540/1995

Äganderätt till en fastighet fås genom köp, byte, gåva eller annan överlåtelse så som stadgas i denna lag. Om fastighetsförvärv som grundar sig på arv, testamente, avvittring eller inlösning samt om andra förvärv som grundar sig på något annat än överlåtelse stadgas särskilt.

Stadgandena om fastighetsöverlåtelse skall tillämpas också på överlåtelse av kvotdelar och outbrutna områden av fastigheter samt på överlåtelse av flera fastigheters samfällda områden eller outbrutna områden av sådana samt på överlåtelse av andelar av samfällda områden.

Fastighetsköp skall slutas skriftligen. Köpebrev skall undertecknas av säljaren och köparen eller dessas ombud. Köpvittnet skall bestyrka köpet i närvaro av samtliga som undertecknat köpebrevet.

Av köpebrevet skall framgå

Ett köp som inte slutits i överensstämmelse med denna paragraf är inte bindande. Om säljaren och köparen har avtalat om en köpeskilling eller något annat vederlag som är större än vad köpebrevet anger, har säljaren inte rätt att yrka indrivning av mer än vad köpebrevet anger.

I köpebrevet kan avtalas att köpet får hävas på någon annan än i denna lag angiven grund eller att säljaren behåller äganderätten till fastigheten tills köpeskillingen har betalts eller något annat villkor har uppfyllts.

Ett villkor som avses i 1 mom. är inte bindande om det inte ingår i köpebrevet och inte heller till den del det har avtalats vara i kraft i mer än fem år från köpslutet. Om villkorets giltighetstid inte har angivits i köpebrevet, gäller det i fem år. Talan om att säljaren skall återfå fastigheten skall väckas inom tre månader efter att villkorets giltighetstid har löpt ut.

En fullmakt att sälja en fastighet skall vara skriftlig. Säljaren skall underteckna fullmakten, av vilken skall framgå vem som är ombud och vilken fastighet som säljs.

Har ett fastighetsköp slutits för ett under bildning varande bolags räkning och har ansvaret för köpet inte inom två år från köpslutet övergått på bolaget eller har bolagets bildande därförinnan förfallit, skall den anses vara köpare som på bolagets vägnar har slutit köpeavtalet.

Säljaren förlorar sin rätt enligt 2 kap. 14 § 3 mom. lagen om aktiebolag (734/78) att frånträda köpet, om inte talan har väckts inom två år från köpslutet.

Ett avtal genom vilket ett köp hävs eller en fastighet återbördas skall ingås så som 1 och 3 §§ stadgar.

Om köpvittne och köpvittnets uppgifter stadgas genom förordning.

Om jäv för köpvittne gäller vad 17 kap. 43 § rättegångsbalken stadgar om vittnesjäv.

Om avgifter som uppbärs för köpvittnets prestationer och om ersättning för resekostnaderna stadgas i förordning. Avgifterna skall vara fasta och uppgå till belopp som motsvarar de genomsnittliga totalkostnader som prestationen åsamkar staten. En tjänsteman skall redovisa avgiften till staten eller kommunen. I övrigt tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

Parterna kan avtala om det fastighetsköp som de ämnar sluta genom att ingå ett föravtal. I föravtalet kan överenskommas att det är bindande endast för den ena parten.

Föravtal skall ingås så som 1 och 3 §§ stadgar och om det gäller även annars i tillämpliga delar vad som stadgas om fastighetsköp. I avtalet skall dessutom anges den dag då fastighetsköpet senast skall slutas samt de villkor på vilka köpet sluts. Köpeskillingen och annat vederlag kan dock avtalas senare enligt de grunder som anges i föravtalet. Om föravtalets giltighetstid inte har bestämts gäller det i fem år från avtalsslutet.

En part har rätt att inom den tid som anges i 2 § 2 mom. genom talan yrka att den andra parten skall sluta fastighetsköpet på de i föravtalet angivna villkoren. Parten har dessutom rätt att få ersättning för skada som orsakats genom att föravtalet brutits. Om fastigheten i strid med föravtalet har överlåtits till någon annan, har den i föravtalet angivna köparen rätt till skadestånd av säljaren.

Om parterna har kommit överens om ett fastighetsköp utan att de har ingått något avtal så som 7 § 2 mom. stadgar, skall den part som vägrat sluta köpet ersätta den andra parten för de skäliga kostnader som han haft för annonsering, för att bekanta sig med fastigheten och för andra behövliga åtgärder i samband med avhandlandet om köpet. Av handpenning som den ena parten betalt skall den andra parten betala tillbaka den del som överstiger de kostnader som nämns ovan.

Säljaren och köparen skall uppfylla sina förpliktelser avtalsenligt, om inte något annat stadgas nedan.

Genom avtal får avvikelse göras från de rättigheter och skyldigheter som säljaren och köparen har enligt denna lag. De rättigheter som köparen har enligt 17-34 §§ får begränsas endast genom att det i avtalet preciseras på vilket sätt hans ställning avviker från den lagstadgade.

Om köparen har förvärvat fastigheten som bostad eller fritidsbostad för sig eller sina familjemedlemmar av en näringsidkare som yrkesmässigt bebygger eller säljer fastigheter,

Om inte något annat stadgas är villkor av följande slag inte bindande vid fastighetsköp:

Utan hinder av 1 mom. 2 punkten är det tillåtet att avtala om villkor som innebär att köparen inte utan säljarens samtycke får överlåta fastigheten till tredje man obebyggd eller för ett pris som överstiger en fastställd köpeskilling. Ett sådant villkor är inte bindande om det inte har tagits in i köpebrevet. Om villkorets giltighetstid gäller 2 § 2 mom.

Om jämkning av oskäliga villkor stadgas i 36 § lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Om någon tidpunkt för överlåtelsen inte har avtalats har köparen rätt att få fastigheten i sin besittning omedelbart efter köpslutet. Fastigheten skall överlåtas till köparen i det skick som kan anses ha avtalats vid köpet.

Säljaren skall till köparen överlämna de åtkomsthandlingar för fastigheten som behövs för lagfart och som han har i sin besittning. Detsamma gäller pantbrev, hyreskontrakt och andra därmed jämförbara handlingar som köparen behöver i egenskap av fastighetsägare.

Den avkastning som fås ur en fastighet före den avtalade överlåtelsetidpunkten tillkommer säljaren. Denne får dock inte avverka skog eller ta marksubstanser annat än till den sålda fastighetens husbehov och inte heller upplåta särskilda rättigheter i fastigheten.

Köparen får inte i rättsligt hänseende förfoga över fastigheten så att säljaren hindras att utnyttja i 1 mom. nämnda eller avtalade rättigheter.

Köparen får efter köpslutet nyttja fastigheten och i rättsligt hänseende förfoga över den samt överlåta sin rättighet vidare, även om det i köpebrevet avtalats att äganderättens bestånd eller övergång är beroende av villkor.

Före äganderättens slutliga övergång får köparen dock inte utan säljarens samtycke avverka skog eller ta marksubstanser eller något annat som hör till fastigheten på ett sådant sätt att fastighetens värde sjunker avsevärt. Köparen får inte heller utan säljarens samtycke upplåta panträtt eller särskilda rättigheter som belastar fastigheten.

Säljaren svarar för sådana offentligrättsliga eller i offentligrättslig ordning påförda avgifter för fastigheten eller därmed jämförbara fordringar som hänför sig till tiden före köpslutet.

För stämpelskatten på fastighetsköp svarar köparen.

Köparen svarar för skada som efter köpslutet vållas fastigheten genom eldsvåda, storm, skadegörelse eller av någon annan av säljaren oberoende orsak också i det fall att fastigheten kvarstår i säljarens besittning eller det i köpebrevet avtalats att äganderättens bestånd eller övergång är beroende av villkor.

En fastighet är behäftad med kvalitetsfel om

Köparen är på grund av fel berättigad att få prisavdrag eller, om felet är väsentligt, att häva köpet. Köparen har dessutom på grund av fel som avses i 1 mom. 1-4 punkten rätt till ersättning för sin skada.

En fastighet är behäftad med rådighetsfel om

Köparen är på grund av fel berättigad att få prisavdrag eller, om felet är väsentligt, att häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för sin skada.

En fastighet är behäftad med ett rättsligt fel om

Köparen får åberopa ett rättsligt fel också i det fall att någon påstår att han har sådan rätt som avses i 1 mom. och det finns sannolika grunder för påståendet.

Köparen är på grund av fel berättigad att få prisavdrag eller, om felet är väsentligt, att häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för sin skada.

Om säljaren har företrätts av en fastighetsförmedlare eller någon annan, svarar säljaren också för uppgifter som denne lämnat samt för försummelse av upplysningsplikten.

Om fastighetsförmedlares ersättningsansvar samt om vilka uppgifter en fastighetsförmedlare eller näringsidkare skall lämna vid marknadsföring av fastigheter stadgas särskilt.

Frågan om en fastighet är felaktig avgörs enligt fastighetens beskaffenhet vid köpslutet. Säljaren svarar för fel som då behäftar fastigheten, även om felet framkommer först senare.

Köparen får inte åberopa fel som säljaren har avhjälpt innan fastigheten har överlåtits till köparen.

Köparen får inte som ett kvalitetsfel åberopa en omständighet som skulle ha kunnat konstateras vid en granskning av fastigheten före köpslutet. Köparen är inte skyldig att utan särskild orsak kontrollera riktigheten i de uppgifter som säljaren har lämnat och inte heller att utsträcka granskningen till sådana omständigheter som förutsätter tekniska åtgärder eller andra åtgärder som avviker från det sedvanliga.

Köparen får inte som ett fel åberopa en omständighet som han måste antas ha känt till vid köpslutet.

Säljaren går inte fri från ansvar med stöd av 1 och 2 mom., om han har handlat i strid mot tro och heder eller grovt vårdslöst.

Om säljaren efter köpslutet har försummat att på vederbörligt sätt vårda fastigheten, orättmätigt nyttjat fastigheten eller annars av vårdslöshet skadat den, har köparen rätt att få prisavdrag eller, om fastigheten åsamkats väsentlig skada, rätt att häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för sin skada.

Om säljaren efter köpslutet orättmätigt har upplåtit panträtt eller någon särskild rättighet som belastar fastigheten, skall 1 mom. tillämpas.

