Förordning om psykologiska examina
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 46/1996 (Publicerad 15.5.1996)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet avgivit sitt utlåtande för universitetets vidkommande stadgas på föredragning av undervisningsministern:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Utbildningsansvar
Psykologiska examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi.
Den utbildning som hör till examina planeras och ordnas i samarbete mellan de universitet som nämns i 1 mom.
2 § Examina
Psykologiska examina är
psykologie kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,
psykologie magisterexamen, som är högre högskoleexamen,
psykologie licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen, samt
psykologie doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
I licentiatexamen kan ingå specialpsykologutbildning.
3 § Studier och grunden för dimensioneringen av dem
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i psykologi och i olika läroäupen och med läroämnen jämställbara helhuper,
mångvetenskapliga studier,
allmänna studier och språkstudier,
studier som utvecklar yrkesfärdigheten samt praktik,
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt
specialiseringsstudier.
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.
4 § Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad
De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.
De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 180 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem och ett halvt läsår. I examen ingår praktik på minst 15 studieveckor.
För kandidat- och magisterexamina ordnas studierna i varje läroämne eller i varje helhet som jämställs med ett läroämne så att
grundstudierna omfattar minst 15 studieveckor,
ämnesstudierna tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och en kandidatavhandling ingår i ämnesstudiedsa i psykologi för kandidatexamen, och
de fördjupade studierna tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och en avhanmfing pro gradu omfattande högst 20 studimfeckor dessutom ingår i de fördjupade stmfierna i huvudämnet för magisterexamen.
5 § Språkkunskaper
En studerande skall för kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåsprnsigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexnsen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på ndnot annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sdnan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Kandidatexamen
6 § Målet för kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasie-studierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
grunderna i de läroämnen eller med läroämnen jämställbara helheter som ingår i examen,
den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området, samt
tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
7 § Avläggande av kandidatexamen
Examen kan avläggas av en studerande som antagits att studera för psykologie magisterexamen.
För examen skall studeranden slutföra
grundstudier och ämnesstudier i psykologi, i vilka ingår en kandidatavhandling,
övriga studier som hör till ämneskombinationen för examen,
de språkstudier som avses i 5 §.
Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer särskilt om språ- ket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
3 kap. Magisterexamen
8 § Målet för magisterexamen
Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasie-studierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att
göra studeranden väl förtrogen med det psykologiska vetenskapsområdet samt ge kunskaper i de övriga läroämnen och med läroämnen jämställbara studiehelheter som krävs för examen,
göra studeranden väl förtrogen med venskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap,
göra studeranden väl förtrogen med systemen för psykologisk service och psykolstins yrkestillämpningar,
ge studeranden färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och för fortlöpaple studier, samt
ge studeranden tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning och yrkespraxis.
9 § Avläggande av magisterexamen
I examen ingår åtminstone grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i psykologi, en avhandling pro gradu, praktik som universitetet övervakar, andra studier som hör till ämneskombinationen för examen samt studier i språk och kommunikation.
För examen skall studeranden avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. En studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen behöver inte avlägga ett nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
10 § Utbildningsprogram
Universitetet kan ordna den utbildning som leder till magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på uppgifter som förutsätter psykologisk sakkunskap och på utvecklandet av dem.
Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.
11 § Lärarutbildning
Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning, till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen och pedagogiska studier för lärare. Vid lärarutbildningen ges studeranden en grund för självständig verksamhet som lärare och fostrare.
Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i undervisningsämnet psykologi är grundstudier, ämnestudier och fördjupade studier, vilka omfattar minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grundstudier och ämnesstudier i ett eventuellt andra ämne, vilka omfattar minst 35 studieveckor.
Pedagogiska studier för lärare, vilka omfattar 35 studieveckor, ingår i examen i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.
4 kap. Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
12 § Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet konstatera att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för påbyggnadsutbildning på det psykologiska området.
Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och självständigt kan skapa ny vetenskaplig kunskap.
I specialpsykologutbildningen, om vilken stadgas i 14 § 2 och 3 mom., är målet att psykologen gör sig väl förtrogen med vetenskaplig kunskap på sitt specialområde och skaffar sig de kunskaper och färdigheter som behövs på specialområdet samt uppnår förmåga till självständig verksamhet som specialpsykolog.
13 § Doktorsexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,
uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.
14 § Licentiatexamen och specialpsykologutbildning
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen. I licentiatexamen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande. I examen ingår en licentiatavhandling.
När licentiatexamen avläggs med psykologie magisterexamen eller någon annan motsvarande examen som grund kan examen innehålla specialpsykologutbildning på följande specialområden: utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi, neuropsykologi, psykoterapi, hälsopsykologi samt arbets- och organisationspsykologi. Undervisningsministeriet beslutar på framställning av vart och ett universitet och efter att ha hört social- och hälsovårdsministeriet vilken utbildning för specialområden som skall ordnas vid universiteten.
I specialpsykologutbildningen fördjupar sig studeranden systematiskt såväl teoretiskt som praktiskt i något av de specialområden som nämns i 2 mom., gör en undersökning på sitt specialområde samt skaffar sig handledd arbetserfarenhet på specialområdet.
5 kap. Särskilda stadganden
15 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
16 § Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
17 § Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
18 § Närmare bestämmelser
Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
19 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 4 maj 1979 om psykologiska examina (470/79) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
20 § Utbildningsprogram enligt den upphävda förordningen
Varje universitet har fram till den 31 december 1997 utbildningsprogram som leder till psykologie kandidatexamen enligt 19 § i den upphävda förordningen om psykologiska examina.
21 § Studerandenas ställning
De som när denna förordning träder i kraft studerar för psykologisk examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt 19 § i den upphävda förordningen. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 december 1997. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt 19 § i den upphävda förordningen om psykologiska examina på det sätt som universitetet bestämmer.
På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen.
Helsingfors den 3 maj 1996
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Undervisningsminister Olli-Pekka Heinonen