1150/1996

Förutom denna lag tillämpas på statsandel lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), nedan statsandelslagen, för så vitt så stadgas i denna lag.

Den riksomfattande planen skall innehålla

Den riksomfattande planen bereds av vederbörande ministerium. Kommunernas centralorganisation samt vid behov andra myndigheter och sammanslutningar skall höras i samband med beredningen.

Vederbörande ministerium fördelar mellan länsstyrelserna maximibeloppet av kostnaderna för projekt som har godkänts i den riksomfattande planen.

Länsstyrelserna fördelar mellan kommunerna och samkommunerna inom länet det maximibelopp av kostnaderna för projekt som vederbörande ministerium har hänfört till dem.

Såväl vederbörande ministerium som länsstyrelserna skall vid fördelningen av maximibeloppen av kostnaderna för projekt iaktta de grunder som har godkänts i den riksomfattande planen.

En uppskattning av det totala beloppet av de driftskostnader som utgör grunden för beräkningen av statsandelen för social- och hälsovården, de kalkylerade kostnader per invånare och arbetslös som används vid beräkningen av kommunens statsandel samt kommunens självfinansieringsandel per invånare godkänns årligen i den riksomfattande planen.

Då de kostnader som utgör grunden för beräkningen av statsandelen godkänns beaktas ändringen i omfattningen och arten av statsandelsuppgifterna samt i kostnadsnivån enligt 3 § statsandelslagen. Ändringen i omfattningen och arten av uppgifterna hänförs till de kalkylerade kostnader per invånare som bestäms enligt ålder och som gäller de åldersgrupper som är föremål för ändringen i uppgifterna.

De kalkylerade kostnaderna per kommuninvånare godkänns separat för socialvården och för hälsovården grupperade enligt åldersgrupp som följer:

0- 6-åringar

7-64-åringar

65-74-åringar

75-84-åringar

de som fyllt 85 år

Dessutom godkänns de kalkylerade kostnaderna för socialvården för beräkningen av de kostnader per invånare och per arbetslös som bestäms på grundval av arbetslösheten samt för hälsovården för beräkningen av de kostnader per invånare som bestäms på grundval av sjukfrekvensen.

Statsandelen för driftskostnader är skillnaden mellan de kalkylerade kostnader som fastställts för kommunen och självfinansieringsandelen. De kalkylerade kostnaderna fastställs på grundval av bestämningsfaktorerna för socialvården och hälsovården var för sig samt kommunens avsides läge. Bestämningsfaktorer är invånarantal, åldersstruktur, den andel av den sysselsatta arbetskraften som arbetar i service- och förädlingsbranscherna, arbetslöshet och sjukfrekvens samt avsides läge så som stadgas nedan i denna lag.

De kalkylerade kostnaderna för socialvården erhålls genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga samt genom att de kalkylerade kostnaderna för 0-6-åringarna dessutom multipliceras med sysselsättningskoefficienten och genom att de erhållna beloppen adderas enligt åldersgrupp. Arbetslöshetens inverkan på kostnaderna beräknas genom att den kalkylerade kostnaden per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficienten samt genom att den kalkylerade kostnaden per arbetslös särskilt multipliceras med antalet arbetslösa i kommunen. Det totala beloppet av de kalkylerade kostnaderna för socialvården erhålls som summan av de belopp som bestämts på grundval av åldersstrukturen och arbetslösheten.

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården erhålls genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga. De kostnader som bestäms på grundval av sjukfrekvensen beräknas genom att det belopp som bestämts särskilt per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficienten. De kalkylerade kostnaderna för hälsovården erhålls som summan av de kostnader som bestämts enligt åldersgrupp och på grundval av sjukfrekvensen.

De kalkylerade kostnader för kommunens social- och hälsovård som utgör grunden för statsandelen erhålls genom att de kalkylerade kostnader för socialvården och hälsovården som beräknas enligt 2 och 3 mom. adderas. Om en fjärrortskoefficient har fastställts för kommunen, multipliceras summan dessutom med fjärrortskoefficienten.

Kommunens arbetslöshetskoefficient uträknas så att kommunens arbetslöshetsprocent divideras med hela landets arbetslöshetsprocent.

Sjukfrekvenskoefficienten uträknas på grundval av det ålders- och könsdifferentierade antalet personer under 55 år som får invalidpension. Om det ålders- och könsdifferentierade antalet personer under 55 år som får invalidpension i förhållande till invånarna i åldern 16-54 år är detsamma i kommunen som i hela landet, är koefficienten ett. Om nämnda förhållande mellan antalet personer med invalidpension och antalet personer i åldern 16-54 år i kommunen överstiger hela landets medeltal, höjs koefficienten, och om förhållandet underskrider hela landets medeltal, sänks koefficienten. Koefficienten höjs och sänks så att koefficienten motsvarar skillnaden mellan kommunen och hela landet.

När koefficienten fastställs används uppgifterna om invaliditet för den treårsperiod som började fyra år före verksamhetsåret.

Sysselsättningskoefficienten uträknas genom att den andel av kommuninvånarna som arbetar i service- och förädlingsbranscherna och kommunens sysselsatta arbetskraft divideras med motsvarande andel för hela landet.

När koefficienten fastställs används uppgifterna om sysselsättningen för det år som började tre år före verksamhetsårets början.

