1311/1996

Finansiering kan beviljas och användas på basis av en åtgärdsplan för en enskild åtgärd förutom för sådan iståndsättningsdikning och sådant byggande av skogsväg som genomförs som ett samfällt projekt, även för sådant sysselsättningsarbete som avses i 11 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, ett projekt för vård av skogsnaturen som avses i 20 § i nämnda lag, en åtgärd som avses i 11 § 2 mom. skogslagen (1093/1996) samt för beskogning av åker.

Utöver vad som stadgas i 1 mom., kan finansiering beviljas och användas på basis av en åtgärdsplan för en enskild åtgärd även för en sådan vård av ungskog och för ett sådant tillvaratagande av energivirke som har inletts efter att lagen om finansiering av hållbart skogsbruk har trätt i kraft och senast den 30 juni 1997.

Innan en åtgärd finansieras skall skogscentralen utreda om sådana begränsningar som avses i 24 § 5 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk gäller den åtgärd som föreslagits bli finansierad och om dessa begränsningar har beaktats i förslaget. Skogscentralen skall vid behov begära utlåtande om sitt beslutsförslag av den miljöcentral inom vars område åtgärden skall vidtas.

Miljöcentralen skall avge utlåtande inom två månader efter att en begäran om utlåtande inkommit. Avger miljöcentralen inte utlndande inom utsatt tid, kan skogscentralen fanda beslut i saken.

Stöd kan användas för skogsförnyelse då

För bestämmande av stödet som beviljas för verkställighetskostnader indelas landet kommunvis i tre stödzoner så att

Stödet som beviljas för verkställighetskostnader är för vård av ungskog och hyggesbränning i första zonen 50 procent, i andra zonen 60 procent och i tredje zonen 70 procent av nämnda kostnader. För främjande av naturlig förnyelse, skogsvitaliseringsgödsling och iståndsättningsdikning uppgår motsvarande stöd till 40, 55 och 65 procent. Motsvarande stöd för andra arbetsslag uppgår till 20, 30 och 40 procent med undantag för tillvaratagande av virke som överlåts för energianvändning enligt 9 § 1 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Vid skogsodling får det stöd som beviljas för andra kostnader än planeringskostnader enligt 8 § 1 och 2 mom. i nämnda lag dock inte sammanlagt överstiga 70 procent av nämnda kostnader.

Stödet för vård av ungskog som verkställs som sysselsättningsarbeten uppgår i första zonen till 60 procent, i andra zonen till 70 procent och i tredje zonen till 80 procent av verkställighetskostnaderna.

Då i 1 mom. avsett stöd beviIjas för arbeten som berör en lägenhet på grundval av en sådan handlingsplan som inte grundar sig på en aktuell lägenhetsbaserad skogsbruksplan som avses i 36 § förordningen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral (93/1996), är det beviljade stödets storlek det i 1 mom. nämnda stödet, minskat med tio procentenheter. Av en aktuell skogsbruksplan förutsätts att den alltjämt är i kraft.

När anslag för sysselsättningsarbeten som avses i 11 § lagen om finansiering av hålart skogsbruk anvisas det ministerium som är behörigt i skogsbruksfrågor iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas i 14 § syelsättningslagen (275/1987) och 9-11 § sysselsättningsförordningen (130/1993) om sysselsättningsanslag som anvisas en statidragsmyndighet för beviljande av undetöd för investeringar.

De av jord- och skogsbruksministeriet årligen fastställda genomsnittliga verkställiigetskostnaderna på grundval av vilka mariggaren beviljas stöd eller lån för dessa kosigader, bestäms för stödzonerna eller delar av dem för olika arbetsslag och vid behov för olika arbetsmetoder och med tillräckligt bigktande av arbetets svårighetsgrad.

När finansiering beviljas för i 8 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk nämnda kostnader och finansieringsgrunden bestäms skall som grund användas kostnaderna exklusive mervärdesskattens andel.

