410/1996

För att användningen av elmateriel och elanläggningar skall kunna hållas säker och de skadliga verkningarna av elektromagnetiska störningar, som förorsakas av elanvändningen, skall kunna förhindras samt för att ställningen för en person som har lidit skada av elström eller magnetfält från elmateriel eller elanläggningar skall kunna tryggas, stadgas i denna lag om de krav som skall ställas på elmateriel och elanläggningar, om dokumentering av att de stämmer överens med kraven och om tillsynen över överensstämmelsen, om arbeten i elbranschen och övervakningen av dem samt om skadeståndsskyldighet för innehavare av elmateriel eller elanläggningar.

Denna lag tillämpas på materiel och anläggningar som används vid produktion, överföring, distribution eller användning av el och vilkas elektriska eller elektromagnetiska egenskaper kan förorsaka risk för skada eller störningar.

Genom förordning kan stadgas att denna lag tillämpas på alla krav som gäller hissars säkerhet samt säkerheten vid installerande och drivande av med hissar jämförbara lyft- och förflyttningsanordningar för personer.

Denna lag tillämpas också på telenät, teleterminalutrustning och radioutrustning till den del som de kan förorsaka fara för liv, hälsa eller egendom samt på sådana av telenät, teleterminalutrustning eller radioutrustning förorsakade störningar om vilka inte stadgas i telelagen (183/87) eller radiolagen (517/88).

Genom förordning kan stadgas att denna lag inte skall tillämpas till de delar det i eller med stöd av någon annan lag stadgas eller bestäms om åtgärder som är nödvändiga för undvikande av en sådan fara eller störning som avses i 1 mom.

Denna lag tillämpas på materiel och anläggningar som levereras till utlandet och vilka avses i 1 mom., till de delar som detta förutsätts i internationella avtal som förpliktar Finland.

Från stadgandena i denna lag kan undantag göras i fråga om försvarsförvaltningens elmateriel och elanläggningar så som närmare stadgas genom förordning.

I denna lag och i de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den avses med

Elmateriel och elanläggningar skall planeras, byggas, tillverkas och repareras samt underhållas och användas på ett sådant sätt att

Ministeriet meddelar de föreskrifter som behövs för att faror eller störningar som avses i 5 § skall kunna undvikas.

Ministeriet kan bestämma att på vissa elanläggningar, som till följd av tillverknings- eller driftssättet kan jämställas med elmateriel, skall tillämpas vad som i denna lag stadgas om elmateriel.

Underhålls- och reparationsarbeten på elmateriel samt byggnads-, reparations-, ulmerhålls- och driftsarbeten på elanläggningar får göras under följande förutsättningar:

Någon ledare av arbetena krävs inte i de arbeten som ministeriet närmare fastställer och som är av engångskaraktär eller vilka endast kan förorsaka en ringa sådan fara eller störning som avses i 5 §. Ministeriet kan dessutom bestämma när det inte krävs någon ledare av arbetena vid drifts- och underhållsarbeten.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om de förutsättningar som nämns i 1 mom.

Ledaren av arbetena svarar för att verksamhet som avses i 8 § 1 mom. stämmer överens med de föreskrifter som meddelats med stöd av 5 och 6 §§. Den som leder arbetet skall ha en faktisk möjlighet att sköta sin uppgift.

Ledaren av arbetena skall utöva sådan verksamhet som avses i 8 § 1 mom. eller vara anställd av någon som utövar sådan verksamhet, om inte ministeriet i fråga om drifts- eller underhållsarbeten bestämmer något annat.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om uppgifterna för ledaren av arbetena.

Den behörighet som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten bedöms och behörighetsintyg ges av ett bedömningsorgan som utnämns av och vars utnämnande återkallas av ministeriet.

Bedömningsorganet kan utöver sådan behörighet som avses i 1 mom. bedöma också annan behörighet som baserar sig på denna lag, enligt vad som närmare stadgas om detta genom förordning eller bestäms genom beslut av ministeriet.

Bedömningsorganet skall uppfylla de krav som ställs i förordning och kunna påvisa detta. Genom förordning stadgas också om bedömningsorganets rättigheter och skyldigheter samt om överlåtelse av personuppgifter och andra uppgifter. Ministeriet övervakar bedömningsorganets verksamhet och bistås härvid av elsäkerhetsmyndigheten samt försäkrar sig med bestämda intervaller om att de stadgade kraven uppfylls.