Om säljaren inte uppfyller den byggnadsskyldighet eller prestationsskyldighet av annat slag som sammanhänger med fastighetsköpet, har köparen rätt att få prisavdrag eller, om avtalsbrottet är väsentligt för hela köpet, rätt att häva fastighetsköpet. Köparen har dessutom rätt att få ersättning för sin skada.

Köparen får inte åberopa ett fel om han inte underrättar säljaren om felet och sina på detta grundade yrkanden inom en skälig tid efter att han har märkt eller borde ha märkt felet. Detsamma gäller om köparen vill åberopa avtalsbrott som avses i 23 eller 24 §.

Om köparen inte underrättar säljaren om kvalitetsfel eller om ett sådant avtalsbrott som avses i 23 § 1 mom. eller 24 § inom fem år från överlåtelsen av besittningen av fastigheten, förlorar han sin rätt att åberopa felet eller avtalsbrottet.

Säljaren går inte fri från ansvar med stöd av 1 eller 2 mom. om han handlat i strid mot tro och heder eller grovt vårdslöst.

Om köparen har förvärvat fastigheten som bostad eller fritidsbostad för sig eller sina familjemedlemmar, har han rätt att med anledning av kvalitetsfel rikta yrkanden, i stället för mot säljaren, mot

En näringsidkare ansvarar enligt denna paragraf endast för fel som han skulle ansvara för gentemot den egna avtalsparten och högst upp till det belopp som han vore skyldig att betala denne. Näringsidkaren går fri från ansvar i det fall att ersättning för felet har betalts till fastighetens tidigare ägare eller i det fall att denne på grund av underlåtenhet att meddela om fel förlorat sin rätt att åberopa felet.

Köparen skall underrätta näringsidkaren om fel som han märkt och om sina yrkanden. Därvid gäller 25 § 1 och 3 mom.

Om inte säljaren vid den avtalade tidpunkten avträder fastigheten, har köparen rätt att yrka att avtalet fullgörs eller, om dröjsmålet är väsentligt och köparen inte tar emot fastigheten, att köpet hävs. Köparen har dessutom rätt till ersättning för sin skada.

Om inte säljaren vid den avtalade tidpunkten överlämnar de handlingar som avses i 12 § 2 mom. till köparen, skall 1 mom. tillämpas.

Om inte köparen inom den avtalade tiden betalar köpeskillingen eller en del av den eller annat avtalat vederlag, har säljaren rätt att yrka att avtalet fullgörs samt dessutom att skada ersätts. Om dröjsmålet är väsentligt och köparen inte betalar köpeskillingen i dess helhet, får säljaren häva köpet och kräva skadestånd under förutsättning att betalning av köpeskillingen enligt köpebrevet är ett villkor för äganderättens bestånd eller övergång.

Om köparens betalningsdröjsmål beror på ett stadgande i lag, på avbrott i den allmänna samfärdseln eller i betalningsrörelsen eller på något annat liknande hinder som köparen inte skäligen kan undvika, har säljaren inte rätt att få skadestånd eller häva köpet.

Om säljarens rätt till dröjsmålsränta stadgas i räntelagen (633/82).

Även om köpeskillingen eller en del av den ännu inte har förfallit till betalning, har säljaren rätt att häva köpet, om betalning av köpeskillingen enligt köpebrevet är ett villkor för äganderättens bestånd eller övergång och om

Säljaren får dock inte häva köpet, om inte den obetalda köpeskillingen uppgår till ett väsentligt belopp eller om för köpeskillingen ställs godtagbar säkerhet inom en skälig tid efter betalningsuppmaningen. Om köpet hävs har säljaren dessutom rätt att få ersättning för sin skada.

Om köparen har krav på grund av säljarens avtalsbrott, får köparen av köpeskillingen hålla inne så mycket som motsvarar kravet.

Om säljaren har krav på grund av köparens avtalsbrott, har säljaren rätt att vägra överlåta besittningen till fastigheten. Om säljaren har förbehållit sig besittningen får han fortsätta att nyttja fastigheten så som 13 § stadgar.

Prisavdrag fastställs genom att från den avtalade köpeskillingen dras av den felaktiga fastighetens värde vid köpslutet. Om köpeskillingen är större eller mindre än den avtalsenliga fastighetens gängse värde, skall prisavdraget fastställas med beaktande av förhållandet mellan köpeskillingen och den avtalsenliga fastighetens värde.

Säljaren skall på den del av köpeskillingen som återbetalas såsom prisavdrag betala ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen, räknat från den dag då han tog emot köpeskillingen.

Skadestånd innefattar full ersättning för den skada som orsakats genom avtalsbrott.

Om säljaren visar att ett fel i fastigheten eller ett sådant avtalsbrott som avses i 24 § inte är en följd av hans vårdslöshet, är säljaren inte skyldig att ersätta skadan.

Skadeståndet kan jämkas, om det är oskäligt med beaktande av orsaken till avtalsbrottet, skadevållarens möjligheter att förebygga skadan och den andra avtalspartens medverkan till skadan samt övriga förhållanden.

Om köpet hävs skall köparen överlämna fastigheten till säljaren och denne skall återbetala köpeskillingen till köparen.

Har köparen fått en avsevärd avkastning eller nytta av fastigheten, skall han betala ersättning för denna till säljaren. Säljaren skall betala köparen skälig ersättning för behövliga kostnader för vården av fastigheten samt för sådana nyttiga kostnader som har ökat fastighetens värde. På den köpeskilling som återbetalas skall säljaren betala ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen, räknat från den dag då han tog emot köpeskillingen.

Köparen har rätt att inom skälig tid från fastigheten föra bort byggnader som han uppfört samt sådana anläggningar som han har förvärvat och som inte är nödvändiga för sedvanligt nyttjande av fastigheten eller som kan lösgöras utan att fastigheten tillfogas någon avsevärd skada.

En avtalspart får hålla inne det som han skall återlämna, till dess att den andra avtalsparten fullgör sin egen skyldighet samt betalar eventuell ersättning och ränta eller ställer godtagbar säkerhet för dem.

Köparen har rätt att häva köpet endast om han kan överlämna fastigheten till säljaren.

Har köparen upplåtit någon särskild rättighet i fastighet eller har fastighetens värde sjunkit på grund av hans åtgärder eller underlåtenhet, får han häva köpet endast om han betalar säljaren ersättning som svarar mot värdeminskningen. Har köparen upplåtit panträtt som belastar fastigheten, får han häva köpet endast efter att till säljaren ha betalt det som med stöd av panträtten kan fås ur fastigheten.

Köpet får inte hävas om inte talan därom har väckts inom tio år från det att besittningen till fastigheten överläts. Vad denna paragraf stadgar hindrar inte köparen att åberopa sina rättigheter i det fall att hans förvärv har förklarats vara utan verkan.

Den rätte ägaren till en fastighet kan med åberopande av en felaktighet som belastar säljarens förvärv yrka att det skall förklaras vara utan verkan och att fastigheten skall återgå i hans ägo.

Om de grunder på vilka den rätte ägaren förlorar sin rätt till åtkomstklander stadgas i 13 kap. 4, 5, 9 och 10 §§.

En köpare som på grund av åtkomstklander har förlorat fastigheten, har rätt att i stället för mot säljaren rikta sina därpå baserade yrkanden mot den av säljarens föregångare vars förvärv var behäftat med den felaktighet som ledde till att köparens förvärv förklarades vara utan verkan. Om köparen med stöd av 2 kap. 19 § riktat sitt yrkande mot säljaren har denne samma rätt.

En köpare som på grund av åtkomstklander har förlorat fastigheten får behålla avkastningen och nyttan av fastigheten, om han vid köpslutet inte visste eller borde ha vetat att säljaren inte var den rätte ägaren till fastigheten.

Har fastighetens värde sjunkit till följd av köparens åtgärder eller underlåtenhet, skall han till den rätte ägaren betala en ersättning som svarar mot värdeminskningen, om det inte med hänsyn till omständigheterna skall anses vara oskäligt att ersättning betalas.

Den rätte ägaren skall till köparen betala skälig ersättning för behövliga kostnader för vården av fastigheten samt, om köparen inte vid köpslutet visste eller borde ha vetat att säljaren inte var fastighetens rätte ägare, också för sådana nyttiga kostnader som har ökat fastighetens värde.

Köparen har rätt att inom skälig tid från fastigheten föra bort byggnader som han uppfört samt sådana anläggningar som han har förvärvat och som inte är nödvändiga för sedvanligt nyttjande av fastigheten eller som kan lösgöras utan att fastigheten tillfogas någon avsevärd skada.

Köparen får hålla fastigheten i sin besittning till dess att de ersättningar som avses i 1 mom. har betalts eller godtagbar säkerhet har ställts för deras betalning.

Talan med stöd av 3 och 4 §§ skall väckas inom två år från det att besittningen till fastigheten till följd av klandertalan har återlämnats till den rätte ägaren. Trots att fristen har löpt ut kan den ena parten kräva kvittning i en rättegång som har anhängiggjorts av den andra.

Om en fastighet säljs till två blir det första förvärvet bestående. Detsamma gäller förhållandet mellan ett köp och något annat förvärv. Ett senare köp blir dock bestående under de förutsättningar som anges i 13 kap. 3 §.

Om säljarens ansvar gentemot den köpare vars förvärv inte blir bestående gäller 2 kap. 19 §. Om den inbördes ersättningsskyldigheten mellan köpare gäller i tillämpliga delar 3 och 4 §§.

Har i fastigheten före köpslutet upplåtits sådan särskild rättighet som enligt 14 kap. 1 § kan inskrivas, är den bindande för köparen. Om de grunder på vilka en rättighet dock inte blir bindande för köparen stadgas i 13 kap. 3 §.

En sådan inskrivningsbar särskild rättighet som säljaren upplåtit i fastigheten efter köpslutet är inte bindande för köparen, om inte något annat följer av 13 kap. 3 §.

Om inte något annat stadgas är en annan än i 14 kap. 1 § nämnd särskild rättighet som upplåtits i en fastighet genom en rättshandling bindande för den som köper fastigheten endast i det fall att han vid köpslutet kände till rättigheten.