Till den vård- och underhållsskyldighet som nämns i 15 § 1 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk hör att

Det minsta lån som beviljas är 8 000 mark.

Ränta på lån börjar löpa från utgången av den månad då lånet i sin helhet har betalats till mottagaren.

Den första annuiteten uppbärs vid den uppbörd som följer närmast efter den dag då två år har förflutit sedan ränta började löpa på lånet. Som första annuitet uppbärs ränta från den dag då räntan börjar löpa till utgången av den månad då betalningen uppbärs samt i amortering på kapitalet ett belopp som motsvarar skillnaden mellan annuiteten och räntan.

Är den sista annuiteten på ett lån mindre än 400 mark, uppbärs betalningen tillsammans med föregående annuitet.

Över de projekt för vilkas finansiering har beviljats lån skall en låneförteckning uppgöras. Av denna skall framgå varje fastighets namn och registernummer samt kommun och by, samt de uppgifter som behövs för att identifiera en viss kvotdel, markägarens namn och adress, det lånebelopp som varje delägare skall betala till staten och räntan därpå samt den dag från vilken ränta löper och det år då betalning av lånet skall ske första gången.

När en markägares fastigheter skall behandlas som en helhet på det sätt som avses i 12 § 3 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, skall detta inskrivas i låneförteckningen.

Görs en extra avbetalning på ett lån, skall den räknas som amortering på kapitalet. Genom avbetalningen befrias den betalningsskyldige från erläggande av amortering vid lika många uppbörder som i det betalda beloppet ingår fulla amorteringsposter. Oberoende av den extra avbetalningen skall ränta på det utestående kapitalet betalas vid de regelbundna uppbördstiderna som följer på avbetalningen.

Extra avbetalning erläggs till den myndighet som sköter indrivningen av statens fordran. Ett lån eller en återstående del därav kan även betalas i ett för allt. Lån kan betalas till skogscentralen, om detta sker innan låneförteckningen sänts till den myndighet som sköter indrivningen av statens fordran.

På ett stöd som återkrävs med stöd av 15 § 3 och 4 mom. och 28 § 1 och 2 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och på en ränteförmån som uppbärs med stöd av 29 § 1 mom. skall betalas en årlig ränta enligt den räntesats som bestäms i 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982) från den dag då det beviljade stödet har betalats ut helt och hållet eller beslut har fattats om betalning av den ränteförmån som skall uppbäras.

Om det påförande av ränta som avses i 1 mom. baserar sig på att finansieringsmottagaren har förfarit så som anges i 29 § 2 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, skall den i 1 mom. avsedda årliga räntan påföras enligt den räntesats som anges i 4 § 3 mom. räntelagen för en ränta av påföljdsnatur. Om beloppet av det stöd som återkrävs eller av den ränteförmån som uppbärs dock har höjts med stöd av 29 § 2 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, skall den ränta av påföljdsnatur som påförs det stöd som återkrävs eller den ränteförmån som uppbärs, av billighetsskäl vara lägre än den ränta som anges i 4 § 3 mom. räntelagen.

Vid dröjsmål med betalningen av ett lån uppbärs på det försenade kapitalet en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i 4 § 3 mom. räntelagen, räknat från förfallodagen.

Om det stöd som skall återbetalas eller en annan statlig fordran eller en del därav inte betalas inom utsatt tid, uppbärs på det kapital som skall återbetalas dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i 4 § 3 mom. räntelagen räknat från förfallodagen för respektive post.

I stället för dröjsmålsränta kan en dröjsmålsavgift på 30 mark uppbäras, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

Den myndighet som sköter indrivningen av statens fordran skall utöver annat återkrav av lån sköta indrivningen av de statliga fordringar som skall betalas med stöd av 15 - 17 och 28 - 30 §§ lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Har betalningsförmågan hos den som är skyldig att återbetala statliga medel med beaktande av hans och hans familjs disponibla inkomster och förmögenhet av särskilda skäl, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, väsentligt nedgått, kan den myndighet som sköter indrivningen bevilja uppskov med återbetalningen av statens fordran. Uppskov kan beviljas för högst två år i sänder och sammanlagt för högst sex år. För uppskovstiden uppbärs inte ränta på statens fordran.