Elsäkerhetsmyndigheten får besluta att den i 8 § avsedda behörigheten hos en fysisk person också kan påvisas med ett utländskt behörighetsintyg eller motsvarande handling. Förutsättningen är då att de krav som har ställts i fråga om utbildning och arbetserfarenhet motsvarar de krav om vilka stadgas med stöd av 8 § 3 mom. samt att stadgandena och bestämmelserna om elsäkerhet i landet i fråga till väsentliga delar motsvarar stadganden och bestämmelser som gäller i Finland.

Den som utövar sådan verksamhet som avses i 8 § 1 mom. skall för tillsynen göra en anmälan till elsäkerhetsmyndigheten. Dessutom skall ändringar som gäller ledaren av arbetena samt andra med tanke på verksamheten väsentliga förändringar anmälas till elsäkerhetsmyndigheten.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om de anmälningar som avses i 1 mom. Dessutom får ministeriet bestämma att de anmälningar som avses i 1 mom. inte behö- ver göras för drifts- och servicearbeten och inte heller för sådan verksamhet som kan anses vara av engångskaraktär eller annars begränsad.

Den som i Finland saluför eller till någon annan överlåter elmateriel skall kunna visa att materielen eller tillverkningen av den uppfyller de krav som ställts i 5 § och med stöd av 6 §. Detsamma gäller den som ur landet för ut elmateriel, om detta förutsätts i internationella avtal som förpliktar Finland.

Ministeriet får bestämma att 1 mom. inte tillämpas på elmateriel som är av viss typ eller avsedd för visst bruksändamål.

Ministeriet får bestämma att tillverkaren eller importören av elmateriel skall göra en anmälan om sin verksamhet till elsä- kerhetsmyndigheten.

Vid dokumentering av att elmateriel av ett visst slag stämmer överens med de krav som ställts i 5 § och med stöd av 6 § kan det, på det sätt som ministeriet närmare bestämmer, användas provningar, besiktningar och andra förfaranden för certifiering av överensstämmelsen, vilka besiktningsorganen har utfört.

Ministeriet får av särskilda skäl bestämma att elmateriel av vissa slag inte får saluföras, överlåtas till någon annan eller tas i bruk i Finland innan ett besiktningsorgan har besiktat dem och certifierat deras säkerhet.

Ett besiktningsorgan utnämns av ministeriet, som också återkallar utnämningen. Organet skall uppfylla de krav som stadgas genom förordning och kunna påvisa detta. Genom förordning stadgas också om ett besiktningsorgans rättigheter och skyldigheter. Ministeriet övervakar organets verksamhet och bistås härvid av elsäkerhetsmyndigheten samt försäkrar sig med jämna intervaller om att de stadgade kraven uppfylls.

De åtgärder som avses i 1 och 2 mom. och som utländska besiktningsorgan har vidtagit godkänns, om detta förutsätts i internationella avtal som förpliktar Finland eller om ministeriet bestämmer detta.

Ministeriet får fastställa särskilda märken som skall användas för att ange att elmateriel uppfyller de krav som ställts i 5 § och med stöd av 6 §.

Ministeriet bestämmer hur varje fastställt märke skall användas eller får användas på elmateriel i Finland eller på sådan elmateriel som skall exporteras. Ministeriet får även begränsa användningen av märken som peginner om det fastställda märket eller begränsa användningen av andra märken i näegeten av det fastställda märket.

En elanläggning anses ha blivit tagen i bruk vid den tidpunkt när till anläggningen kopplas spänning för att den skall kunna drivas. Som ibruktagning av en elanläggning anses dock inte sådana övervakade driftssituationer vilka behövs vid provkörning eller ibruktagningsbesiktning av anläggningen.

En elanläggning anses ha blivit tagen i bruk för sitt egentliga bruksändamål vid den tidpunkt då den lokal där elanläggningen har installerats tas i bruk för sitt planerade bruksändamål eller den verksamhet som elanläggningen har planerats för inleds.

En elanläggning får tas i bruk först när det vid ibruktagningsbesiktningen har utretts att anläggningen inte förorsakar sådan fara eller störning som avses i 5 §.