Om den som innehar en särskild rättighet förlorar denna på grund av ett fastighetsköp, har han rätt att av säljaren få ersättning för den skada som orsakats av att rättigheten förfaller.

Om en särskild rättighet blir bindande för köparen, har denne de rättigheter i förhållande till säljaren som stadgas i 2 kap. 19 och 23 §§.

Ett fastighetsköp är bestående även om säljaren till följd av utmätning, en säkringsåtgärd eller konkurs har förlorat sin rätt att överlåta fastigheten, om inte begränsningen av förfoganderätten vid köpslutet hade antecknats i lagfarts- och inteckningsregistret och köparen inte heller annars visste eller borde ha vetat att säljaren inte längre hade rätt att överlåta fastigheten.

Vad 2 och 3 kap. stadgar om fastighetsköp gäller i tillämpliga delar även fastighetsbyte.

Vad 2 kap. 1-7 §§, 9 § 1 mom. och 11 § samt 3 kap. stadgar om fastighetsköp gäller i tillämpliga delar även fastighetsgåva.

Om gåvotagaren bryter mot en med gåvan förenad ändamålsbestämmelse eller mot andra väsentliga villkor eller förutsättningar, har gåvogivaren rätt att häva gåvan, om gåvotagaren inte har överlåtit fastigheten till någon annan. Talan om hävning av en gåva skall väckas inom ett år från det gåvogivaren fick kännedom om hävningsgrunden.

Vad 2 kap. 1-8 §§, 9 § 1 mom. och 11 § samt 3 kap. stadgar om fastighetsköp, gäller i tillämpliga delar fastighetsöverlåtelser mot aktier eller andra andelar i bolag, avtal om delning av kvotägda fastigheter eller överlåtelse av äganderätten till fastigheter genom andra därmed jämförbara rättshandlingar.

Vad 2 kap. 9-34 §§, 3 kap. samt detta kapitel stadgar om fastighetsöverlåtelser, gäller i tillämpliga delar överlåtelse av legorätten till fastigheter eller annan nyttjanderätt till annans mark- eller vattenområden, om det på området finns eller på detta enligt avtal får uppföras byggnader, fasta anläggningar eller konstruktioner som tillhör rättsinnehavaren.

Ett avtal om överlåtelse av nyttjanderätt skall upprättas skriftligen och av avtalet skall framgå de uppgifter som avses i 2 kap. 1 § 2 mom., om överföringen av rätten skall inskrivas. Överlåtelse skall på yrkande av den ena parten även annars ske skriftligen.

Med inskrivningsärenden avses i denna lag lagfart, inskrivning av särskilda rättigheter samt inteckning.

Över inskrivningsärenden förs ett lagfarts- och inteckningsregister.

I lagfarts- och inteckningsregistret införs också anteckningar om övriga rättigheter och gravationer som hänför sig till fastigheter.

Inskrivningsmyndighet är den tingsrätt inom vars domkrets fastigheten finns.

Tingsrätten är i ett inskrivningsärende domför med en lagfaren tingsrättsmedlem, om inte något annat stadgas. Inskrivningsärendena behandlas i tingsrättens kansli.

Av en inskrivningsansökan skall framgå

Ansökan skall göras skriftligen och undertecknas av sökanden eller den som avfattat ansökan. Till ansökan skall fogas behövliga handlingar. Sökanden får framföra sin ansökan muntligen, om ärendet klart framgår av de handlingar som företes och annat inte stadgas nedan.

Om handlingar som skall beläggas med stämpelskatt när inskrivning söks stadgas i lagen om stämpelskatt (662/43).

En ansökan skall lämnas till inskrivningsmyndigheten eller sändas med posten eller genom bud.

Om ansökan har tillställts en inskrivningsmyndighet som inte är behörig i ärendet, skall den överföras till rätt myndighet. Sökanden skall underrättas om överföringen.

Ett inskrivningsärende blir anhängigt när ansökan har gjorts hos eller tillställts den behöriga inskrivningsmyndigheten.

En ansökan tas emot även om den inte åtföljs av en utredning om erlagd stämpelskatt.

Om en anhängig ansökan skall utan dröjsmål göras anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret.

Inskrivningsmyndigheten skall på eget initiativ inhämta utredning om sådana omständigheter som är av betydelse för avgörandet av ärendet och om vilka uppgifter kan fås ur lagfarts- och inteckningsregistret eller ur andra register som inskrivningsmyndigheten har tillgång till.

Är ansökan bristfällig, skall sökanden uppmanas att komplettera den. Sökanden skall meddelas på vilket sätt ansökan är bristfällig, vilken dag han senast skall komplettera den och vilka följderna är om kompletteringsuppmaningen inte iakttas. Någon kompletteringsuppmaning skall inte ges, om det är uppenbart att inskrivning inte kan göras på basis av ansökan. Vid behov kan sökanden ges en ny uppmaning.

Åtföljs ansökan inte av en utredning om erlagd stämpelskatt eller har tillräcklig stämpelskatt inte betalts, skall till kompletteringsuppmaningen fogas en uträkning som anger hur mycket stämpelskatt som skall betalas.

Om sökanden inte iakttar kompletteringsuppmaningen, skall ansökan avvisas.

För utredning av de omständigheter som anknyter till en rättighet som skall inskrivas kan inskrivningsmyndigheten ge sökanden eller någon annan tillfälle att avge ett skriftligt utlåtande eller kalla honom till kansliet vid en viss tidpunkt, personligen eller företrädd av ett ombud, för att bli hörd.

Om det påstås att någon annans rätt hindrar inskrivning och det finns sannolika grunder för påståendet eller om sökandens rätt annars har blivit stridig, skall inskrivningsmyndigheten anvisa den som har bevisbördan att inom utsatt tid föra ärendet till prövning i en rättegång. Uppmaningen skall ges den som framfört påståendet vid äventyr att inskrivning annars kan ske och sökanden vid äventyr att ansökan avvisas.

Samtycke som behövs för inskrivning skall ges skriftligen eller hos inskrivningsmyndigheten muntligen.

En innehavare av panträtt som ger samtycke till inskrivning skall förete pantbrev. Om den som ger samtycke har antecknats som innehavare av pantbrev i lagfarts- och inteckningsregistret, behöver pantbrevet inte företes, om inte inskrivningsmyndigheten så bestämmer.

Har en ansökan lämnats vilande, skall sökanden uppmanas att inom utsatt tid ge en utredning varav framgår om hindret för avgörande av inskrivningsärendet har upphört. Uppmaning ges inte, om sökanden har begärt att behandlingen av ärendet skall uppskjutas eller om det annars med tanke på behandlingen är onödigt att begära en utredning. Om en sådan uppmaning och om följderna av sökandens underlåtenhet gäller 5 §.

Inskrivningsmyndigheten kan på eget initiativ ta upp en vilande ansökan till prövning. Ansökan får dock inte avslås förrän sökanden har getts tillfälle att bli hörd.

Ett inskrivningsärende skall utan dröjsmål avgöras enligt ansökan, om det inte finns något hinder för inskrivningen. En rättslig omständighet som uppkommit efter att ansökan blev anhängig utgör inget hinder för inskrivning.

Inskrivningsbeslutet fattas genom att avgörandet antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret. Avgörandets innehåll framgår av registret. Om ärendet har avgjorts på annat sätt än sökanden har begärt, skall dessutom ett särskilt beslut ges. På samma sätt skall förfaras om ansökan lämnas vilande eller om i ärendet fattas något annat jämförbart beslut om handläggningen.

Såsom expedition tillställs sökanden ett intyg över de anteckningar om det slutliga avgörandet som gjorts i registret eller ett särskilt beslut.

Har ärendet avgjorts på annat sätt än sökanden har begärt och sökanden inte är närvarande när handläggningen slutförs eller avgörandet inte sänds till honom med posten, skall sökanden utan dröjsmål underrättas om beslutsdatum. Detsamma gäller andra som har del i saken och som har hörts i samband med handläggningen, om inte ansökan avgörs enligt de yrkanden som dessa framför.

Då någon som har del i saken skall underrättas om beslutsdatum, skall beslutet finnas tillgängligt på inskrivningsmyndighetens kansli.

Av de handlingar som uppkommit under behandlingen av ett inskrivningsärende bildas en akt. Om grunderna för avgörandet inte tillräckligt tydligt framgår av den expeditionskopia eller av det övriga material som ingår i akten, skall till akten vid behov fogas motiven till avgörandet

I fråga om meddelanden till inskrivningsmyndigheten och behandlingen av sådana gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om inskrivningsansökningar.

Om sändande av meddelanden till lagfarts- och inteckningsregistrets datasystem med hjälp av automatisk databehandling stadgas genom förordning.

Domstolen skall underrätta inskrivningsmyndigheten om sådant anhängigt ärende som gäller hävning av fastighetsförvärv, fastighetsförvärvs ogiltighet eller bättre rätt till en fastighet och om sitt avgörande samt om huruvida avgörandet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller talan där det yrkas att en inskrivning skall ogiltigförklaras eller rättas.

Om inte något annat stadgas i denna lag skall vid behandlingen av inskrivningsärenden i tillämpliga delar iakttas vad rättegångsbalken stadgar om behandling av tvistemål i tingsrätt.

Om inskrivningsmyndigheten har kallat någon annan än sökanden att höras, har denne rätt till ersättning av statsmedel så som stadgas i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72). Inskrivningsmyndigheten kan förplikta sökanden att ersätta staten för kostnaderna för en ersättning som den ålagts att betala, om hörandet har varit nödvändigt för att utreda en omständighet som omfattas av sökandens utredningsskyldighet.

I lagfarts- och inteckningsregistret skall antecknas inskrivningsansökningar, uppgifter om behandlingen av ansökningar samt avgöranden som gäller inskrivning.

I lagfarts- och inteckningsregistret skall efter anmälan också antecknas uppgifter om utmätning och säkringsåtgärder som hänför sig till en fastighet samt om fastighetsägarens konkurs och likaså övriga uppgifter om sådana till en fastighet hänförliga rättigheter och gravationer som enligt denna eller någon annan lag eller enligt förordning skall uppges för inskrivningsmyndigheten.

Uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret är offentliga. Inskrivningsmyndigheterna skall på begäran ge intyg ur registret.