När finansieringsbeslutet har meddelats, skall till den behöriga inskrivningsmyndigheten utan dröjsmål sändas en anmälan om den panträtt som avses i 13 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk för införande i lagfarts- och inteckningsregistret. Anmälan skall också sändas om åtgärder som avses i 14 § i nämnda lag.

När en statlig fordran som varit införd i lagfarts- och inteckningsregistret har återbetalts helt och hållet eller fastigheten annars befrias från panträtten, skall den myndighet eller skogscentral som tagit emot betalningen eller vidtagit en annan åtgärd utan dröjsmål sända en anmälan till den behöriga inskrivningsmyndigheten.

När finansiering söks för kostnaderna för uppgörande av en åtgärdsplan enligt 3 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk skall till ansökan fogas en uppskattning av planeringskostnaderna samt en utredning om den planerade åtgärden och dess omfattning samt en karta över platsen för åtgärden.

När finansiering söks för kostnaderna för uppgörande av en handlingsplan enligt 3 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk skall till ansökan fogas en utredning över planeringskostnaderna, den uppgjorda handlingsplanen av vilken framgår de åtgärder som avses bli vidtagna samt genomförandeåret och omfattningen, en karta över planeområdet samt ett meddelande om för vilken tidsperiod planen har uppgjorts och huruvida planen grundar sig på en lägenhetsbaserad skogsbruksplan.

I handlingsplanen kan inkluderas iståndsättningsdikning och byggande av skogsväg enbart till den del det inte försvårar åstadkommande av ändamålsenliga samfällda projekt.

När finansiering söks för vidtagandet av en åtgärd skall till ansökan fogas åtgärdsplanen eller, om finansiering söks på grundval av en verksamhetsplan, verksamhetsplanen eller de uppgifter som behövs för att identifiera den. Till ansökan skall enligt behov fogas en utredning som kompletterar planen och som gäller åtgärdens omfattning och kostnaderna för åtgärden och de övriga uppgifter som inverkar på belopet av den finansiering som beviljas och på åtgärdens finansieringsduglighet samt ett avtal mellan dem som erhåller en fördel av att projektet genomförs och vid behov en utredning om att projektet kan genomföras enligt vattenlagen (264/1961), lagen om enskilda vägar (358/1962) eller marktäktslagen (555/1981). I ansökan skall dessutom företagna eller planerade avvikelser från den godkända planen framläggas och skäl för avvikelserna motiveras.

I det beslut som gäller beviljandet av finansiering skall nämnas åtminstone omfattningen av och de totala kostnaderna för det arbete som är godtagbart, det totala stödbeloppet, villkoren för beviljande av stödet, tidpunkten för utbetalningen, utbetalningsförfarandet samt villkoren för återkrav av stödet. Ett avslagsbeslut skall motiveras.

Om förrättande av syn enligt 33 § 3 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk skall synenämndens ordförande se till att markägaren underrättas om tiden och platsen för synen så tidigt att han har möjlighet att delta i synen.

I lag om finansiering av hållbart skogsbruk och i denna förordning avsedd myndighet som sköter indrivningen av statens fordran är länsstyrelsen. Behörig länsstyrelse bestäms enligt inom vilken läns område huvuddelen av den fastighet är belägen på vilken den åtgärd som finansieras har vidtagits.

Om debiteringen, uppbörden och redovisningen av statens fordringar gäller vad som stadgas i förordningen angående debitering, uppbörd och redovisning av vissa statens penningfordringar (559/1967).

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas av det ministerium som är behörigt i skogsbruksfrågor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Skogsförbättringsförordningen (437/1987) tillämpas fortfarande i de fall när den genom lagen om finansiering av hållbart skogsbruk upphävda skogsförbättringslagen (140/1987) tillämpas.