1147/1996

I denna lag stadgas om kommunernas allmänna statsandel, uppgiftsbaserade statsandelar och finansieringsunderstöd, vilka beviljas kommuner eller samkommuner eller i fråga om undervisnings- och kulturverksamhet även andra huvudmän för verksamheten.

Denna lag tillämpas på uppgiftsbaserade statsandelar enligt vad som stadgas här eller särskilt i någon annan lag.

I denna lag avses med

De genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader som ligger till grund för bestämmandet av dem fastställs årligen för det följande finansåret. Härvid beaktas:

En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av en riksomfattande plan eller statsbudgeten.

Förändringen i kostnadsnivån räknas ut så att två tredjedelar av förändringen anses bero på förändringen i förtjänstnivån i kommunen och i kommunernas lönebundna avgifter samt en tredjedel på förändringen i den allmänna prisnivån så som stadgas närmare genom förordning.

När de genomsnittliga beloppen av finanelrets statsandelar eller de genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader som ligger till grund för bestämmandet av dem faseltälls, beaktas de faktiska förändringar i oelattningen och arten av statsandelsåliggandela samt i kostnadsnivån som inträffat under finansåret före fastställelseåret och som aeliker från de beräkningar som gjorts med stöd av 4 §.

Staten deltar i kommunernas kostnader för åligganden som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelarna i samma förhållande som den deltog i dem när denna lag trädde i kraft. Detta gäller dock inte kostnader för anläggningsprojekt eller andra kostnader för kulturverksamhet än de som följer av biblioteksväsendet, inte heller kalkylerade räntor, låneskötselkostnader eller avskrivningar eller andra motsvarande poster.

Kostnadsfördelningens utveckling reds ut på hela landets nivå och i sin helhet mellan staten och kommunerna. De genomsnittliga beloppen av de uppgiftsbaserade statsandelarna eller av de belopp eller kalkylerade kostnader som ligger till grund för bestäelande av dem justeras i överensstämmelse med utredningarna vart fjärde år (justeringelr) så som lagen om planering av och statelndel för social- och hälsovården (733/92) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgar.

Om det enligt 3 § 2 punkten har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån skall under några år beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall förändringarna vid justering av kostnadsfördelningen beaktas högst till det belopp varom beslut fattats.

Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg) , om dess kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än 90 procent av det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade skatteinkomster delas med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns) . Utjämningstillägget beräknas så att summan av det och kommunens kalkylerade skatteinkomster utgör beloppet enligt utjämningsgränsen.

Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, minskas kommunens statsandelar med ett belopp som utgör 40 procent av skillnaden mellan de per invånare i kommunen beräknade kalkylerade skatteinkomsterna och utjämningsgränsen, dock högst 15 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomst (utjämningsavdrag) .

Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten, kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatteandel) och fastighetsskatten för samma skatteår så som närmare stadgas genom förordning.

Kommunen får i allmän statsandel ett be-lopp som består av en grunddel och ett miljötillägg.

Beloppet av den allmänna statsandelens grunddel fås genom att kommunens invånarantal enligt 18 § befolkningsdatalagen (507/93) vid ingången av året före finansåret multipliceras med det fastställda genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen.

Till det belopp som fås på detta sätt läggs de belopp som bestäms enligt de miljötillägg som definieras i 9-12 §§. Skärgårdstillägg eller fjärrtillägg betalas dock alternativt till kommunen beroende på vilket av dem som är fördelaktigare för kommunen.

De i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) avsedda kommuner där minst hälften av befolkningen bor utan fast vägförbindelse till fastlandet, får i skärgårdstillägg ett belopp som är tre gånger den allmänna statsandelens grunddel, övriga skärgårdskommuner ett belopp som är en och en halv gång den allmänna statsandelens grunddel och kommuner med skärgårdsdelar ett belopp som är antalet personer som bor i skärgården multiplicerat med 75 procent av det fastställda genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen.

Kommuner vilkas fjärrortstal, som bestäms på grundval av det lokala och regionala befolkningsunderlaget, är 1,50 eller större, får i fjärrortstillägg ett belopp som är tre gånger den allmänna statsandelens grunddel, kommuner vilkas fjärrortstal är 1,00-1,49 ett belopp som är två gånger den allmänna statsandelens grunddel och kommuner vilkas fjärrortstal är 0,50-0,99 ett belopp som är en och en halv gånger den allmänna statsandelens grunddel. Stadganden om grunderna för bestämmande av fjärrortstalet utfärdas genom förordning.