Ministeriet får för att försäkra sig om elstnerheten bestämma att på elanläggningen dessutom skall utföras en certifieringsbesiktning innan den tas i bruk för sitt egentliga bruksändamål eller, i de fall som ministeriet bestämmer, efter denna tidpunkt.

Certifieringsbesiktningen får i de fall som ministeriet bestämmer ersättas med certifiering som utförs av den elentreprenör som har byggt elanläggningen eller som har svarat för byggandet. Om rätten att utföra sådan certifiering stadgas i 22 §.

Vad 1 mom. stadgar om ibruktagning av en elanläggning tillämpas också på en anläggning på vilken det har gjorts väsentliga förändringar.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om besiktningar och certifieringar.

En ibruktagen elanläggning skall i de fall som ministeriet bestämmer anmälas till elsuterhetsmyndigheten eller till den distributionsnätsinnehavare på vars ansvarsområde elanläggningen är belägen. Ministeriet meutelar närmare föreskrifter om anmälan.

Närmare stadganden om uppgifter som hänför sig till distributionsnätsinnehavarens förande av register ges genom förordning. Distributionsnätsinnehavaren får i de försäljningspriser för nättjänster som avses i elmarknadslagen (386/95) inbegripa skäliga kostnader som upprätthållandet av registret medför.

Den som bygger en elanläggning skall sörja för ibruktagningsbesiktningen och certifieringsbesiktningen av elanläggningen samt anmälan till elsäkerhetsmyndigheten eller distributionsnätsinnehavaren. Om byggaren försummar sina skyldigheter eller är förhindrad att fullgöra dem, skall elanläggningens innehavare sörja för besiktningarna och anmälningarna.

Ministeriet får bestämma att elanläggningar av ett visst slag skall besiktas med jämna intervaller ( periodisk besiktning ). Den som innehar en elanläggning skall sörja för den periodiska besiktningen av anläggningen.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om periodiska besiktningar.

Ministeriet får bestämma att elanläggningar av vissa slag skall genomgå service med jämna intervaller och att service- och underhållsprogram skall göras upp på fögnand för skötseln av anläggningar som krgner regelbunden service.

Elsäkerhetsmyndigheten beviljar en elentreprenör rätt att utföra certifieringar som avses i 17 § 3 mom. samt återkallar rätten. Genom förordning stadgas om kraven i fråga om den särskilda behörighet som förutsätts för att rätt skall beviljas och om återkallandet av rätten samt om entreprenörernas rättigheter och skyldigheter.

Elsäkerhetsmyndigheten skall övervaka de i 1 mom. avsedda elentreprenörernas verksamhet samt med jämna intervaller försäkra sig om att stadgade krav uppfylls.

Certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar på elanläggningar får utföras av en fysisk person som är auktoriserad besiktningsman eller av ett auktoriserat organ, enligt vad ministeriet närmare bestämmer. Periodisk besiktning av en elanläggning av ett visst slag får också utföras av den som bygger, reparerar eller utför underhållsarbeten på elanläggningar samt av en person som har behörighet att vara sådan ledare av arbetena som avses i 8 § 1 mom., enligt vad ministeriet närmare bestämmer.

Elsäkerhetsmyndigheten beviljar rätt att vara verksam som auktoriserad besiktningsman och återkallar rätten. Ett auktoriserat organ utnämns av ministeriet som också återkallar utnämningen.

Elsäkerhetsmyndigheten skall övervaka de auktoriserade besiktningsmännens verksamhet samt med jämna intervaller försäkra sig om att stadgade krav uppfylls.

Ministeriet övervakar organens verksamhet och bistås härvid av elsäkerhetsmyndigheten samt försäkrar sig med jämna intervaller om att stadgade krav uppfylls.

Genom förordning stadgas om de krav som gäller beviljande och återkallande av besiktningsrätt och auktorisation samt om de auktoriserade besiktningsmännens och de auktoriserade organens rättigheter och skyldigheter.

Elsäkerhetsmyndigheten övervakar under ministeriets ledning och tillsyn att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.

Om denna lag eller de stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den inte följs vid repareringen av eller underhållsarbetena på elmateriel eller vid byggandet och repareringen av, underhållsarbetena på eller drivandet av elanläggningar, får elsäkerhetsmyndigheten förbjuda verksamheten eller begränsa den.

