517/1995

Teologiska examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet och Åbo Akademi.

Teologiska examina är

Examensbenämningarna är teologie kandidatexamen, teologie magisterexamen, teologie licentiatexamen och teologie doktorsexamen.

Till de studier som leder till examina kan höra

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

Universitetet ordnar utbildningen i form av utbildningsprogram som leder till magisterexa-

men och som inriktas på uppgifter som förutsätter teologisk sakkunskap och på utvecklandet av dem. Ett utbildningsprogram planeras och ordnas så att kunskaper på olika vetenskapsområden samt teori och praktik förenas och olika vetenskapliga sätt att nalkas forskningsuppgifter beaktas.

De studier som ingår i utbildningsprogrammen består av

De fördjupade studierna tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor. I de fördjupade studierna ingår dessutom en avhandling pro gradu om högst 20 studieveckor i huvudämnet för magisterexamen samt studier som ger yrkesfärdighet samt praktik.

En studerande skall i de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med teologins betydelse för praxis i religiösa samfund och i samhället.

För examen skall studeranden slutföra den av universitetet fastställda delen av de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt avfatta en kandidatavhandling. Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska och visa att han förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med teologins betydelse för praxis i religiösa samfund och i samhället.

För examen skall studeranden slutföra de studier som hör till utbildningsprogrammet.

Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska och visa att han förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom. En studerande som visat kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen behöver inte visa språkkunskaper för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning, till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen och pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges studeranden förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.

Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i undervisningsämnet religion är de grundstudier, ämnestudier och fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, vilka omfattar minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grundstudier och ämnesstudier i ett eventuellt andra ämne, vilka omfattar minst 35 studieveckor.

Pedagogiska studier för lärare, vilka omfattar 35 studieveckor, ingår i studerandens examen i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning krävs det att universitetet konstaterar att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och självständigt kan skapa ny vetenskaplig kunskap.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. I examen ingår en licentiatavhandling. I examen kan ingå yrkesinriktade specialiseringsstudier enligt vad universitetet bestämmer.

I licentiatexamen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.

Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för, strukturen på och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar, förordningarna i 1-3 punkten jämte ändringar:

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Sedan denna förordning trätt i kraft har universiteten fortfarande de utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om anordnande av grundexamen vid Helsingfors universitets teologiska fakultet, förordningen om anordnande av teologisk grundexamen vid Joensuu universitet, förordningen om examen för ortodoxa kyrkosamfundets kantorer vid Joensuu universitet samt förordningen om anordnande av grundexamen vid Åbo Akademis teologiska fakultet, om inte universitetet beslutar något annat. Det utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om examen för ortodoxa kyrkosamfundets kantorer vid Joensuu universitet upphör dock senast den 31 juli 1998.

De som när denna förordning träder i kraft studerar för teologisk examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt de upphävda förordningarna. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt teologie kandidatexamen, teologie licentiatexamen eller teologie doktorsexamen vid Helsingfors universitet enligt de upphävda förordningarna senast vid utgången av juli 1997 eller vid Åbo Akademi före utgången av juli 1998 eller nämnda examina eller examen för ortodoxa kyrkosamfundets kantorer vid Joensuu universitet före utgången av juli 1998. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om teologiska examina på det sätt som universitetet bestämmer.

På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen om teologiska examina.