Kommuner vilkas tätortsbefolkning överstiger 40 000 personer, får i tätortstillägg för trafiken ett belopp som är antalet personer som bor i tätort muliplicerat med 45 procent av det fastställda genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen. Stadganden om grunderna för bestämmande av tätortsbefolkningen utfärdas genom förordning.

Kommuner som är tvåspråkiga enligt språklagen (148/22) och kommunerna inom samernas hembygdsområde får i språktillägg ett belopp som är 10 procent av den allmänna statsandelens grunddel.

Finansieringsunderstöd enligt prövning kan beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden.

För beviljande och användning av understödet kan statsbidragsmyndigheten ställa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi.

Innan statsbidragsmyndigheten eller ett annat ministerium lägger fram sitt förslag till grunder för följande finansårs statsandelar i statsbudgeten, skall ministeriet förhandla med andra berörda ministerier och kommunernas centralorganisationer om hur kostnaderna för de uppgifter som omfattas av statsandelarna utvecklas.

Förhandlingar om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall föras med kommunernas centralorganisationer så som närmare stadgas genom förordning.

Statsrådet beslutar före utgången av september varje år om fastställande av de genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader på basis av vilka andelarna bestäms.

Statsbidragsmyndigheten beviljar den allmänna statsandelen samt fastställer den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna. Statsrådet beviljar finansieringsunderstöd. De uppgiftsbaserade statsandelarna beviljas av vederbörande ministerium.

Den allmänna statsandelen och de uppgiftsbaserade statsandelarna beviljas och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna fastställs årligen utan ansökan senast den 11 januari.

Finansieringsunderstöd skall sökas hos statsbidragsmyndigheten. Understöd som beviljas före finansåret och betalas före utgången av juni skall sökas före utgången av oktober före finansåret och finansieringsunderstöd som betalas före utgången av december skall sökas före utgången av augusti under finansåret.

Statsandelarna, i vilka har beaktats den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna enligt 7 §, betalas ministerievis till statsbidragstagaren från ingången av finansåret månatligen i lika stora poster sevast den 11 varje månad. Finansieringsueverstöd betalas till kommunen på grundval av ansökningstidpunkten före utgången av antingen juni eller december under finanevret.

De på skatteinkomsterna baserade utjämningarna av statsandelarna hänförs till statsandelarna enligt denna lag, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet i samma proportion som statsandelsanslagen för dem står till varandra i statsbudgeten.

Om den allmänna statsandel som beviljas, statsandelen enligt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården eller statsandelen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är mindre än de avdrag som hänför sig till den enligt 2 mom., uppbär statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium skillnaden av kommunen.

Statsbidragsmyndigheten tillställer vederbörande ministerier beslut kommunvis om de i 2 mom. avsedda belopp som skall beaktas vid betalningen av statsandelarna enligt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Framkommer det efter den tid som i 21 § stadgas för fastställande av rättelseyrkande uppgifter som inte tidigare har stått till en statsbidragstagares förfogande, och har denna på grund därav inte fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, skall det uteblivna beloppet betalas till statsbidragstagaren. På beloppet skall betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalts.

Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandelar.

Om en statsbidragstagare utan grund har fått statsandel, skall statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium bestämma att det överbetalda beloppet skall återbetalas. På det belopp som återbetalas uppbärs en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalts.

Om den förmån som skall återbetalas är liten eller om det skall anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller uppbära ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen skall återbetalas.

Statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium får besluta att en förmån som skall återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandelar.

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det kalenderår då förmånen borde ha betalts eller betalades.

En kommun som inte nöjer sig med ett beslut som gäller beviljande av statsandel eller fastställande av den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

Över ett beslut med anledning av rättelseyrkande eller ett beslut som avses i 18, 19 och 24 §§ får besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen enligt förvaltningsprocesslagen (586/96).

I andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Statsbidragstagaren skall ge in de uppgifter som är väsentliga för fastställandet av statsandelen och som statsbidragsmyndigheten, vederbörande ministerier eller andra myndigheter som ministerierna förordnar förutsätter.

Om en kommun, en samkommun eller nndon annan huvudman för verksamheten vid ordnandet av statsandelsåliggandena har underlåtit att uppfylla en lagstadgad förpliktende eller en förpliktelse om vilken stadgas eller bestäms med stöd av lagen, får länsstndelsen, efter att ha hört vederbörande mininderium, vid vite ålägga statsbidragstagaren att uppfylla förpliktelsen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.