Justitieministeriet får såsom massutlämnande enligt personregisterlagen (471/87) ge uppgifter ur lagfarts- och inteckningsregistret i det fall att mottagaren har rätt att införa uppgifterna i personregister. Om utlämnande av uppgifter genom teknisk anslutning för fastighetsförmedling och beviljande av kredit samt för annan jämförbar verksamhet stadgas genom förordning.

Om vad intyg ur lagfarts- och inteckningsregistret skall innehålla samt om andra än inskrivningsmyndigheters rätt att utfärda sådana intyg stadgas genom förordning. Om avgifter för intygen stadgas särskilt.

Anteckningarna i lagfarts- och inteckningsregistret anses ha kommit till allmän kännedom den första vardagen efter inskrivningen och godtrosskydd kan inte längre förvärvas, om inte något annat följer av 17 kap. 10 §.

Den som åsamkats skada genom ett uppenbart skriv- eller räknefel i lagfarts- och inteckningsregistrets anteckningar eller i en expedition eller ett intyg som givits med stöd därav, genom ett tekniskt betingat fel eller andra jämförbara fel och brister har rätt till ersättning av statens medel.

Har skadan orsakats av fel i de uppgifter som överförts till lagfarts- och inteckningsregistret, skall den inte ersättas enligt denna lag. Den som är ansvarig för fastighetsregistret skall ersätta skador som orsakats av felaktigheter i fastighetsregistret. Om någon annan myndighet än inskrivningsmyndigheten har gett ett felaktigt eller bristfälligt intyg ur lagfarts- och inteckningsregistret och felet eller bristfälligheten inte har orsakats av felaktiga registeruppgifter, skall skadan ersättas av vederbörande offentliga samfunds medel.

I fråga om skadestånd skall i tillämpliga delar iakttas 13 kap. 6-8 §§.

I lagfarts- och inteckningsregistret får före lagfartsansökan antecknas uppgifter om fastighetsöverlåtelser och andra förvärv.

Yrkanden på grund av fel eller brister i åtkomstuppgifterna kan inte riktas mot registerföraren.

Inskrivningsmyndigheten får arkivera uppgifter om sådana särskilda rättigheter och begränsningar som uppenbart upphört att gälla samt om ansökningar som avslagits eller avvisats och andra anteckningar som uppenbart inte längre är av betydelse.

Om inrättande, ibruktagande och förande av lagfarts- och inteckningsregister stadgas i lagen om lagfarts- och inteckningsregister (353/87).

Grundar sig inskrivningsmyndighetens beslut på uppenbart felaktiga eller bristfälliga uppgifter eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag, kan myndigheten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

En förutsättning för rättelse av sakfel är att alla de vilkas rätt berörs har hörts och att alla de vilkas rätt försvagas på grund av rättelsen har samtyckt till den.

Finns det i lagfarts- och inteckningsregistrets anteckningar ett uppenbart skriv- eller räknefel, ett tekniskt betingat fel eller andra jämförbara fel eller brister, skall inskrivningsmyndigheten rätta anteckningarna på behövligt sätt.

Innan felet rättas skall alla av inskrivningsmyndigheten kända delaktiga som kan åsamkas olägenhet av rättelsen ges tillfälle att bli hörda.

När fel rättas skall 6 kap. 9 § iakttas i tillämpliga delar. Om rättelseärendet inte avgörs genast skall i registret antecknas att det är anhängigt.

Har ändring sökts i ett inskrivningsärende, skall fullföljdsdomstolen underrättas om att rättelseärendet har blivit anhängigt och tillställas avgörandet i ärendet.

I beslut om avslag på en rättelseansökan får ändring inte sökas genom besvär.

Om rättelse av fel skall så snart som möjligt göras anteckning i tidigare utgivna expeditioner eller nya expeditioner utges i stället. Inskrivningsmyndigheten skall dessutom om möjligt rätta felaktiga intyg ur registret eller utfärda nya i stället.

Felaktiga expeditioner och intyg skall på uppmaning lämnas in till inskrivningsmyndigheten för rättelse. Myndigheten kan vid vite förplikta innehavaren av handlingen att inom utsatt tid fullgöra sin skyldighet. Om han försummar detta, kan myndigheten döma ut vitet.

Ändring i inskrivningsmyndighetens slutliga avgörande i inskrivningsärenden söks hos hovrätten genom besvär.

I beslut om att överföra en ansökan till en annan inskrivningsmyndighet får ändring inte sökas genom besvär.

När ett inskrivningsärende har avgjorts på annat sätt än sökanden eller någon annan som har del i saken har begärt, skall en skriftlig besvärsanvisning fogas till expeditionen.

Tiden för anförande av besvär är 30 dagar från den dag då ärendet har avgjorts. Senast den dag då besvärstiden utgår skall ändringssökanden vid äventyr av talans förlust tillställa den behöriga inskrivningsmyndigheten sin besvärsskrift.

När ändring söks i inskrivningsmyndighetens avgöranden skall utöver denna lag iakttas 25 kap. rättegångsbalken. Missnöje behöver dock inte anmälas.

Ändring i hovrättens avgöranden i inskrivningsärenden söks genom besvär hos högsta domstolen enligt 30 kap. rättegångsbalken.

Fullföljdsdomstolen skall utan dröjsmål underrätta inskrivningsmyndigheten om sitt avgörande samt om huruvida avgörandet har vunnit laga kraft.

Inskrivningsmyndigheten skall på eget initiativ behandla ett ärende som fullföljdsdomstolen återförvisat, vid behov avgöra ärendet på nytt samt göra behövliga anteckningar i lagfarts- och inteckningsregistret.

Inskrivning av äganderätten till en fastighet sker genom att lagfart beviljas på förvärvet.

Stadgandena om lagfart skall tillämpas också när inskrivningen gäller förvärv av kvotdelar och outbrutna områden av fastigheter samt förvärv av flera fastigheters samfällda områden eller outbrutna områden av sådana samt förvärv av andelar av samfällda områden.

En på avtal baserad rätt att nyttja någon annans fastighet skall inskrivas som en särskild rättighet.

Genom inskrivning kan också fastställas om på fastigheten belägen egendom som används i näringsverksamhet hör till fastigheten eller inte.

Var och en är skyldig att söka lagfart på sitt förvärv av en fastighet, en kvotdel av en fastighet eller ett outbrutet område.

Lagfart skall sökas inom sex månader från upprättandet av överlåtelsehandlingen eller någon annan handling som förvärvet grundar sig på, om inte något annat stadgas nedan.

Om äganderätten till en fastighet har erhållits genom arv börjar lagfartstiden löpa när arvskiftet vinner laga kraft. Om arvskifte för erhållande av äganderätt inte behöver verkställas, börjar lagfartstiden löpa vid bouppteckningstidens utgång eller, om avvittring behövs för att fastigheten skall kunna avskiljas, när avvittringen vinner laga kraft.

Lagfartstiden för ett förvärv som grundar sig på testamente börjar löpa när testamentet vinner laga kraft eller när arvskiftet eller avvittringen vinner laga kraft, om skiftet eller avvittringen behövs för att den testamenterade fastigheten skall kunna avskiljas.

Lagfartstiden för ett fastighetsförvärv som grundar sig på avvittring av makars egendom börjar löpa när avvittringen vinner laga kraft.

Om ett förvärv grundar sig på en fastighetsförrättning, börjar lagfartstiden löpa när en anteckning om förrättningen görs i fastighetsregistret. Om fastigheten inte tidigare har införts i fastighetsregistret, börjar lagfartstiden löpa när anteckningen görs. Lagfartstiden för förvärv som grundar sig på beslut av andra myndigheter än sådana som handhar fastighetsbildningsuppgifter börjar löpa när beslutet vinner laga kraft.

Om fastigheten har sålts på exekutiv auktion börjar lagfartstiden löpa när köpebrevet överlåts till köparen.

Äganderätten till statens skogsmark, expropriationsenheter, områden som avskilts för allmänna behov, fristående tillandningar, allmänna vattenområden och allmänna områden inskrivs inte genom lagfart. Om en sådan fastighet eller en kvotdel eller ett outbrutet område av den överlåts vidare, skall lagfart sökas på förvärvet.

Har fastighetsägaren inte sökt lagfart inom den tid som anges i 1-3 §§, kan inskrivningsmyndigheten vid vite förplikta honom att söka lagfart inom utsatt tid. Om lagfart inte söks inom utsatt tid, kan inskrivningsmyndigheten döma ut vitet.

Delägarna i ett oskiftat dödsbo får gemensamt söka lagfart på en fastighet som hör till boet.

En fastighetsägare som tidigare har fått lagfart på sitt förvärv, får söka lagfart för förtydligande av sin rättsliga ställning.

Inskrivningsmyndigheten skall på eget initiativ överföra lagfarten på en kvotdel eller ett outbrutet område till att gälla en därav bildad fastighet, när fastigheten har införts i fastighetsregistret. Som innehavare av lagfart skall antecknas den som senast har beviljats lagfart på kvotdelen eller det outbrutna området.

Inskrivningsmyndigheten kan också på eget initiativ överföra lagfarten på en fastighet till att gälla en ny fastighet som bildats därav genom styckning, klyvning eller tomtmätning.

Inskrivningsmyndigheten skall efter meddelande från domstol såsom ny lagfartsinnehavare anteckna den som enligt en lagakraftvunnen dom är ägare till fastigheten.

Den som söker lagfart skall lägga fram utredning om att hans förvärv är lagligt. Till ansökan skall fogas den handling som ligger till grund för förvärvet i original eller kopia som bestyrkts av ett köpvittne eller inskrivningsmyndigheten.

Har fastighetens föregående ägare inte antecknats som lagfartsinnehavare, skall om hans äganderätt läggas fram den utredning som hade behövts för meddelande av lagfart på hans förvärv. Om han inte har varit skyldig att söka lagfart på sitt förvärv, skall sökanden lägga fram annan behövlig utredning om föregångarens äganderätt till fastigheten. Utredning om föregångarens äganderätt behövs inte om fastigheten har sålts på exekutiv auktion eller förvärvats genom en fastighetsförrättning.