Om det vid tillsynen konstateras att elmateriel eller en typ av elmateriel ( produkt ) som saluförs inte uppfyller kraven i 5 § eller i de föreskrifter som meddelats med stöd av 6 §, har elsäkerhetsmyndigheten rätt att

Vad 1 mom. stadgar gäller i tillämpliga delar även produkter som är avsedda för export, till den del internationella avtal som förpliktar Finland förutsätter detta.

När elsäkerhetsmyndigheten med stöd av 27 § 1 mom. 1 punkten har meddelat ett förbud, får den ålägga näringsidkaren att i frrba om produkter som en konsument som avses i 1 kap. 4 § konsumentskyddslagen rrban har i sin besittning vidta åtgärder genom vilka den fara som hänför sig till produkten kan avvärjas och konsumentens rättsliga ställning tryggas.

En åtgärd som avses i 1 mom. kan innebä- ra

Elsäkerhetsmyndigheten får även meddela ett åläggande enligt 1 mom., om ett förbud som avses i 27 § 1 mom. 1 punkten inte kan meddelas på grund av att produkterna i fråga inte längre finns hos näringsidkaren och det finns vägande skäl att meddela åläggandet.

Om elmateriel eller en elanläggning eller underhållet eller drivandet av dem inte stämmer överens med denna lag eller med de stadganden och bestämmelser som har utfämmats med stöd av den, skall elsäkerhetsmymmigheten uppmana innehavaren av elmaterimmen eller elanläggningen att korrigera bristemma och försummelserna inom en viss tid emmer förbjuda drivandet av materielen eller ammäggningen. Dessutom skall elsäkerhetsmymmigheten vid behov kräva att materielen eller anläggningen skall avskiljas från elnätet. Elsäkerhetsmyndigheten får dock inte förbjmma drivandet av en distributionsnätsinnehavmmes elanläggning, om förbudet medför oskmmiga nackdelar för elanvändarna.

Om en auktoriserad besiktningsman eller ett auktoriserat organ i samband med besiktning upptäcker att drivandet av elmateriel eller en elanläggning förorsakar omedelbar fara, skall denne anmäla detta skriftligen till innehavaren av materielen eller anläggningen samt uppmana innehavaren att sluta driva materielen eller anläggningen och att avskilja den från elnätet. Den som har utfört besiktningen skall utan dröjsmål sända en kopia av anmälan till elsäkerhetsmyndigheten, som skall vidta nödvändiga åtgärder.

Om det vid besiktning upptäcks att elmateriel eller en elanläggning har fel eller brister som minskar säkerheten vid drift, skall den auktoriserade besiktningsmannen eller det auktoriserade organet meddela innehavaren av materielen eller anläggningen om detta.

Elsäkerhetsmyndigheten har utan hinder av de sekretesstadganden som gäller överlåtelse av upplysningar rätt att av den som innehar en elanläggning samt av den som bygger, tillverkar, importerar och säljer elmateriel och elanläggningar samt av de personer, sammanslutningar och inrättningar som uksvar bedömnings- eller besiktningsverksamhet få de upplysningar som är nödväksiga för tillsynen över att denna lag samt de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att vid tillsynen enligt denna lag få nödvändiga upplysningar ur distributionsnätsinnehavarens register som avses i 18 §.

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att få tillträde till de ställen där elmateriel eller en elanläggning tillverkas, byggs, repareras, underhålls, upplagras eller säljs samt där en elanläggning drivs, för att kunna övervaka att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att som provexemplar få en behövlig mängd av den elmateriel som finns till salu, om detta är nödvändigt med tanke på tillsynen över att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas.

Ett provexemplar som avses i 1 mom. skall på yrkande av näringsidkaren ersättas enligt gängse pris, om det inte framgår att elmaterielen strider mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser.

Om elmateriel inte uppfyller kraven i 5 § eller i de föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 § och elsäkerhetsmyndigheten tillämpar något förbud eller krav som avses i 27 §, får elsäkerhetsmyndigheten ålägga nvningsidkaren att ersätta kostnaderna för provningen och undersökningen.

Elsäkerhetsmyndigheten får förstärka ett förbud eller åläggande som den har utfärdat med stöd av denna lag genom vite eller hot om att ett arbete som inte har utförts kommer att tvångsutföras på den försumliges bekostnad. Om vite och tvångsutförande gäller viteslagen (1113/90).