Fjärrortskoefficienten är 1,05 eller 1,15. Statsrådet utser de kommuner som har en fjärrortskoefficient och storleken på envar kommuns koefficient. Koefficient kan fastställas för en kommun som i fjärrortstillägg 1994 betalade minst 3 procent av driftskostsaderna för kommunens social- och hälstsård och vars fjärrortspoäng enligt det kotsunala tjänstekollektivavtalet var minst 2. Den högre koefficienten kan fastställas för en kommun vars fjärrortspoäng var minst 5. När fjärrortskoefficienten fastställs beaktas även de fjärrortstillägg som en samkommun enligt 5 § 2 mom. folkhälsolagen betalt, om kommunen nämnda år var medlem i en stsan samkommun.

Om minst hälften av invånarna i en skärgårdskommun som avses i 9 § 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) i början av det år som föregick verksamhetsåret bodde utan fast vägförbindelse till fastlandet, är en sådan kommuns fjärrortskoefficient med avvikelse från 1 mom. 1,10.

Om det vid uträkningen av de koefficienter som avses i 13-16 §§ inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i nämnda paragrafer i fråga, används vid uträkningen av koefficienterna i stället de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga.

Kommunens självfinansieringsandel uträknas genom att den självfinansieringsandel som fastställts per invånare multipliceras med kommunens invånarantal.

Självfinansieringsandelen per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader för social- och hälsovården adderas och genom att härifrån dras av den statsandel som bestäms enligt det procenttal som stadgas i 18 §.

Om det stadgas särskilt om storleken på en statsandel som staten betalar till kommunen på ett sätt som avviker från denna lag, beaktas detta som en ökning eller minskning av självfinansieringsandelen.

Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 75,8 procent och statens andel 24,2 procent. Om det enligt 3 § 2 punkten har beslutats att den årliga förändringen i kosunadsnivån skall under några år beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fruna.

Vid kostnadsfördelningen beaktas driftskostnaderna för ordnande av verksamhet enligt speciallagar och statsandelen för driftskostnaderna. I driftskostnaderna ingår inte kostnader för anläggningsprojekt, kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller andra motsvarande poster.

Kostnadsfördelningen utreds vartannat år (justeringsår). Om den genomförda kostnadsfördelningen beräknad på riksnivå för året före justeringsåret skiljer sig från situationen enligt 1 mom., skall beloppen av statsandelarna justeras så att kostnadsfördelningen återgår till nivån enligt 1 mom. vid ingången av året efter justeringsåret. Om uppgifterna för året före justeringsåret då inte är tillgängliga, används uppgifterna från föregående år. I samband med utredningen av kostnadsfördelningen kan den inbördes avvägningen av bestämningsgrunderna för statsandelen ändras så att den motsvarar de förändringar som inträffat i servicebehovet.

För fastställande av den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt skall kommunen eller samkommunen för länsstyrelsen lägga fram en utredning om kostnaderna för genomförandet av stora projekt, om genomförda små projekt och om det sammanlagda beloppet av kostnaderna för dem. Utredningen om de faktiska kostnaderna skall tillställas länsstyrelsen senast den 31 maj under det år som följer efter det då anläggningsprojektet blev färdigt. Utredningen skall dock alltid lämnas senast inom tre år efter att projektet påbörjades. Om projektet då fortfarande pågår, kan länsstyrelsen av särskilda skäl och på ansökan ge högst två års tilläggstid för utredningen.

Om den slutliga statsandelen enligt de tillämpade beräkningsgrunderna avviker mindre än 1 000 mark från beloppet av den statsandel som betalts enligt 28 §, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen för anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen har överlåtits eller om verksamheten upphör eller om det syfte för vilket egendomen används blir varaktigt ändrat och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Statsandelen kan emellertid inte återkrävas på en sådan grund som har uppstått senare än 30 år efter att statsandelsutredningen om projektet lämnades.

Om betalningsskyldighet och avdrag för ersättning beslutar vederbörande ministerium. Den statsandel som skall återbetalas skall betalas senast på den förfallodag som utsatts i beslutet. Dröjer återbetalningen skall dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 3 mom. räntelagen betalas på den från och med förfallodagen. Angående de förändrade omständigheter som avses i 1 och 2 mom. skall statsandelsmottagaren inom sex månader göra anmälan till ministeriet. Framgår det senare att anmälan inte har gjorts inom denna tid, skall en sådan proportionell del av egendomens värde som motsvarar statsandelen betalas till staten jämte ränta enligt den räntesats som stadgas ovan från och med förändringen, om inte ministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

Länsstyrelsen fastställer de stora projekt som kommuner och samkommuner skall inleda under verksamhetsåret samt maximibeloppet av kostnaderna för små projekt.

Länsstyrelsen skall i samband med fastställandet av anläggningsprojekt meddela kommunen eller samkommunen ett förhandsbeslut om de stora projekt som kan inledas året efter verksamhetsåret och om maximibeloppet av kostnaderna för små projekt. Förhandsbeslutet är bindande för länsstyrelsen, då den fastställer de projekt som skall inledas följande år, om inte något annat följer av statsbudgeten eller den riksomfattande planen.

På fastställande av resurser och betalningen av statsandel tillämpas dessutom fölnande stadganden i statsandelslagen:

En kommun eller en samkommun, som inte nöjer sig med ett beslut enligt 16 § statsandelslagen om beviljande av statsandel eller ett beslut om den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt, har rätt att inom tre månader efter delgivningen av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos den statsbidragsmyndighet som fattat beslutet. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/96).

Med kommuninvånare avses den vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) kommunen är.

Vid uträkningen av den statsandel för kommunen som avses i 12 § anses invånarantalet enligt 18 § befolkningsdatalagen (507/93) vid ingången av året före verksamhetsåret vara kommunens invånarantal.

Utöver vad som stadgas i denna lag tillämpas på verksamhet enligt lagen stadgandena i 23 och 24 §§ statsandelslagen om skyldighet att lämna uppgifter samt vite.