En ansökan skall lämnas vilande om sökanden annars kunde meddelas lagfart, men

Har ansökan lämnats vilande på grund av ett villkor i överlåtelseavtalet och har någon utredning om äganderättens återgång till överlåtaren inte lagts fram inom den tid som förelagts för väckande av talan, skall sökanden meddelas lagfart. Har någon utredning om att ansvaret för fastighetsöverlåtelsen övergått på ett bolag som bildats inte lagts fram inom två år från det överlåtelseavtalet ingicks, skall lagfart meddelas den som slutit avtalet för det under bildning varande bolagets räkning.

Sökanden skall beviljas kungörelse för erhållande av lagfart om han

Inskrivningsmyndigheten skall genom sådan kungörelse som avses i 11 kap. 10 § rättegångsbalken uppmana dem som anser sig ha bättre rätt till fastigheten än sökanden att framföra sina yrkanden till inskrivningsmyndigheten inom sex månader efter att kungörelsen har publicerats i den officiella tidningen. Kungörelsen skall dessutom delges sådana kända personer vilkas rätt lagfarten kan beröra.

Om yrkandet inte har framförts eller talan väckts inom utsatt tid, kan sökanden meddelas lagfart.

En ansökan skall avslås om

Om nyttjanderätt som grundar sig på lag eller testamente eller ett villkor som är förenat med sökandens förvärv inskränker hans rätt att överlåta fastigheten eller att upplåta särskilda rättigheter eller panträtt i den, skall anteckning om inskränkningen göras i lagfarts- och fastighetsregistret i samband med avgörandet av lagfartsärendet eller annars på begäran.

Inskrivningsmyndigheten skall underrätta den lantmäteribyrå eller fastighetsingenjör inom vars verksamhetsområde det outbrutna området finns om att lagfart meddelats på ett outbrutet område.

Formfel i en åtkomsthandling får inte åberopas efter att lagfart har meddelats på grundval av den eller lagfartsansökan har lämnats vilande.

Utan hinder av hur ett lagfartsärende har avgjorts får frågan om äganderätten till fastigheten samt om förvärvets giltighet prövas vid en rättegång eller fastighetsförrättning enligt vad som stadgas särskilt.

Har en fastighet överlåtits till två, har det senare förvärvet företräde om lagfart först söks på det och förvärvaren när förvärvet skedde inte kände eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen. Om lagfart samma dag söks på flera förvärv, har den tidigaste överlåtelsen företräde.

Om lagfart inte meddelas på grundval av en ansökan eller ett inskrivet förvärv förklaras ogiltigt eller förvärvaren annars går miste om sin på förvärvet grundade rätt, förfaller företrädet.

Vad 1 och 2 mom. stadgar gäller i tillämpliga delar inskrivningens betydelse för företrädet mellan en fastighetsöverlåtelse och en i fastigheten upplåten särskild rättighet. En överlåtelse eller en särskild rättighet får under de förutsättningar som nämns ovan också företräde framför ett sådant tidigare förvärv som inte grundar sig på en överlåtelse.

Ett fastighetsförvärv som grundar sig på en överlåtelse består också i det fall att överlåtaren på grund av någon felaktighet i hans eller hans föregångares förvärv inte var den rätte ägaren till fastigheten, förutsatt att överlåtaren när förvärvet skedde hade lagfart på fastigheten och förvärvaren då varken kände eller borde ha känt till att överlåtaren inte var den rätte ägaren.

En särskild rättighet eller panträtt i en fastighet är bindande också om den har upplåtits av någon annan än den rätte ägaren, förutsatt att han när upplåtelsen skedde hade lagfart på fastigheten och rättsinnehavaren då inte kände eller borde ha känt till att den som upplät rättigheten inte var fastighetens rätte ägare.

Vad 1 och 2 mom. stadgar gäller i tillämpliga delar, om överlåtarens eller upplåtarens förvärv är ogiltigt i förhållande till andra än den rätte ägaren. Vad denna paragraf stadgar om lagfart gäller också en sådan anhängig ansökan som leder till att lagfart meddelas.

En förvärvare eller rättsinnehavare åtnjuter inte skydd enligt 4 §, om

Den mot vilken ett fastighetsförvärv, en särskild rättighet eller panträtt med stöd av 4 § blir bestående har rätt till ersättning av statens medel för den därigenom orsakade skadan.

En förvärvare eller rättsinnehavare som med stöd av 5 § förlorar sin rätt till en fastighet har rätt till ersättning av statens medel för den därigenom orsakade skadan.

Har den skadelidande utan giltig anledning underlåtit att ansöka om inskrivning av sin rätt eller att åberopa godtrosskydd eller någon annan omständighet som är av betydelse för att hans rätt skall bestå eller har han på något annat sätt medverkat till skadans uppkomst, kan skadeståndet jämkas enligt vad som är skäligt.

Den rätt till skadestånd som en i 6 § nämnd ersättningstagare har enligt avtal eller på någon annan grund övergår på staten till den del staten betalar ersättning.

Rätten till ersättning som avses i 1 mom. övergår den dag staten har beslutat att betala ut ersättningen eller domstolens beslut vinner laga kraft. Staten kan väcka regresstalan vid den rättegång där skadeståndsyrkandet framförs mot den.

Justitieministeriet beviljar och betalar ut ersättning samt företräder staten i skadeståndsärenden och ärenden som gäller regressrätt.

Domstolen skall på tjänstens vägnar underrätta staten om att en äganderättstvist om en fastighet har anhängiggjorts, om tvisten kan leda till att staten enligt 6 § blir skadeståndsansvarig.

Skadeståndstalan mot staten skall väckas inom två år efter att domstolens beslut om äganderätten till fastigheten har vunnit laga kraft. Talan behandlas i domstolen på den ort där fastigheten finns.

Den som förvärvat en fastighet genom arv, testamente eller avvittring eller annars på något annat sätt än genom en överlåtelse, åtnjuter inte godtrosskydd enligt 3 och 4 §§ mot fastighetens tidigare förvärvare eller rättsinnehavare eller mot fastighetens rätte ägare.

Om sådana förvärvs bestånd vilka grundar sig på exekutiv auktion stadgas i 5 kap. 50 § utsökningslagen.

Den som har fått lagfart på en fastighet och därefter i tio års tid innehaft den såsom ägare får behålla fastigheten, om han när förvärvet skedde varken kände eller borde ha känt till att fastigheten kommit ur rätte ägarens hand. Om talan om bättre rätt till fastigheten inte väcks inom denna tid, kan den rätte ägaren inte yrka att fastigheten skall återgå i hans ägo.

Har fastigheten under den tid som avses i 1 mom. övergått till någon annan, kan han åberopa också sina föregångares lagfart och ägarbesittning samt att han eller hans föregångare var i god tro när förvärvet skedde.

Talan om bättre rätt till en fastighet kan väckas mot den som har lagfart på fastigheten. Om han har överlåtit fastigheten innan talan blev anhängig, skall också förvärvaren stämmas in som svarande.

Vad 1 mom. stadgar skall i tillämpliga delar iakttas när betalning yrkas ur fastigheten med stöd av panträtt eller direkt med stöd av något lagstadgande.

Inskrivning får ske av följande rättigheter som grundar sig på avtal eller andra rättshandlingar och som gäller en fastighet i någon annans ägo:

En särskild rättighet får inte inskrivas, om den är bestående eller gäller till förmån för någon fastighet eller något område eller om den har upplåtits vid en fastighetsförrättning eller annars genom någon myndighets beslut. Avverkningsrätt får inskrivas att gälla i högst fem år, lösgörningsrätt att gälla i högst 50 år från det att den upplåtits och nyttjanderätt högst den maximitid som stadgas i lag.

Den som innehar jordlegorätt och annan tidsbestämd nyttjanderätt till någon annans mark är skyldig att ansöka om inskrivning av denna rätt, om den får överföras på tredje man utan att fastighetsägaren hörs och om det på området finns eller enligt avtal får uppföras byggnader eller anläggningar som tillhör rättsinnehavaren. Ansökan om inskrivning skall göras när nyttjanderätten har upplåtits eller när rättsinnehavaren har fått nyttjanderätten genom en överlåtelse eller något annat förvärv.

Om den tid inom vilken ansökan om inskrivning skall göras samt om vite gäller i tillämpliga delar 11 kap. 1-6 §§.

Inskrivning får ske av ett mellan samägarna till en fastighet ingånget avtal om besittningen av fastigheten.

Rättigheter som avser sådana inom näringsverksamhet använda byggnader, konstruktioner, maskiner eller anläggningar vilka tjänar det syfte för vilket fastigheten används och som tillhör någon annan än fastighetens ägare får inskrivas om

En rättighet som baserar sig på ett äganderätts- eller återtagningsförbehåll får inskrivas att gälla i högst fem år från det avtalet ingicks.

För att fastställa en fastighets beståndsdelar och tillbehör får inskrivning ske av fastighetsägarens meddelande om att en inom näringsverksamhet använd, på fastigheten varaktigt befintlig maskin eller anläggning som han äger eller senare förvärvar och som i meddelandet individualiseras eller beskrivs i fråga om sin typ eller andra egenskaper

En inskrivning kan avse

Vad detta kapitel stadgar om fastighet samt dess ägare och lagfart som har beviljats honom gäller i tillämpliga delar andra inskrivningsobjekt samt upplåtare av en rättighet och inskrivning som har beviljats honom. Om en särskild rättighet gäller en fastighet utanför lagfartssystemet, skall om upplåtarens äganderätt, i stället för utredning om lagfart, läggas fram någon annan utredning.

Inskrivning av särskilda rättigheter har de rättsverkningar som enligt 13 kap. 1-3 §§ är förenade med lagfart.

Har i en fastighet upplåtits flera inskrivningsbara rättigheter och kan rättigheterna inte förverkligas samtidigt, blir den först upplåtna rättigheten bestående, om inte något annat följer av 13 kap. 3 §.

Vad 13 kap. 4-9 och 11 §§ stadgar om rättsverkningarna av lagfart gäller också rättsverkningarna av sådan inskrivning av nyttjanderätt som avses i 2 §.

Rättsverkningarna av att en särskild rättighet inskrivs börjar den dag då inskrivningsansökan blir anhängig. En tidigare ansökan har företräde framför en senare ansökan om inskrivning eller inteckning. En särskild rättighet har företräde framför panträtt som grundar sig på en samma dag sökt inteckning.