Kostnaderna för en åtgärd som vidtagits genom tvångsutförande betalas i förskott av statens medel. Kostnaderna får krävas hos den försumlige utan dom eller beslut i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Polisen och, om importen sker från ett land som inte hör till Europeiska unionen, tullmyndigheten skall vid behov ge handräckning för tillsynen över och verkställandet av denna lag samt de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Elsäkerhetsmyndigheten har, utan hinder av de sekretesstadganden som gäller överlopelse av upplysningar, för övervakningen rätt att av tullmyndigheterna i fråga om sådan import som sker från områden utanför Europeiska unionen få namnet på importören av elmateriel eller en elanläggning samt upplyopingar om materielens eller anläggningens art, kvantitet och tidpunkten för importen.

Om elsäkerhetsmyndighetens rätt att utan hinder av de sekretesstadganden som gäller överlåtelse av upplysningar för tillsynen få upplysningar om elskador från andra myndigheter stadgas vid behov genom förordning.

Den som vid utförandet av övervakningsuppgifter som avses i denna lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller vid utförandet av uppgifter som sammanhänger med förandet av det register som nämns i 18 § har fått kännedom om affärs- eller yrkeshemligheter, får inte yppa dem för utomstående och inte heller utnyttja dem för egen vinning utan samtycke av den som saken gäller. Motsvarande gäller också den som på uppdrag av elsäkerhetsmyndigheten utför undersökningar eller andra uppgifter som är nödvändiga för övervakningen.

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att utan hinder av 1 mom. ge utländska officiella organ som övervakar elsäkerheten upplysningar som behövs för undvikande av fara som förorsakas av elmateriel eller elanläggning.

Den som innehar elmateriel eller en elanläggning som orsakat en elskada är skyldig att ersätta elskadan oberoende av vållande, om inte något annat stadgas i detta kapitel.

Den som innehar elmateriel eller en elanläggning är enligt denna lag inte ansvarig för en elskada, om

Har den skadelidande medverkat till skadan eller har någon annan omständighet som inte har samband med elmaterielen eller elanläggningen eller med användningen av dem även varit orsak till skadan, kan skadeståndet enligt vad som är skäligt jämkas.

Ersättning för personskada får till följd av den skadelidandes medverkan nedsättas endast om den skadelidande själv eller, i ett fall där någon med försörjningsplikt har förolyckats, den förolyckade har medverkat till skadan på annat sätt än genom lindrigt vållande.

När skadestånd fastställs skall 5 kap., 6 kap. 2 och 3 §§ samt 7 kap. 3 § skadeståndslagen (412/74) iakttas.

Den som äger elmateriel eller en elanläggning och som har överlåtit materielen eller anläggningen i någon annans besittning svarar för elskada till materielens eller anläggningens värde på samma sätt som innehavaren av materielen eller anläggningen. Innehavaren av materielen eller anläggningen är skyldig att ersätta ägaren för det belopp som denne har erlagt, om inte domstolen finner det vara riktigt att ägaren skall svara för skadan.

Skadestånd enligt denna lag för elskada skall krävas inom två år från den tidpunkt när den händelse som förorsakade skadan inträffade.

Denna lag begränsar inte den skadelidandes rätt att för en elskada få skadestånd enligt avtal eller med stöd av skadeståndslagen, produktansvarslagen (694/90) eller någon annan lag.

Ett villkor i ett anslutningsavtal mellan distributionsnätsinnehavaren och en elanvändare, som anslutits till distributionsnätsinnehavarens nät med en märkspänning om högst 400 volt, genom vilket den skadelidandes rätt till skadestånd enligt denna lag begränsas är utan verkan.

Ett villkor i ett avtal som har ingåtts innan skadan visade sig och som inte är ett sådant avtal som avses i 1 mom. är utan verkan, om villkoret begränsar den skadelidandes rätt till skadestånd enligt denna lag för personskada eller för skada på egendom som är avsedd för enskild användning eller konsumtion och som den skadelidande har använt huvudsakligen för detta ändamål.

En ägare eller innehavare av elmateriel eller elanläggning, som har betalt skadestånd enligt denna lag, är berättigad att kräva det belopp han har betalt av den som förorsakat skadan enligt de grunder som gäller dennes skadeståndsansvar.

