897/1995

En depositionsbank skall meddela sin säkerhetsfond och finansinspektionen på vilket sätt deponenternas fordringar hos dess filialer utomlands är tryggade.

Dessutom skall i stadgarna anges om antagande, uteslutandet och utträde av ett utländskt kreditinstituts filial i Finland som medlem av säkerhetsfonden, om grunderna för anslutningsavgiften till säkerhetsfonden och om grunderna för säkerhetsfondens ersättningsskyldighet.

Säkerhetsfonden sköts av en delegation som utses av de banker som hör till fonden och av de utländska kreditinstitut som är medlemmar samt av en styrelse som delegationen utser. Av styrelsemedlemmarna skall åtminstone en företräda filialerna till de utländska kreditinstitut som är medlemmar av säkerhetsfonden.

Om säkerhetsfonden har beviljats stödlån eller annat stöd som avses i lagen om statens säkerhetsfond (379/92) eller motsvarande stöd på grundval av fullmakter i statsbudget, har direktionen för statens säkerhetsfond rätt att till delegationen och styrelsen utse en medlem som företräder staten och statens säkerhetsfond.

Ifall depositionsbanken inte i enlighet med depositionsavtalet och denna lag har betalat en deponents förfallna och ostridiga fordringar som finns i depositionsbanken på ett konto som avses i 50 §, kan deponenten anmäla saken till finansinspektionen.

Finansinspektionen skall inom 21 dagar efter en anmälan som avses i 1 mom. eller efter att den i övrigt har fått kännedom om saken besluta huruvida depositionsbankens säkerhetsfond skall betala bankdeponenternas fordringar som avses i 61 § 1 mom. En förutsättning för att betalningsskyldighet skall föreläggas är att den fordran som avses i 1 mom. har lämnats obetalad på grund av bankens betalningssvårigheter eller andra ekonomiska svårigheter och att svårigheterna enligt finansinspektionens be-

dömning inte är tillfälliga samt att en tillräcklig utredning har fåtts om dem.

Finansinspektionen skall underrätta säkerhetsfonden, depositionsbanken och finansministeriet samt, ifall banken har filialer utomlands, tillsynsmyndigheten och skyddssystemet i den stat där filialen är belägen om ett beslut enligt 2 mom.

För verkställande av finansinspektionens ovan i 2 mom. avsedda beslut skall depositionsbanken tillställa säkerhetsfonden upplysningar om deponenterna och deras i 61 § 1 mom. avsedda fordringar. Dessa upplysningar får säkerhetsfonden inte ge till andra än till sådana myndigheter som har rätt att få upplysningar som skall hemlighållas i enlighet med 94 §.

Av säkerhetsfondens medel betalas deponenternas fordringar på konton som avses i 50 § eller som är föremål för betalningsförmedling och ännu inte har bokförts på kontona.

Säkerhetsfonden ersätter dock inte sådana i 1 mom. avsedda fordringar som innehas av andra kreditinstitut eller finansiella institut eller poster som skall räknas till depositionsbankens egna medel enligt 73 och 74 §§, och inte heller fordringar som baserar sig på medel som erhållits genom brott som avses i 32 kap. strafflagen. Om förundersökning eller rättegång som gäller ovan nämnda brott pågår, kan säkerhetsfonden framskjuta betalningen av ersättningen tills domstolens beslut vunnit laga kraft.

För säkerhetsfonden uppkommer en fordran på depositionsbanken i fråga om fordringar enligt 1 mom. som den ersatt.

De fordningar som avses i 61 § 1 mom. och som deponenterna har på samma depositionsbank skall betalas av säkerhetsfondens medel i finska mark. Deponenternas fordringar på bankens filialer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall ersättas av den finska säkerhetsfondens medel upp till det belopp som skulle ersättas enligt skyddssystemet i den stat där filialen är belägen, dock högst till det belopp som säkerhetsfondens skydd ger rätt till.

Säkerhetsfonden skall betala deponenterna de fordringar som avses i 1 mom. inom tre månader efter finansinspektionens beslut enligt 60 a §. Om depositionsbanken har försatts i likvidation före beslutet enligt 60 a §, räknas tidsfristen enligt detta moment från beslutet om likvidation.

Finansinspektionen kan sammanlagt tre gånger bevilja säkerhetsfonden ytterligare tid om tre månader åt gången för betalningen av deponenternas fordringar. En förutsättning är att säkerhetsfondens behov av mera tid baserar sig på exceptionella omständigheter och särskilda skäl.

Ifall säkerhetsfonden inte har ersatt deponenterna för de fordringar som avses i 61 § 1 mom. inom den tid som stadgas i denna paragraf, uppkommer för deponenten en fordran som deponenten har rätt att hos domstol driva i av säkerhetsfonden.

Säkerhetsfonden skall underrätta depositionsbankens deponenter om ett beslut enligt 60 a §. Säkerhetsfonden skall också genom en offentlig kungörelse meddela vilka åtgärder deponenterna skall vidta för att trygga sina fordringar. Kungörelsen skall dessutom publiceras på landets officiella språk i de största dagstidningarna som utkommer inom depositionsbankens verksamhetsområde.

Depositionsbanken skall ge sina deponenter uppgifter om säkerhetsfondsskyddet eller motsvarande skyddssystem för deponenternas fordringar samt om ändringar i tidigare uppgifter.

Depositionsbanken skall ge de uppgifter som avses i 1 mom. även på de officiella språken i de länder där filialerna utomlands är belägna.

Depositionsbanken får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det egna säkerhetsfondsskyddet eller annat motsvarande skydd på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller deponenternas förtroende.

Depositionsbanken får i sin marknadsföring använda uppgifter endast om det egna säkerhetsfondsskyddet eller annat motsvarande skydd.

När finansministeriet med stöd av 12 § fattar beslut om återkallande av en depositionsbanks koncession kan ministeriet samtidigt bestämma att deponenternas fordringar skall betalas av den säkerhetsfonds medel till vilken depositionsbanken hör.