Inskrivning enligt 3 §, 4 § 1 mom. 2 punkten och 5 § får göras endast med främsta företräde och företrädesordningen får inte senare ändrasså att en annan inskrivning än de som avses i detta moment får företräde.

Om ändring av företrädesordningen gäller 18 kap. 1 §.

Ansökan om inskrivning får göras av rättsinnehavaren och fastighetsägaren.

Sökanden skall i original förete det avtal eller den handling av annat slag som gäller upplåtelsen eller överföringen av den rättighet för vilken inskrivning söks.

En förutsättning för inskrivning enligt 4 § är fastighetsägarens samtycke.

En förutsättning för inskrivning enligt 3 §, 4 § 1 mom. 2 punkten och 5 § 1 punkten är att alla som har panträtt i fastigheten ger sitt samtycke till inskrivningen och ändringen av företrädesordningen. Samtycke till en inskrivning som avses i 3 § behövs dock inte, om dess inverkan är obetydlig.

Har företagsinteckning upplåtits i fastighetsägarens egendom, får inskrivning enligt 5 § 2 punkten göras endast i det fall att samtliga innehavare av företagsinteckning ger sitt samtycke.

En ansökan skall lämnas vilande, om den rättighet som ansökan gäller annars kunde inskrivas, men

En ansökan skall avslås om

Har en särskild rättighet inskrivits får också ändring, överföring eller upphörande inskrivas, varvid i tillämpliga delar skall iakttas vad som stadgas om inskrivning av särskilda rättigheter.

Rättsverkningarna av en inskrivning gäller en sådan ändring av en särskild rättighet som grundar sig på ett avtal eller en rättshandling endast i det fall att ändringen har inskrivits.

Har en inskriven särskild rättighet avtalats bli ändrad och har i fastigheten efter inskrivningen sökts inteckning eller inskrivning av en annan särskild rättighet, får ändringen inskrivas, om de rättsinnehavare vilkas ställning försvagas på grund av ändringen ger sitt samtycke. Något samtycke behövs dock inte om ändringens inverkan är obetydlig.

Vad 1 mom. stadgar gäller också ändring av en sådan inskriven rättighet till vilken hänför sig en inteckning eller någon annan särskild rättighet.

Inskrivningen av en särskild rättighet får avföras på ansökan av rättsinnehavaren eller, om den inskrivna rättighetens avtalsenliga giltighetstid har löpt ut, på initiativ av inskrivningsmyndigheten. Inskrivningen får dock inte avföras, om rättighetens giltighetstid har förlängts eller om rättigheten omedelbart på nytt har givits till den förre rättsinnehavaren och en utredning om detta företes under rättighetens giltighetstid.

Inskrivning av en sytning kan avföras på inskrivningsmyndighetens initiativ när sex månader har förflutit från rättsinnehavarens död, om inte hans rättsinnehavare under denna tid meddelar att de önskar bibehålla inskrivningen.

En inskrivning som avses i 5 § får avföras efter anmälan av fastighetsägaren, om de innehavare av panträtt som grundar sig på fastighetsinteckning eller företagsinteckning vilkas ställning försvagas ger sitt samtycke.

Inskrivning av en särskild rättighet får inte avföras, även om rättigheten har upphört tidigare än avtalat till följd av uppsägning eller avtal eller av någon annan orsak, förrän de inteckningar och inskrivna särskilda rättigheter som hänför sig till den har dödats.

Om inteckningar har fastställts i en särskild rättighet, skall en ansökan om avförande av inskrivningen lämnas vilande och inskrivningsmyndigheten delge panträttsinnehavaren sitt beslut. I beslutet skall panträttsinnehavaren uppmanas att för erhållan av betalning av sin fordran väcka talan inom tre månader från det beslutet har delgetts. Om borgenären inte inom utsatt tid söker betalning ur fastigheten och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten, dödas inteckningen och inskrivningen av den särskilda rättigheten kan avföras.

En panträttsinnehavare som har ansökt om betalning för sin fordran ansvarar sedan ett beslut enligt 2 mom. har delgetts gentemot legogivaren för legoavgifter som förfaller till betalning ända tills legorätten överförs.

Fastighetspanträtt kan så som denna lag stadgar upplåtas i en fastighet, en kvotdel och ett outbrutet område av en fastighet samt i jordlegorätt och annan nyttjanderätt till någon annans mark.

Stadgandena om inteckning och pantsättning av fastigheter skall tillämpas också på inteckning och pantsättning av kvotdelar och outbrutna områden.

Fastighetspanträtt upplåts genom att inteckning fastställs i en fastighet eller något annat inteckningsobjekt och till borgenären som säkerhet för hans fordran överlämnas det pantbrev som erhållits som bevis på inteckningen.

Fastighetspanträtt till säkerhet för en offentligrättslig eller i offentligrättslig ordning påförd fordran upplåts genom inskrivning i lagfarts- och inteckningsregistret.

Inteckning får fastställas i en fastighet, i en kvotdel av en kvotägd fastighet och i ett outbrutet område som tillhör någon annan än fastighetsägaren. En förutsättning för inteckning är att lagfart kan beviljas på objektet.

I en tomt som belastas av en registrerad tomtlegorätt får inteckning inte fastställas.

Gemensam inteckning får fastställas i två eller flera fastigheter endast om

I gemensamt intecknade fastigheter får separata inteckningar inte fastställas så länge de tillhör en och samma ägare.

Inteckning får fastställas i hela fastigheten även om den ägs i kvotdelar, såvida inte något avtal om besittningen till fastigheten har inskrivits och ingen separat inteckning tidigare har fastställts i någon kvotdel.

Den ägare som senast har sökt lagfart på fastigheten, får ansöka om inteckning.

Om sökanden inte har beviljats lagfart fastställs inteckningen endast om hans lagfartsansökan har lämnats vilande på grund av ett upplösande eller uppskjutande villkor eller på grund av att fastigheten har förvärvats för ett under bildning varande bolags räkning och fastighetsöverlåtaren ger sitt samtycke till inteckning.

En ansökan om inteckning skall göras skriftligen. I ansökan som skall undertecknas av sökanden skall anges inteckningsobjektet samt beloppet av den sökta inteckningen i finskt mynt. Om ansökan gäller fastställande av flera inteckningar i en och samma fastighet, kan företrädesordningen mellan dem bestämmas i ansökan.

I ansökan kan bestämmas till vem inskrivningsmyndigheten skall ge pantbrevet i stället för till sökanden. Om pantbrevets mottagare anges i ansökan, får den inte ändras eller återtas utan mottagarens samtycke.

Fastighetsägaren kan befullmäktiga ett ombud att söka inteckning. Fastighetsägaren skall underteckna fullmakten, varav skall framgå ombudets namn, inteckningsobjektet och inteckningsbeloppet.

När en inteckning har fastställts skall till sökanden ges ett pantbrev som bevis på inteckningen.

En ansökan skall lämnas vilande om inteckning annars kunde beviljas, men

En ansökan skall avslås om

Rättsverkningarna av en fastställd inteckning börjar den dag då inteckningsansökan har anhängiggjorts.

En tidigare sökt inteckning har företräde framför en senare sökt. Inteckningar som sökts samma dag har samma företräde, om inte vid fastställandet av inteckning något annat bestämts på grundval av ansökan.

En inteckning är i kraft tills den dödas. Ett inteckningsbeslut kan återbrytas eller inteckningen förklaras ogiltig endast om sökandens förvärv av fastigheten enligt 13 kap. 5 § inte kan bli bestående eller om inteckningen grundar sig på en förfalskad handling eller annars har åstadkommits under sådana förhållanden som avses i paragrafen.

I lagfarts- och inteckningsregistret skall efter anmälan antecknas vem som innehar ett pantbrev. Inskrivningsmyndigheten kan vid behov yrka att anmälaren företer pantbrevet.

Inskrivningsmyndigheten skall i det fall att anmälaren inte har företett pantbrevet underrätta den som tidigare varit antecknad som pantbrevsinnehavare om den nya innehavaranteckningen.

Inskrivningsmyndigheten skall efter anmälan av den som antecknats som innehavare avföra en uppgift om pantbrevsinnehavet.

En inteckning som fastställts i en kvotdel eller ett outbrutet område hänför sig efter fastighetsförrättningen till den fastighet som bildats av kvotdelen eller det outbrutna området. Om en intecknad kvotdel ingår i en fastighet som bildats, hänför sig inteckningen till kvotdelens ägares andel av denna fastighet.

En inteckning som fastställts i en fastighet hänför sig till fullt belopp till sådana fastigheter som bildats av den genom klyvning, styckning eller tomtmätning. Inteckningen hänför sig dock inte till sådana outbrutna områden eller därav bildade fastigheter beträffande vilka lagfart har sökts innan inteckning sökts.

Om de verkningar som en sådan styckning där en fastighet bildas av områden från två eller flera fastigheter eller där ett outbrutet område överförs från en fastighet till en annan samt som en inlösning eller övriga fastighetsförrättningar har på inteckning stadgas särskilt.

Den som äger en fastighet har rätt att upplåta panträtt i den.

Fastighetsägaren kan befullmäktiga ett ombud att upplåta panträtt. Ägaren skall underteckna en fullmakt med uppgift om ombudets namn och pantbrevet.

Panträtt i en fastighet uppkommer genom att ett pantbrev överlämnas till borgenären som säkerhet för fordran.

Har ett pantbrev överlämnats som säkerhet för en senare uppkommande fordran, får borgenären panträtt i fastigheten när fordran uppkommer.

Om pantbrevet innehas av tredje man, uppkommer panträtt eller efterpanträtt i fastigheten när denne av fastighetsägaren har underrättats om pantsättningen eller när panthavaren för denne har företett ägarens skriftliga intyg om pantsättningen. Om det i inteckningsansökan har bestämts att pantbrevet skall överlämnas till en namngiven borgenär som säkerhet för en fordran, får borgenären panträtt när inteckningen fastställs.

Om en pantsättningsförbindelse gäller 10 kap. 14 och 15 §§ handelsbalken.

