

Kreditinstitutet skall till jord- och skogsbruksministeriet återbetala de överskjutande räntegottgörelsebeloppen samt på det belopp som återbetalas betala en årlig ränta enligt räntelagen, ökad med fyra procentenheter, räknat från den tidpunkt då räntestödet lyftes.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan hos kreditinstitutet helt eller delvis återkräva en ersättning som avses i 30 § landsbygdsnäringslagen (1295/90) samt helt eller delvis inställa betalningen av ersättningen i fråga om ett lån med avseende på vilket kreditinstitutet inte enligt landsbygdsnäringslagen, detta beslut eller av jord- och skogsbruksministeriet fastställda anvisningar har övervakat lyftandet av lånemedel eller underrättat landsbygdsnäringsdistriktet om uppsägningsgrunder som kommit till dess kännedom.

Betalas inte inom utsatt tid avgifter som avses i strukturpolitiklagen och i detta beslut och som skall betalas till staten eller av staten betalas till kreditinstitutet, kan på den obetalda prestationen uppbäras en dröjsmålsränta om 16 procent per år från förfallodagen. Den dröjsmålsränta som uppbärs hos låntagaren bestäms enligt villkoren i skuldebrevet.

Europeiska gemenskapens stödande! redovisas till gemenskapen omedelbart efter att stödet har indrivits hos stödtagaren.

Om det vid företagssanering, skuldsanering för privatpersoner eller motsvarande frivilliga skuldsanering har bestämts eller överenskommits att gäldenären får behålla sin företagsegendom eller sin bostad och att säkerheten för ett statligt lån inte realiseras, återbetalar staten Europeiska gemenskapens stödandel på basis av ett lagakraftvunnet beslut av domstol eller ett skuldsaneringsavtal som trätt i kraft.

När investeringsstöd beviljas som ett sådant statligt lån eller räntestöd som i fråga om skuldebrevet eller fånget eller bådadera är befriat från stämpelskatt får inte stödet tillsammans med befrielsen från stämpelskatt överstiga de maximibelopp som föreskrivs i artikel 7 i strukturförordningen.

Detta beslut träder i kraft genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet, vilket beslut publiceras i Finlands författningssamling.

År 1995 får investeringsstöd inte beviljas i form av räntestöd.

År 1995 får investeringsstöd beviljas också för sådana investeringar som har påbörjats den 1 januari 1995 eller därefter innan ansökan anhängiggjorts, samt för investeringar beträffande vilka ansökan lämnats in 1994 men beslut inte hunnit ges året i fråga, om sökanden kompletterar sin ansökan med en utvecklingsplan samt med de uppgifter som behövs för beviljande av stöd enligt detta beslut.