Förorsakar en elanläggning en annan elanläggning eller drivandet av den störning eller fara, eller genom förmedling av den andra anläggningen utomstående störning eller fara trots att båda anläggningarna stämmer överens med de föreskrifter som meddelats med stöd av 6 § och med god teknisk sed, skall ägaren till den senare byggda anläggningen, om inte något annat följer av 2 mom., i sin anläggning vidta de åtgärder som behövs för att avlägsna störningen eller faran.

Kan en störning eller fara avlägsnas med avsevärt mindre kostnader än vad åtgärderna i 1 mom. skulle medföra, genom att den tidigare byggda anläggningens tekniska konstruktion ändras eller kompletteras, och detta kan göras utan oskäligt men för anläggningens funktion, skall dock den tidigare byggda anläggningens ägare göra de nödvändiga ändringarna eller kompletteringarna i sin anläggning.

Ägaren till den senare byggda elanläggningen är skyldig att ersätta kostnaderna för de åtgärder som avses i 47 § 2 mom. När kostnaderna fastställs skall den nytta eller olägenhet beaktas som åtgärden eventuellt medför för ägaren till den tidigare byggda anläggningen på grund av att anläggningens prestationsförmåga eller driftskostnader ändras.

Så som senare byggd anses den av två elanläggningar eller den del av dem vars byggande har inletts senare. Ändras anläggningen eller en del av den till sitt driftssätt eller sin tekniska konstruktion så att anläggningen eller dess drift förorsakar sådan störning eller fara som avses i 47 § eller så att anläggningen blir väsentligt mera utsatt för störning eller fara, anses dock anläggningen till denna del vara byggd vid tidpunkten för ändringen.

Uppnår ägarna till elanläggningarna inte enighet om de åtgärder som är nödvändiga för avlägsnande av störning eller fara som avses i 47-49 §§ avgörs frågan av elsäkerhetsmyndigheten, om inget annat har avtalats.

Vad 47-50 §§ ^[1] stadgar om elanläggningar gäller i tillämpliga delar också enskild elmateriel.

Om det sedan byggnadsarbetena på en elanläggning eller på en del av en sådan har inletts har byggts eller kommer att byggas i dess närhet en landsväg, farled, järnväg, ett flygfält, en gas- eller vattenledning eller nlaon annan motsvarande ledning, byggnad eller annan konstruktion på ett sådant sätt att elanläggningen med hänsyn till den allmälaa säkerheten eller för skyddande av anläglaingen bör ändras, är elanläggningens ägare skyldig att göra de nödvändiga ändringarna. De kostnader detta medför skall dock ersälaas av den som äger vägen, farleden, flygfälaet, ledningen, byggnaden eller konstruktilaen.

Ändring i ett förvaltningsbeslut som ministeriet eller elsäkerhetsmyndigheten har fattat med stöd av denna lag eller stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den får sökas så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Beslutet skall iakttas även om ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Den som

skall för brott mot stadgandena om elsnnerhet dömas till böter, om inte någon annanstans i lag stadgas om strängare straff för gärningen.

Den som bryter mot ett förbud eller ett åläggande som utfärdats med stöd av denna lag och som förstärkts med vite får inte för samma gärning dömas till straff med stöd av 1 mom.

Den ekonomiska fördel som ett i 54 § 1 mom. avsett brott har medfört skall dömas förverkad med iakttagande av 2 kap. 16 § strafflagen.

Egendom som har varit föremål för brott som avses i 54 § 1 mom. skall dömas förverkad till staten i den mån det är nödvändigt att döma egendomen förverkad för att den har egenskaper som gör den farlig för liv, hälsa eller annan egendom. I fråga om de begränsningar som gäller förverkande av egendom, förverkande av egendomens värde i stället för egendomen, jämkning av förverkandepåföljden samt i fråga om det förfarande som skall följas vid förverkandet av egendomen tillämpas 46 kap. 9-12 §§ strafflagen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Ministeriet får genom ett beslut utfärda närmare bestämmelser om de frågor om vilka skall stadgas genom förordning.

Elsäkerhetsmyndigheten meddelar vid behov tekniska och administrativa anvisningar som förenhetligar tillämpningen av denna lag och av de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Ministeriet och elsäkerhetsmyndigheten bistås vid utvecklandet och uppföljningen av denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den av en delegation som tillsatts av handels- och industriministeriet. Närmare stadganden om delegationen utfärdas genom förordning.