Borgenären har rätt att på grundval av en pantsättningsförbindelse yrka att fastighetsägaren överlämnar pantbrevet. Om fastigheten inte längre ägs av den som givit förbindelsen eller om pantbrevet har överlämnats till någon annan borgenär eller om den som givit förbindelsen annars inte har rätt att förfoga över fastigheten, har borgenären rätt att få ersättning för sin skada av den som givit förbindelsen.

Övergår en av flera gemensamt intecknade fastigheter eller ett outbrutet område av en intecknad fastighet till någon annan, får pantbrev som grundar sig på en därförinnan fastställd inteckning överlämnas som säkerhet för en ny fordran endast i det fall att inteckningen har avlyfts från andra objekt än de som ägs av panträttens upplåtare.

Fastighetsägaren kan utan hinder av 1 mom. överlämna ett pantbrev som grundar sig på en i hela fastigheten fastställd inteckning innan lagfart har sökts på förvärvet av ett outbrutet område, men panträtten hänför sig härvid endast till den del av fastigheten som är i hans ägo.

Borgenären har på basis av panträtten rätt till betalning för sin fordran när de medel som influtit ur fastigheten fördelas på grund av utsökning eller inlösning eller annars genom en myndighets försorg. Panträtten ger fordran företräde enligt inteckningen, högst till det belopp som pantbrevet anger.

Borgenären har trots äganderättens övergång rätt att söka betalning för sin fordran ur den pantsatta fastigheten. Borgenären får överlåta pantbrevet endast i samband med att han överför den fordran för vilken pantbrevet har överlämnats som säkerhet.

Pantbrev får inte utmätas.

Pantbrevet blir ogiltigt och panträtten förfaller, om en inteckning dödas eller avförs. Om inteckningen ändras i fråga om beloppet eller objektet eller annars, motsvarar panträtten den ändrade inteckningen.

Borgenären har rätt att få betalning för sin fordran ur den pantsatta fastigheten, även om fordran är preskriberad eller borgenären inte har bevakat sin fordran vid konkurs eller på den dag som anges i kungörelsen till okända borgenärer.

Äventyras en borgenärs möjlighet att få betalning för sin fordran ur en pantsatt fastighet genom att fastighetens värde väsentligt sjunker på grund av eldsvåda, en naturtilldragelse eller fastighetsägarens åtgärder eller av någon annan jämförbar orsak, får borgenären söka betalning ur fastigheten även om fordran inte har förfallit till betalning.

Om inte borgenären inom sex månader efter att han fick vetskap om en omständighet som nämns i 1 mom. genom talan yrkar på betalning av sin fordran, har han inte rätt till betalning före förfallodagen.

Borgenären har rätt att ur försäkringsersättningen för skada på pantsatt fastighet få betalning innan hans fordran förfaller, om inte ersättningen enligt 2 mom. skall betalas till fastighetsägaren. Om pantfordran är stridig eller om det annars är oklart vem som har rätt till ersättningen, skall försäkringsgivaren hålla inne ersättningen.

Fastighetsägaren har rätt att lyfta försäkringsersättningen, om han inom en skälig tid har reparerat skadan eller ställt säkerhet för att ersättningen används för återställande eller reparation av den skadade fastigheten. Ägaren har rätt att lyfta ersättningen också i det fall att ersättningsbeloppet är obetydligt i förhållande till fastighetens värde eller det annars är uppenbart att borgenärens möjligheter att få betalning för sin fordran inte försämras av att ersättningen lyfts.

Om betalning av inlösningsersättning och vid en fastighetsförrättning bestämd ersättning till en borgenär som har panträtt i fastigheten stadgas särskilt.

Panträtten hänför sig till fullt belopp till samtliga fastigheter i vilka panträtt upplåtits genom en gemensam inteckning samt till de fastigheter som bildats av en pantsatt fastighet genom klyvning, styckning eller tomtmätning.

Har pantsatta fastigheter olika ägare, är det i första hand gäldenärens fastighet som ansvarar för panträtten medan de övriga fastigheterna endast ansvarar för vad som inte fås ur den i första hand ansvariga fastigheten.

Har av en pantsatt fastighet bildats fastigheter som tillhör olika ägare och kan betalning för en fordran inte i sin helhet fås ur den fastighet som gäldenären äger eller är ingen av ägarna gäldenär, är stomfastigheten i första hand ansvarig för panträtten. Det inbördes ansvaret mellan avstyckade fastigheter och tomter bestäms så att en fastighet på vilken lagfart har beviljats senare ansvarar före en fastighet på vilken lagfart har beviljats tidigare. Om lagfart inte har sökts eller om lagfart har sökts samma dag, är den fastighet som har överlåtits senare i första hand ansvarig. Vad denna paragraf stadgar om avstyckade fastigheter gäller också outbrutna områden som överlåtits från pantsatta fastigheter.

Om den inverkan som fastigheters inbördes ansvar har på den ordning i vilken fastigheterna skall säljas samt om den rätt som ägaren till en i andra fall ansvarig fastighet har att få panträtt för sitt regressyrkande stadgas i utsökningslagen.

Panträtten i en fastighet är bestående också i det fall att den som upplåtit panträtten har överlåtit fastigheten före pantsättningstidpunkten, om borgenären när pantsättningen skedde varken kände eller borde ha känt till fastighetsöverlåtelsen. Detsamma gäller om äganderätten till fastigheten annars har övergått på någon annan eller om den som upplåtit panträtten enligt 4 § inte längre hade rätt att överlämna ett pantbrev som grundar sig på en tidigare fastställd inteckning.

Borgenären kan inte åberopa god tro, om det minst en månad före pantsättningstidpunkten varit möjligt att ur lagfarts- och inteckningsregistret få uppgift om äganderättens övergång.

Har pantbrevet överlämnats till borgenären som säkerhet för en senare uppkommande fordran och hade den som upplåtit panträtten rätt att pantsätta fastigheten när han överlämnade pantbrevet, är panträtten bestående, om inte borgenären kände eller borde ha känt till ägarbytet före uppkomsten av rättsgrunden för fordran. Detsamma gäller om borgenären när han fick pantbrevet var i god tro enligt 1 och 2 mom.

Om panträttens bestånd i det fall att den upplåtits av någon annan än rätte ägaren stadgas i 13 kap. 4, 5 och 9 §§.

Om statens skadeståndsansvar gäller 13 kap. 6-8 §§. Borgenären har rätt till ersättning för skada som han lidit genom förlorad panträtt trots att inteckningsbeslutet har återbrutits eller ogiltigförklarats.

Panträtten i en fastighet är bestående även om fastighetsägaren före pantsättningstidpunkten har förlorat sin rätt att förfoga över fastigheten till följd av utmätning, en säkringsåtgärd eller konkurs, om det inte när pantsättningen skedde hade gjorts en anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret om förlusten av förfoganderätten och om borgenären inte heller annars visste eller borde ha vetat att ägaren inte längre hade rätt att pantsätta fastigheten.

Har pantbrevet överlåtits till borgenären som säkerhet för en senare uppkommande fordran och hade den som upplåtit panträtten rätt att pantsätta fastigheten när han överlämnade pantbrevet, är panträtten bestående om det inte före uppkomsten av rättsgrunden för fordran har gjorts en anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret om förlusten av förfoganderätten och om inte borgenären heller annars visste eller borde ha vetat att ägaren inte längre hade rätt att pantsätta fastigheten.

Panträtten i en fastighet är bestående även om fastigheten på grund av ett villkor i överlåtelsehandlingen återgår till överlåtaren eller om den överlåtelse på grund av vilken upplåtaren av panträtten har fått fastigheten i sin ägo, hävs genom ett avtal eller en dom.

Lagfart på överlåtelse av en kvotdel av en fastighet eller ett outbrutet område får inte avföras, även om överlåtelsen hävs eller äganderätten annars återgår till fastighetsägaren innan inteckningarna och inskrivningarna av särskilda rättigheter har dödats. Fastighetsägaren får beviljas förtydligande lagfart på hela fastigheten när lagfarten på kvotdelar eller outbrutna områden har avförts.

Företrädesordningen mellan inteckningar får ändras på ansökan av fastighetsägaren, om de innehavare av panträtt och särskilda rättigheter vilkas ställning försvagas genom ändringen ger sitt samtycke. Företrädesordningen får med fastighetsägarens och övriga rättsinnehavares samtycke ändras också på ansökan av panträttsinnehavaren.

En gemensam intecknings företräde får ändras endast så att samtliga fastigheter berörs på samma sätt. Företrädesordningen får inte ändras så att en inteckning som inte hänför sig till samtliga fastigheter ges bättre företräde än den gemensamma inteckningen.

En inteckning får under de förutsättningar som 16 kap. 2 § stadgar på ansökan av fastighetsägaren och med panträttsinnehavarens samtycke utvidgas till att gälla också en annan fastighet som tillhör honom.

Inteckningar som sinsemellan har samma företräde eller som följer direkt på varandra i företrädesordningen eller som endast skiljs åt av en inskrivning av en särskild rättighet, får på ansökan av fastighetsägaren och med panträttsinnehavarens samtycke sammanslås till en enda inteckning. Den sammanslagna inteckningen får samma företräde som den inteckning som i företrädesordningen ligger lägst av de sammanslagna inteckningarna.

Beloppet av en sammanslagen inteckning får på sökandens begäran och med panträttsinnehavarens samtycke fastställas så att det underskrider summan av de enskilda inteckningarna.

En inteckning får på ansökan av fastighetsägaren och med panträttsinnehavarens samtycke delas i två eller flera inteckningar vilkas sammanräknade belopp motsvarar högst beloppet av den inteckning som skall delas.

De genom delning uppkomna inteckningarna får sinsemellan samma företräde, om inte företrädesordningen mellan dem på begäran av sökanden har bestämts på något annat sätt.

En inteckning får på ansökan av fastighetsägaren och med panträttsinnehavarens samtycke dödas till hela eller en del av sitt belopp. Ansökan om dödande av en gemensam inteckning får göras av någon av ägarna utan samtycke av de övriga ägarna till de fastigheter som den gemensamma inteckningen har fastställts.

Har en gemensam inteckning fastställts i fastigheter som tillhör en och samma ägare, får inteckningen på ägarens ansökan och med panträttsinnehavarens samtycke avlyftas i fråga om någon av fastigheterna. En gemensam inteckning får inte upplösas om någon annan gemensam inteckning kvarstår i fastigheterna.

En gemensam inteckning i flera ägares fastigheter får på ansökan av en fastighetsägare avlyftas från hans fastighet, om panträttsinnehavaren samtycker. En förutsättning är dessutom att ägarna till de övriga fastigheter som kvarstår som inteckningsobjekt samt sådana innehavare av panträtter och särskilda rättigheter i dessa fastigheter vilkas inskrivning har samma företräde som eller sämre företräde än den inteckning som skall upplösas ger sitt samtycke till avlyftandet.

För avlyftande av inteckningen från en avstyckad fastighet eller från en annan sådan fastighet som enligt 17 kap. 9 § 2 eller 3 mom. ansvarar för panträtten endast i andra hand eller som panträtten inte alls hänför sig till behövs emellertid inte samtycke av ägaren till denna fastighet eller av ägaren till den därförinnan ansvariga fastigheten. Inte heller behövs samtycke av den som innehar en rättighet som hänför sig till den i första hand ansvariga fastigheten. Panträttsinnehavaren får inte ge sitt samtycke, om avsikten är att avlyfta den gemensamma inteckningen från gäldenärens fastighet. En ansökan om hävning av en gemensam inteckning får i en sådan situation som avses i detta moment göras av någon av ägarna till de fastigheter som den gemensamma inteckningen hänför sig till eller av en panträttsinnehavare. Vad denna paragraf stadgar om avstyckade fastigheter gäller också outbrutna områden som har överlåtits från intecknade fastigheter.

Om ansökningar som avser ändring av en fastställd inteckning och handläggningen av sådana ärenden gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om fastställande av inteckning.

Till ansökan skall i original fogas pantbreven över de inteckningar som skall ändras. När ändringen av en inteckning har fastställts, skall inskrivningsmyndigheten vid behov som bevis på den ändrade inteckningen ge ett nytt pantbrev eller göra en anteckning om saken på det ursprungliga pantbrevet.

Om inteckning skall dödas eller annars ändras enligt annan lag, gör inskrivningsmyndigheten en anteckning om saken i lagfarts- och inteckningsregistret när en anmälan om ett lagakraftvunnet beslut har inkommit. Pantbrev som motsvarar den ändrade inteckningen utfärdas endast om det ursprungliga pantbrevet har lämnats till inskrivningsmyndigheten.

Pantbrevsinnehavaren har rätt att av inskrivningsmyndigheten i stället för ett skadat pantbrev få ett nytt pantbrev med samma innehåll. Pantbrev får på begäran bytas ut också om inteckningsobjektets beteckning har ändrats.

I fråga om dödande av pantbrev gäller lagen om dödande av urkunder. Den på vars ansökan ett pantbrev har dödats får av inskrivningsmyndigheten på begäran ett nytt pantbrev som motsvarar det dödade.

Om det nya pantbrevet skall göras anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret.

Panträttsinnehavaren har samma rätt till ett i 7 § 3 mom. och 8 § avsett pantbrev som till det pantbrev som ersatts.

Inteckning får fastställas i jordlegorätt och annan tidsbestämd nyttjanderätt till någon annans mark, om rätten får överföras på tredje man utan att fastighetsägaren hörs och om det på området finns eller enligt avtal får uppföras byggnader eller anläggningar som tillhör rättsinnehavaren. En förutsättning för fastställande av inteckning är att nyttjanderätten har inskrivits i lagfarts- och inteckningsregistret. Inteckning får fastställas också i en kvotdel av en nyttjanderätt.

En och samma inteckning får inte fastställas i två eller flera nyttjanderätter eller i en fastighet och en nyttjanderätt.

Inteckning fastställs på ansökan av den nyttjanderättshavare vars rätt senast har inskrivits.

Vad 16 kap. 4-9 §§ och 18 kap. 1, 3-5 och 7-9 §§ stadgar om inteckning i fastighet gäller i tillämpliga delar inteckning i nyttjanderätt.

Om panträtt i nyttjanderätt och anknytande byggnader och anläggningar gäller i tillämpliga delar vad 17 kap. 1-8 och 10-13 §§ stadgas om panträtt i fastighet.

Vad de lagrum som nämns i 1 och 2 mom. stadgar om fastigheter gäller nyttjanderätt och vad som stadgas om lagfart gäller inskrivning av rättigheter.

Avtal om ändring av en nyttjanderätt gäller inte panträttsinnehavare förrän ändringen har inskrivits. Om förutsättningarna för inskrivning av en sådan ändring stadgas i 14 kap. 14 §.

Panträtten i en nyttjanderätt förfaller när nyttjanderättens avtalsenliga giltighetstid upphör. Panträtten förblir dock i kraft, om nyttjanderättens giltighetstid har förlängts eller om nyttjanderätten omedelbart på nytt har givits till samma rättsinnehavare och en anteckning om detta görs i lagfarts- och inteckningsregistret under nyttjanderättens giltighetstid.

Upphör nyttjanderätten på grund av uppsägning eller avtal eller av någon annan orsak tidigare än avtalat, förblir panträtten i den inskrivna nyttjanderätten i kraft tills inteckningen har dödats. Detsamma gäller i det fall att äganderätten och nyttjanderätten kommer i samma händer. Om förutsättningarna för att avföra en inskrivning och döda en inteckning stadgas i 14 kap. 16 §.

När nyttjanderätten har kommit i fastighetsägarens händer eller annars upphört, får inteckning inte fastställas i nyttjanderätten, och pantbrev som hänför sig till nyttjanderätten får inte överlämnas som säkerhet. Panträtten är dock bestående, om borgenären inte när pantsättningen skedde visste eller borde ha vetat att nyttjanderätten upphört.

Har nyttjanderätten kommit i fastighetsägarens händer eller annars upphört, får de i nyttjanderätten fastställda inteckningarna på ansökan av fastighetsägaren och med panträttsinnehavarens samtycke överföras till att avse hela fastigheten, varvid de enligt inskrivningen av nyttjanderätten får samma företräde sinsemellan som tidigare. En förutsättning är att samtliga till nyttjanderätten hänförliga inteckningar överförs samtidigt. Hänför sig till fastigheten inteckningar eller inskrivningar av särskilda rättigheter, behövs för överföring av inteckning samtycke av de rättsinnehavare vilkas inskrivning har samma företräde som eller sämre företräde än inskrivningen av den nyttjanderätt som upphört.

Nyttjanderättens upphörande inverkar inte på objektet för de i fastigheten fastställda inteckningarna förrän inskrivningen av nyttjanderätten har avförts. Inteckningarna i fastigheten gäller därefter också egendom som tidigare har omfattats av nyttjanderätten.

Överlåtelse av en byggnad på en fastighet eller någon annan egendom som tillhör fastigheten inverkar inte på objektet för de inteckningar som har fastställts i fastigheten, om inte det överlåtna föremålet enligt 14 kap. 4 § 1 mom. 2 punkten har inskrivits som en del av nyttjanderätten. Inteckningar som har fastställts i nyttjanderätten gäller efter nämnda inskrivning också föremål som avses i den.

En fastighet som enligt någon annan lag ansvarar för en offentligrättslig eller i offentligrättslig ordning påförd avgift eller någon annan därmed jämförbar fordran, utgör pant för betalningen av fordran så som denna lag stadgar.

Stadgandena om lagstadgad panträtt i en fastighet tillämpas även när lagstadgad panträtt gäller en kvotdel eller ett outbrutet område av en fastighet eller jordlegorätt eller annan nyttjanderätt till annans mark.

Lagstadgad panträtt skall anmälas för inskrivning i lagfarts- och inteckningsregistret. Har någon anmälan inte tillställts inskrivningsmyndigheten inom ett år efter uppkomsten av fordran, förfaller panträtten.

Anmälan får göras efter att beslut om beviljande av lån eller fastställande av betalningsskyldigheten har fattats, även om det inte har vunnit laga kraft. En sådan upprepad betalning ur en fastighet som inte grundar sig på ett domstolsbeslut får anmälas för inskrivning endast i det fall att betalningsposten i fråga har försummats.

Om anmälan och om det minsta fordringsbelopp som får inskrivas som en lagstadgad panträtt stadgas genom förordning.

Lagstadgad panträtt är inte bindande för förvärvaren, om den inte har inskrivits i lagfarts- och inskrivningsregistret förrän lagfarten sökts och förvärvaren inte när överlåtelsen skedde kände eller borde ha känt till fordran eller dess grund.

Har fastighetsöverlåtaren försummat sin skyldighet att underrätta förvärvaren om en fordran som utgår ur en fastighet och blir den lagstadgade panträtten inte bindande, har borgenären rätt att hos överlåtaren yrka på ersättning för sin skada.

Den lagstadgade panträtten gäller inte gentemot fastighetsägarens borgenärer, om den inte har inskrivits i lagfarts- och inteckningsregistret förrän anmälan gjorts till inskrivningsmyndigheten om att fastigheten utmätts, en säkringsåtgärd har vidtagits eller att fastigheten tillhör ett konkursbo.

En inskrivning av lagstadgad panträtt gäller från den dag då anmälan därom har gjorts till inskrivningsmyndigheten.

På basis av en inskriven lagstadgad panträtt har borgenären rätt att ur fastigheten få betalning för sin fordran före en pantfordran som grundar sig på inteckning. Detsamma gäller räntan eller övriga tilläggskostnader enligt inskrivningen för högst tre år före den dag då utmätning verkställdes till den tidpunkt till vilken ränta på fordran räknas.

Utan hinder av inskrivning får frågan om lagstadgad panträtt i en fastighet samt fordrans storlek prövas särskilt.

Lagstadgad panträtt får inte inskrivas om

Anmälan kan förklaras vilande till dess att den lagstadgade panträttens grund eller bestånd har retts ut.

Panträttsinnehavaren skall anmäla inskrivningen av en lagstadgad panträtt för avförande när fordran har upphört eller panträtten inte längre är i kraft. Inskrivningen kan i så fall avföras också på ansökan av fastighetsägaren.

Om inskrivning av lagstadgad panträtt och den panträtt som därigenom uppkommer gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om fastighetsinteckning och fastighetspanträtt.